Under senhösten och våren har en arbetsgrupp bestående av huvudmän från Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje förberett för ett förskoledidaktiska nätverk. Uppdraget för arbetsgruppen har dels bestått av att rekrytera personal en nätverksledare och koordinatorer  till nätverket, dels att förbereda ett ramprojekt som nätverket kan börja arbeta med. Från och med hösten 2022 startar således det åttonde nätverket vid STLS.

Den nya nätverksledaren är Petra Petersen, universitetslektor vid Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. De tre koordinatorer som rekryterats är Olga Boksjö och Tove del Gaiso, verksamma i Stockholms stad. Båda är för närvarande också doktorander på deltid vid Mälardalens högskola. Frida Lindroth är lektor i Botkyrka och har sedan tidigare en licentiatexamen. Samtliga i nätverket är förskollärare.

Ramprojektet Språkutvecklande undervisning i förskola inleder nätverkets arbete. Övergripande syftar projektet till att pröva och/eller vidareutveckla didaktiska förhållningssätt som forskning och beprövad erfarenhet har identifierat som gynnande för barns språkutveckling och utveckling av kommunikativa förmågor. Fokus för projektet är hur förskollärare kan ge stöd för barns språkutveckling och kommunikativa förmåga, särskilt i språkligt heterogena grupper. Totalt 16 förskollärare från 11 förskolor i Botkyrka, Nacka, Stockholms stad och Södertälje ansökte om att få delta i projektet. Samtliga ansökningar beviljades.

/Viveca Lindberg, vetenskaplig ledare STLS

Att lärare beforskar sin egen undervisning är viktigt. I styrdokument av olika slag kan man märka en förstärkning av den välkända frasen ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – och vikten av att skolan vilar på densamma.

Även om det är en vällovlig tanke, så är det naturligt att det också finns olikheter mellan två så olika verksamheter som skola och forskning. På den här bloggen har vi ibland tagit upp hur sådana olikheter kan leda till att man som lärare respektive forskare lägger olika innebörd i en och samma term, och därmed till det som med en språkvetenskaplig term kan kallas ”falska vänner”.

I det här inlägget tänkte vi ta upp en sådan falsk vän, nämligen ordet ”resultat”.

När lärare och forskare tillsammans forskar och utvecklar undervisning, kallar vi det inom STLS ibland undervisningsutvecklande forskning (en mer allmänt spridd beteckning torde vara forsknings- och utvecklingsprojekt).

I ett sådant forskningsprojekt ikläder sig såväl deltagande lärare som forskare (STLS-koordinatorer), båda rollerna, det vill säga man är både lärare och forskare.

Men även om rollerna i går i varandra, och ibland sammanfaller, så betyder ordet ”resultat” ändå inte samma sak inom verksamheterna skola” och ”forskning”. Det är här den falska vännen gör sig påmind.

I skolsammanhang tänker man vanligtvis på ordet resultat som ett antingen/eller. Lite förenklat: Om eleverna lär sig det de ska så har undervisningen ”gett resultat”. Om eleverna inte lär sig något så har undervisningen ”inte gett resultat”.

Som lärare är det alltså intuitivt att tänka sig att en studie av undervisning går till så att man utformar en viss aktivitet och sedan testar om aktiviteten ”gav resultat”. Till exempel skulle vi kunna säga att lärare och forskare i ett STLS-projekt vill undersöka hur en viss bildstödsaktivitet påverkar elevernas förförståelse inför läsning av en text.

Ur ett lärarperspektiv är det lätt att tänka att ett ”resultat” betyder att förförståelsen ökade, jämfört med läsning där eleverna inte gjort bildstödsaktiviteten.

Men ur ett forskningsperspektiv så är ett resultat däremot inte en effekt av en viss typ av undervisning. Ett ”resultat” är istället, vilket är helt central, svaret på en forskningsfråga.

Forskningsfrågan måste därför vara utformad så att den faktiskt går att besvara (vilket vi skrivit mer om i ett tidigare inlägg). Forskningsfrågan kan till exempel vara ”Ökar elevernas elevernas förförståelse om de genomför en förförståelseaktivitet med bildstöd?”

I förstone kan det verka som att detta är exakt så som man som lärare intuitivt skulle tänka sig studien; det är en fråga som kan besvaras, med ett enkelt ja eller nej. Om vi antar att elevernas förförståelse i denna tänkta studie faktiskt ökade, så skulle det ju verkligen se ut som att ”effekt” och ”resultat” är samma sak.

Men om vi istället antar att förförståelsen inte ökade, så blir det tydligt att man som lärare och forskare lägger väldigt olika betydelse i ordet resultat. För läraren skulle undervisningen då ”inte ge något resultat”, men för forskaren skulle den fortfarande ha gett ett resultat, i betydelsen forskningsresultat. Det skulle kanske rentav vara ett mycket intressant resultat, dels för att det inte stämde med förväntningarna, dels för att det gör att man kan dra nya slutsatser om vad som påverkar elevers förförståelse.

Undervisning som inte ger något resultat kan alltså vara ett mycket spännande resultat för forskning om undervisning. Det som gör läraren nedslagen gör kanske forskaren upprymd, för att spetsa till det.

De här olika perspektiven är viktiga att medvetandegöra sig om i undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Särskilt som rollerna där, som nämnts ovan, tangerar, växlar och överlappar varandra.

Författat av Björn Kindenberg


En avslutande brasklapp: den beskrivning av en tänkt läsförståelsestudie som skisserats i inlägget är oerhört schematisk och i första hand tänkt att pedagogiskt illustrera skillnaden lärar-/forskarperspektiv. Det är exempelvis, av skäl som framskymtar i inlägget, sällan produktivt att arbeta med en sådan enkel ja/nej-hypotes som den som här använts som exempel. Det kanske också ska förtydligas att oaktat lärar- eller forskarroll, så är naturligtvis alla som är involverade i undervisningsutvecklande forskning i första hand intresserade av att deltagande elevers förståelse och kunskaper utvecklas genom den undervisning som studeras, oavsett om detta genererar ”intressanta (forsknings-)resultat” eller ej.

 

Bild: Christoph Schütz, Pixabay

Skriftbruk är det vi läser, det vi skriver men också de samtal och diskussioner vi för baserade på text. I yrket, t ex inom vård och omsorg är skriftbruk de arbetsuppgifter som kan handla om att dokumentera, att läsa patientjournaler men också att diskutera patientfall med kollegor som också deltar i vården av hen. I skolan utvecklar eleverna ett yrkesrelaterat skriftbruk genom sin utbildning, dvs. genom undervisningen i skolan men också genom sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. Eleverna får arbeta med centrala texter för sitt framtida yrke, vilket inom vård och omsorg kan vara dokumentation, instruktioner och metodböcker etc. Eleverna får tillgång till dessa texter från lärarna, men kommer även i kontakt med dem under sin APL. Liknande exempel på skriftbruk finns också inom andra yrken än vård och omsorg. Skriftbruk är med andra ord högst närvarande i och relevant för alla yrken.

Genom arbetet med skriftbruk utvecklar eleverna även sitt yrkesspråk, dvs. genom att läsa, skriva och samtala om yrkesrelaterade texter. Texten och det resonemang som förs kring texten förmedlar, förankrar och förstärker hos eleverna bruket av yrkesrelaterade termer och begrepp. Det eleverna pratar om blir också det eleverna använder för att prata med i den specifika kontexten. Således arbetar vi med att utveckla ett yrkesspråk på samma sätt som vårt vardagliga språk eller akademiska språk.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ramprojektet i engelska och moderna språk undersöker hur kollaborativt skrivande kan användas för att utveckla elevers skriftliga produktion. Under projektets första år har vi haft två projekt: ett i engelska och ett i spanska.

I engelska har undervisningen och elevernas gemensamma skrivuppgift handlat om en ”how to-text” som på ett  informellt och humoristiskt sätt informerar om olika samhällsföreteelser eller trender. I analysen har vi valt att fokusera på den del av textens struktur som utgörs av en fråga (som fungerar som underrubrik) som följs av ett förklarande stycke med en inledande topic sentence. Hur introduceras de här delarna i undervisningen? Hur samtalar eleverna om dem? Vad händer i skrivprocessen och vad påverkar den färdiga texten?

I spanska har eleverna arbetat med sagor och fått i uppgift att skriva en ny saga som följer en traditionell struktur med Inledning – Problem – Lösning – Slut. För att avgränsa analysen tittar vi speciellt på inledningen med miljöbeskrivningar och introduktion av huvudpersoner.

Vi har använt oss av skärminspelning som datainsamlingsmetod, vilket innebär att vi kan följa hur texten växer fram på skärmen och se vilka digitala hjälpmedel som eleverna använder. Inspelningarna fångar också elevernas samtal med varandra.

Vill du vara med? 

Nästa läsår fortsätter projektet med nya texter och nya deltagare. På vår hemsida kan du läsa mer om projektet och hur du anmäler dig. Sista anmälningsdag är 21 april.

/Ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk

2

apr

Delta i ramprojekt nästa läsår!

Att vara med i ett ramprojekt kan bli ett första steg mot att – i stora kliv – utveckla undervisningen tillsammans med andra: lärare, forskande lärare, doktorander och forskare.

Du kan ansöka fram till och med onsdag 21 april.

https://esmaker.net/nx2/s.aspx?id=cd5d1d811b02

Nedan beskrivs respektive nätverks ramprojekt för läsåret 2022/2023

  • Kollaborativt skrivande i engelska och moderna språk
  • Formulera och lösa matematiska problem, tekniska lösningar i teknikämnet
  • Systematiska undersökningar i naturvetenskap
  • Återkopplingspraktiker i PREST-ämnena
  • Visuell litteracitet i SO-ämnena
  • Skönlitterära textuniversum i svenska och svenska som andraspråk
  • Integrerad undervisning i yrkesämnena

Gemensamt för de olika ramprojekten är den ämnesdidaktiska inramningen och en strävan att med didaktiska interventioner utveckla undervisningen i olika faser.

I PREST-nätverket har vi precis börjat filma undervisning. Förra veckan hade vi en kort datasession där vi tittade på några sekvenser från undervisning i slöjdämnet. I nätverket arbetar vi med både bild och text i analysen av undervisningen. En central del i analysarbetet är att packa upp sekvenser av undervisningen och ställa frågorna:  ”vad händer här” respektive ”varför händer det här just nu”.

Nästa vecka åker två personer från nätverket till Köpenhamn och presenterar en del av ramprojektet på en nordisk konferens om slöjd: ”Make it Together”. Nätverket kommer visa exempel på praktiknära forskning i slöjdämnet och bland annat prata om hur en mudd på en hoodie kan vägleda elevens arbetsprocess. Vi återkommer om hur det gick!

18

mar

Fredag hela veckan

Idag har vi inom matematiknätverket äntligen träffats IRL, efter det långa online perioden, och det var riktigt trevligt!!
Under eftermiddagen har vi granskat FoU-ansökan, och det var mycket spännande att ta del av så pass olika projektansökan. Dessutom höll varje ansökan hög kvalitet, vilket var mycket glädjande.

Samtidigt vill vi påminna om att ansökan till ramprojekten inom STLS har öppet fyra veckor till, mer om det kan ni läsa här

Vi kan också meddela på detta forum att från och med hösten utökas STLS-familjen med en ny medlem, eftersom det kommer att starta ett nätverk med fokus på förskolans didaktik. Vi ser fram emot att samarbeta med den nya och efterlängtade familjemedlemmen. Nu går vi mot ljusare tider!

 

 

 

I de FoU- och ramprojekt som bedrivs inom STLS undersöks hur undervisning kan utvecklas för att främja elevers lärande. Sådana vetenskapliga undersökningar kan ta sig många olika former: interventioner, intervjuer, observationer, inspelningar med mera. Genom dessa olika metoder samlas information, eller data, om undervisningen. Oavsett vilka metoder som använts måste informationen (som i det här sammanhanget alltså kallas data, eller ibland material) analyseras för att bli meningsfull. Men vad innebär då analys i detta sammanhang?

Till vardags, och ofta i skolans värld används ordet ”analys” i en tämligen vid, ibland kanske renat av lös, betydelse, exempelvis som vid de återkommande ”resultatanalyser” som lärare gör som en del av ett systematiskt kvalitetsarbete.

I resultatanalyssammanhang har analys, åtminstone i min erfarenhet, kommit att betyda lite allt möjligt, från ”reflektion” och ”slutsatser” till ”gissningar” och ”åsikter”. Ganska vanligt i dessa sammanhang är att lärare ”analyserar” mer eller mindre fritt utifrån betygsinformation (eller ”betygsdata” om man så vill), för att på olika sätt åstadkomma förklaringar till varför betygen ser ut som de gör.

Att lärare gör detta är förstås inte i sig fel, så länge man är medveten om att ordet i det sammanhang som STLS utgör har en annan betydelse, som jag ska försöka utveckla nedan.

I ett vetenskapligt sammanhang, som exempelvis STLS, betyder analys att man bryter ned insamlad data (den information man inhämtat på olika sätt) i delar, eller kategorier. Denna information är, i undervisningsutvecklande forskning, sällan bestående av siffror eller betyg (det som kallas kvantitativ data). Istället är den kvalitativ, till exempel vad elever säger i samtal om litteratur, eller hur de resonerar kring ett fysikaliskt fenomen. Själva analysen följer också en annan logik och tillvägagångssätt än i skolans värld.

Vi kan ta ett – starkt förenklat –  exempel på hur en sådan kvalitativ analys skulle kunna gå till. Låt oss anta att vi undersöker elevers upplevelser av läst litteratur och att fyra elever för ett samtal om Harry Potter:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

Det kan vara lätt att tänka att eftersom det är fyra olika elever så talar de på fyra olika sätt om boken. Men om man tittar på vad de olika eleverna säger, så går deras uttalanden dels i varandra, dels finns det olika sätt att prata om boken även hos en och samma elev (t.ex. Elev 4). Att det är fem uttalanden i detta (påhittade) samtalsutdrag betyder inte heller nödvändigtvis att det är fem olika sorters uttalanden.

Men vad finns det då för olika sorters uttalanden? Till att börja med är frågan lite fel ställd. Det är inte så att de olika sorterna (kategorierna) ”finns” i objektiv bemärkelse. Snarare ”skapar” den som analyserar mönster genom att själv bestämma vilka kategorier som finns. Vilka kategorier skulle vi då kunna skapa ur elevernas uttalanden?

Ett sätt (av väldigt många olika sätt!) att tänka, skulle kunna vara att tänka att uttalanden som handlar om att inte ”fatta” eller ”minnas” utgör en kategori av läsupplevelse, eller snarare en kategori av att vara ”utanför läsupplevelsen”. För att underlätta analysarbetet är det praktiskt att färgkoda och den här kategorin skulle då kunna få färgen röd och namnet ”Utanför läsupplevelsen”:

Om vi nu markerar dessa kategorier i samtalet, så ser vi att uttalandet från Elev 4 faktiskt innehåller mer än bara ”utanförkategorin”.

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

Elev 4:s uttalanden uttrycker också en känslomässig reaktion på det som händer i boken, eller kanske snarare dess huvudperson (”Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter”). En känslomässig reaktion görs också av Elev 2 (”Jag tyckte inte om Harry som han var i boken”). Här kan vi tänka oss en andra kategori av läsupplevelse – ”känslor om personer i boken”, som jag här tänkte ge en blå färg:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

En tredje tänkbar kategori, om vi fortsätter att med genomläsningen av vad eleverna säger, är det som rör boken i relation till filmen: i delar av flera uttalanden görs en koppling till andra läs- och filmerfarenheter. Slutligen kan man tänka sig att den elev som uttalar sig lite mer ”generellt” om Harry Potter som genre (”magibok”) i relation till andra genrer (”vuxenböcker”) representerar en fjärde kategori, som vi kan kalla ”utifrånperspektiv på läsupplevelsen”. Kategoriserar vi på detta sätt blir utdraget riktigt färgglatt:

Elev 1: Jag fattade ingenting av boken!

Elev 2: Det var nog lättare för mig för jag har sett filmerna, men jag tyckte filmen var bättre. Jag tyckte inte om Harry som han var i boken.

Elev 3: Jag har faktiskt inte sett filmerna men jag har läst Narniaböckerna och de var lite lika den här.

Elev 2: Jag håller med, fast det är mer magi i Harry Potter. Jag tror att vi som är unga tycker mer om magiböcker, vuxenböcker är ofta bara som verkligheten.

Elev 4: Jag skulle vilja kunna trolla som Harry Potter. Fast jag tyckte boken var tråkig, jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände i den.

De fyra kategorierna täcker in hela samtalssekvensen och med en fackterm skulle man säga att mättnad har uppnåtts i analysen.

Detta är förstås ett konstruerat exempel, men jag vill åskådliggöra principerna för det som brukar kallas induktiv, eller mer eller mindre ”förutsättningslös”, analys. Man kan dock ofta ha hjälp av teorier som utvecklats i tidigare forskning. I nätverket för Svenska och Svenska som andraspråk i STLS har vi återkommande använt läsforskaren Judith Langers ramverk för läsarpositioner, vilket jag använt som utgångspunkt i det här exemplet. När man på det sättet arbetar med på förhand givna kategorier brukar det kallas för en deduktiv ansats. I praktiken är det inga knivskarpa gränser mellan induktiva och deduktiva angreppssätt, eftersom man (till skillnad från i mitt tillrättalagda exempel) ofta omformar och anpassar kategorierna under analysarbetets gång.

Kategorierna brukar också formas (och omformas) av den forskningsfråga man vill ha svar på. Att enbart ”färglägga data” är förstås inget självändamål. Kategoriseringen ska i slutändan hjälpa en att besvara forskningsfrågan. Låt säga att vi vill ta reda på om det går att fördjupa ett boksamtal genom att eleverna under läsningens gång blir hjälpta i att sätta sig in i berättelsen från huvudpersonens perspektiv, till exempel i det här fallet genom att skriva brev till Harry Potter, hitta likheter och skillnader mellan sig själva och Harry Potter, reflektera över vad de själva skulle göra i olika situationer i boken, etc.

I exemplet ovan skulle vi då kunna tänka oss att den som analyserar har forskningsfrågan ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse om de uppmanas identifiera sig med huvudpersonen under läsningen?”.  Kanske skulle vi efter en sådan typ av undervisning kunna se en förändring i riktning mot ”mer blått” i de samtal eleverna för? Kanske skulle tvärtom andra färger (kategoriseringar) bli mer framträdande? Oavsett utfall skulle vi på det här sättet närma oss ett svar på forskningsfrågan, genom en analys av materialet.

Analys i vardags- eller skolsammanhang skiljer sig alltså på flera punkter från det som avses med analys i ett vetenskapligt sammanhang. Det betyder inte att vetenskaplig analys är ”bättre”, utan snarare att man behöver tänka på att hålla isär begreppen. Det är också viktigt att tänka på att all form av analys har ett gemensamt syfte: att göra en stor mängd data/information hanterlig, överskådlig och begriplig. Här tror jag personligen att lärare har mycket att vinna på att bekanta sig mer med det systematiska, kategoriserande eller tematiserande tillvägagångssätt som vetenskaplig analys innebär, även i resultatanalyssammanhang. Men det är ämne för ett annat inlägg!

 

// Nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS; inlägget författat av Björn Kindenberg

I nätverket fortskrider arbetet med ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar som startade hösten 2020, i vilken ingår en lärare från Naturbruksprogrammet, inriktning djur. Veckan innan jullovet genomfördes en extern läsning av texten, dvs. av artikelutkastet. De kommentarer som gavs vid den läsningen blev utgångspunkten för en genomgång av texten. Efter genomgången är planen att skicka in texten till en tidskrift för granskning inför en publicering. Vi hoppas på och håller tummarna för ett positivt gensvar från tidskriften!

Studien är en god grund för undervisningsutveckling då den lyfter elevperspektivet när det gäller matematik i yrkesprogrammet. Vi som lärare får en inblick i vad och hur eleverna förstår matematik i relation till sin utbildning och till sitt framtida yrke. Denna aspekt, tillsammans med programinriktningen djur, gör denna studie ett unikt och värdefullt tillskott till det didaktiska forskningsfältet.

Under våren startar en ny ansökningsomgång med deadline i april för ramprojekt inom nätverket. Det finns tre ramprojekt att välja mellan, 1) om ämnesintegrerad undervisning, 2) om digitalisering i undervisningen och 3) om yrkesspecifik återkoppling i undervisningen. Läs gärna tidigare blogginlägg om medverkande lärare i ramprojekt Annika Hemingstam som berättar om hur det är att delta i ett ramprojekt.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare

5

feb

Stor del av den forskning som handlar om bedömning förbiser elevperspektivet. I PREST-nätverkets ramprojekt har vi – bland annat därför – under hösten arbetat med elevperspektiv på återkoppling. Ett talande resultat i studien är att eleverna gör en tydlig åtskillnad mellan återkoppling och feedback. Många elever menar att feedback i bildämnet är något som sker i processen, och återkoppling är betyg. Två ord, en översättning, och olika tolkningar. Vad säger du som lärare?

Ett annat intressant resultat är elevernas uttryckliga medvetenhet om att klasskamraternas görande av bilder är del av att komma vidare i sitt eget görande. Citatet nedan får illustrera detta:

”[…] det är väldigt roligt (.) det är typ som att gå på museum fast i klassrummet” (Elev på gymnasiet om ämnet bild)

Deltagande lärare i årets ramprojekt beskriver att samtalen om elevernas uppfattningar om återkoppling gett inblick i vad som eleverna är hjälpta av. Det visar sig att den muntliga återkopplingen – som del av undervisningen – ger mer än den skriftliga återkopplingen. Givetvis är detta preliminära resultat, men likväl är det intressant att stanna upp vid de ovannämnda förhållandena i dessa tidevarv med (ständig) dokumentation. Görandet, handlingarna och mötet ser alltså eleverna som mest givande i lärares återkopplingspraktik.

Tillsammans med deltagande lärare i årets ramprojekt är vi ofrånkomligen något mycket intressant på spåren och utan deltagande lärare skulle vi inte få inblick och förståelse för de fenomen vi undersöker.

Från en sak till en annan. Vi vill även uppmärksamma att Jonas Asplund, doktorand och koordinator hos oss, hade sitt 90 procent seminarium på lic-uppsatsen Becoming Cyborg Composer: The Ecology of Digital Music Composition Didaktik. Studien är ett viktigt bidrag då det ringar in mötet mellan digitalt skapande och undervisning. Grattis till 90 procent och vi ser fram emot kommande ”licputation”!

 

Så här, i början av det nya året har vi inom matematiknätverket blickat tillbaka på året som gick. I den kontexten kan vi med glädje konstatera att slutseminariet den 17 december – där alla projekt inom matematiknätverket har presenterat sina befintliga texter och fått formativ återkoppling på dem – genomfördes enligt planeringen och uppfattades som meningsfullt av deltagande lärare.

Men det nya året har tyvärr också medfört att vi har tagit farväl av kollegor som vi har samarbetat med under de senaste åren eftersom två FoU-projekt och ett ramprojekt fullföljdes vid årsskiftet. Samtidigt vill vi uppmärksamma dels det värdefulla bidraget från ramprojektet där lärare från Enköping, Katrineholm, Nacka och Stockholm undersökt elevers förståelse av tal i bråkform, dels att texterna som tagits fram inom de två FoU-projekten har nått lite längre än de förväntade slutrapporterna. Lärarna från Anna Whitlocks gymnasium har fått sitt konferensbidrag accepterat till CERME och lärarna från Bagarmossens skola har en vetenskaplig artikel på gång i samarbete med en av våra kollegor från SU.

Med utgångspunkt i dessa glädjeämnen ser vi med tillförsikt på framtiden och förbereder oss för att välkomna nya FoU-projekt och nya delprojekt inom vårt pågående ramprojekt. Nästa vecka är det informationsmöte om STLS för intresserade lärare, mer information finns här.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier