2

dec

Matematik som yrkeskunnande – Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Matematik som yrkeskunnande

Under Lärarnas forskningskonferens 2021 presenterades delresultat från ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande’ med temat Matematik som yrkeskunnande.

Temat belyste matematik som en del av yrkeskunnandet utifrån olika exempel på matematik i arbetsuppgifter inom djurvårdaryrket. Temat lyfte också matematik som en del av yrkesspråket.

Matematik som yrkeskunnande

Under Lärarnas forskningskonferens 2021 presenterades delresultat från ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande’ med temat Matematik som yrkeskunnande.

Temat belyste matematik som en del av yrkeskunnandet utifrån olika exempel på matematik i arbetsuppgifter inom djurvårdaryrket. Temat lyfte också matematik som en del av yrkesspråket.

Vill du vara med i ett ramprojekt?

På hemsidan finns information om de ramprojekt som erbjuds till hösten 2022, se länk:  https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/amnesdidaktiskt-ramprojekt-i-yrkes-och-karaktarsamnen/

Maria Christidis – Nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

26

nov

Textseminarium i advent

Postad av

Idag har Sv/SvA-nätverkets FoU-projekts texter granskats och diskuterats. Vi har fått ta del av utvecklingen av Ålstens- och Grimstaskolans arbete om ordförråd; av Botkyrkas modersmålslärares arbete med genrebaserat litterära karaktärsanalys; Sjöstadsskolans planerade studie av litterära förlagors betydelse för skrivande; SIFA:s undersökning av kollegialt lärande i visuellt baserad språkutvecklande undervisning; samt av Eriksdalsskolans undersökning av hur bildtolkning kan användas som didaktiskt verktyg för tolkning av text.

Seminarier kring texter är en hörnsten i en forskningsbaserad, systematiskt undersökande verksamhet. Det är helt enkelt genom kritiskt granskande läsning och samtal som ny kunskap om undervisning kan ta form. Att lägga fram sin text för skärskådan innebär förstås att utsätta sig för granskning och bedömning, på ett sätt man som lärare sällan upplever. Vi vill tacka alla er som ”modigt” deltagit idag – och hoppas att läsning av och samtal om texter har bidragit till ert fortsatta arbete.

Vi ser med förväntan fram mot nästa milstolpe: slutseminariet, som för en del av er går av stapeln redan till sommaren.

Men än så länge befinner vi oss i början av adventshelgerna – Sv/SvA-nätverkets blogginlägg återkommer på andra sidan jul- och nyårshelgerna.

 

6

okt

En inblick i arbetet i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Under det gånga läsåret – 2020/2021 handlade arbetet i nätverket om att starta upp ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande´, samla in data under rådande omständigheter och genomföra en första analys av data. Sommarledigheten var välbehövlig!

Detta läsår – 2021/2022 fortsätter arbetet med en analys av resultatet genom teorin om praktikarkitekturer* och presentation av delresultatet från ramprojektet på Lärarnas forskningskonferens 2021 – jag hoppas vi ses där! Dessutom kommer det artikelutkast som producerats parallellt med allt detta diskuteras på ett slutseminarium. Målet är att skicka in en artikel till en tidskrift under våren 2022.

Ramprojekt är roligt, händelserikt men också lärorikt. Det är väldigt givande att kunna bidra med mer kunskap inom det didaktiska forskningsfältet med grund i undervisningsutvecklande forskning. Det arbete som lärare lägger ned dagligen, på att utveckla undervisningen efter elevernas behov, får möjlighet att synliggöras och spridas till andra lärare som kanske möter samma utmaning. Det som också är extra roligt i just detta ramprojekt är att kunskapsbidraget är unikt för programinriktningen.

*Exempel på referens till teorin om praktikarkitekturer:

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., & Bristol, L. (2014). Praxis, practice and practice architectures. In Changing practices, changing education (pp. 25-41). Springer, Singapore

Maria Christidis – Nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

1

okt

Undersökningsbart är underbart

Postad av

De praktiknära och lärar-forskarkollaborativa projekt som bedrivs vid STLS kretsar i allt väsentligt kring att utveckla undervisning, genom att formulera och besvara undersökningsfrågor (eller med ett annat ord forskningsfrågor). Att formulera frågor är centralt i forskningsprocessen, inte minst eftersom all forskning drivs av nyfikenhet – och därigenom av frågor. Men hur formulerar man en bra fråga?

Själva denna fråga (”Hur formulerar man en bra fråga?”) är ett exempel på en fråga som – ur undersökningssynpunkt – inte är bra. Ett problem med frågan ligger i ordet ”bra”, eller kanske snarare att det inte är definierat vad som menas med ”bra [fråga]”. Frågan kan därför besvaras på precis vilket sätt som helst. Olika tänkbara svar på en sådan fråga skulle, beroende på sammanhang, kunna vara ”Frågan ska vara öppen”, ”Frågan ska väcka känslor och beröra”, ”Det ska vara en ja- eller nej-fråga” och så vidare.

När en fråga kan besvaras med två helt motstridiga svar (”Den ska vara öppen”, respektive ”Det ska vara en ja-/nej-fråga”) så är det ett säkert tecken på att frågan inte är undersökningsbar.

En annan problematik ligger i frågans inledning, ”Hur formulerar man…”.  Frågor som inleds med frågeordet ”hur” är ofta svåra att besvara  forskningsmässigt (även om de förstås är högst relevanta i många andra sammanhang). Problemet med hur-frågor är att de kan besvaras på alla möjliga sätt och därför är det svårt att avgöra vad man mer specifikt kommit fram till.

För att förstå problematiken skulle vi kunna göra en analogi med hur-frågan ”Hur tar jag mig härifrån till affären?”. Olika tänkbara svar skulle kunna vara ”Med buss”, ”Ganska fort”, ”Till fots”, ”Genom att gå gatan rakt fram och svänga till höger” eller något annat. Om man ska ställa en hur-fråga behöver den alltså preciseras (”Hur tar jag mig snabbast till affären till fots?”). I ett vardagligt sammanhang är en hur-fråga naturligtvis sällan något problem, det framgår vanligen av situationen vad den som frågar menar. Men i forskningssammanhang behöver man ofta precisera frågan genom att undvika hur-frågeordet.

I ett forskningssammanhang kan vi jämföra frågorna ”Hur tolkar elever skönlitteratur?” med frågan ”Vilka olika typer av tolkningar av skönlitteratur gör elever?”. Vid en första anblick kan frågorna framstå som snarlika, kanske rentav utbytbara. Om vi skulle göra en undersökning av elevers tolkande läsning skulle vi med den första frågan dock hamna i ett predikament, som beskrivits ovan, nämligen att vi landar i en uppsjö olika tänkbara svar, där kontentan riskerar att bli svaret: ”På en massa olika sätt”.

Den andra frågeformuleringen tar mer uttalat sikte på att kategorisera och ordna olika typer av tolkningar. Fördelen med detta är att vi får ett sätt att hantera fenomenet tolkande läsning. Det kan handla om typer som ”Erfarenhetsbaserade tolkningar”, ”Tolkningar med koppling till annan litteratur”, ”Emotionella tolkningar” och så vidare. Det finns flera fördelar med att göra typologier, eller om man så vill kategoriseringar.

Till att börja med är typerna/kategorierna ett sätt att sortera i den komplexa verkligheten. Som Hamlet noterat finns det visserligen mer i himlen och på jorden än filosofin (vetenskapen) kan drömma om, men å andra sidan klarar vi knappast av att hantera ”himlens och jordens” komplexitet utan att på något sätt ordna, kategorisera, systematisera och typologisera. Typologier och kategorier gör helt enkelt att frågan blir undersökningsbar.

För det andra kan typologiseringar leda vidare till att olika typer av tolkande läsning (eller av annat valfritt fenomen) kan ställas i relation till olika andra typer, till exempel olika typer av undervisning, vilket föder nya frågor. Vilket samband kan vi exempelvis se mellan olika typer av undervisning och olika typer av tolkande läsning? Den här frågan, i ett otal olika varianter, är grunden i de didaktiska undersökningar som görs i STLS FoU- och ramprojekt.

Slutligen gör typologiseringar att det blir lättare att passa in den forskning som görs i tidigare forskning. I fallet tolkande läsning finns redan en mängd olika typologiseringar/kategoriseringar gjorda (exempelvis, som i svenska/SvA-nätverkets fall läsforskaren Judith Langers teorier om läsarpositioner). På det viset blir typologiseringarna ett sätt att kommunicera med andra forskare, och ett sätt att bygga vidare på deras forskning.

Med detta sagt, så är det ändå inte så att hur-frågor aldrig fungerar. Och det finns naturligtvis många fler aspekter av att formulera forskningsfrågor, vanskligheten i hur-frågeordet är bara en av dessa aspekter. Vi får säkert anledning att återkomma till detta, men avslutningsvis kan vi titta på hur forskningsfrågan i det nu pågående ramprojektet Skönlitterära textuniversum håller på att omformuleras:

  • På vilka sätt förändras elevers analyser och tolkningar av skönlitteratur genom att de omskapar skönlitterär text?​
  • Vad karaktäriserar elevers samtal om skönlitteratur, i en undervisning där de själva omskapar skönlitterär text?

Den andra frågan är en omarbetning av den första frågan. Den första frågan, ”På vilka sätt…?”, har vi upplevt som problematisk (det är egentligen en variant av en hur-fråga) dels eftersom svaret/svaren riskerar att bli lite vad som helst, dels eftersom den förutsätter att det sker en förändring (i elevers analyser). Frågan ”Vad karaktäriserar…?” är lättare att besvara, även om det verkar rimligt att även den frågan kan komma att omformuleras i riktning mot olika typer av samtal (snarare än en radda av osorterade kännetecken på samtal). En ytterligare förändring är att vi med den senare frågeformuleringen undersöker ”samtal” (vilka kan spelas in och studeras) istället för ”analyser”, som dels försiggår inne i huvudet (och därför är svåra att studera), dels är semantiskt svårtolkade (hur vet man egentligen när någon gör en ”analys”).

Att forskningsfrågor formuleras om kan kanske i förstone framstå som lite ohederligt, ja närmast ”fusk”. Om frågorna formuleras om på ett ogenomtänkt och alltför vidlyftigt sätt finns naturligtvis en risk att de inte blir relevanta för det man vill undersöka. Men i utbildningsvetenskaplig forskning finns det väldigt sällan något alternativ till förfarandet att under forskningsprocessen gradvis omformulera, justera och precisera sina frågor, i takt med att man kommer till klarhet över det man undersöker.

Hur forskningsfrågans formulering ser ut i slutet på läsåret återstår att se. Vi får återkomma i – frågan!

 

Björn Kindenberg (koordinator i nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS)

 

Bild av Arek Socha från Pixabay

24

sep

Lärarnas forskningskonferens 2 november 2021

Postad av

Inom STLS pågår nu arbetet för fullt med att planera inför Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdag vecka 44. För tionde året i rad samlas lärare, forskande lärare och forskare för att presentera och diskutera ämnesdidaktisk undervisningsutvecklande forskning. I år är konferensen digital och kostnadsfri. 350 personer är redan anmälda och sista anmälningsdag 10/10.
Under dagen kan man ta del av presentationer av 48 pågående/avslutade forskningsprojekt, en paneldebatt med titeln ”Undervisningsutvecklande forskning – vad och för vem?” samt en Keynote-föreläsning av Ingrid Carlgren.
Välkomna!

För anmälan och program:
https://pedagog.stockholm/kompetensutveckling/seminarier-evenemang/lararnas-forskningskonferens-2021/

17

sep

Nytt möter gammalt

Postad av

På STLS så har en ny termin satt igång och i matematiknätverket fortsätter arbetet i våra pågående FoU-projekt och ram-projekt. De deltagande lärarna i det pågående ram-projektet ska äntligen få genomföra sin forskningslektion efter det långa coronauppehållet. Det ser vi alla fram emot!

Men, vi har också fått nya deltagare i nätverket som kommer bygga ett parallellt delprojekt inom befintligt ram-projekt. Vi har även fått ett nytt FoU-projekt. Jag som sitter vid tangentbordet (Johannes Berggren) är också nygammal i nätverket efter studieuppehåll. Vi är alltså flera lärare som kommer in med nya stora ögon och försöker förstå vad det är vi pysslar med i de ämnesdidaktiska nätverken och STLS. Det kan handla om grundläggande frågor som vad praktiknära forskning innebär? Det behöver såväl nya som gamla lärare bli varma i kläderna kring. Vad innebär det att driva ett forskningsprojekt? Vad skiljer det vi gör från “vanligt” utvecklingsarbete som sker i skolorna? Vad är möjligt att ta reda på i våra forskningsprojekt? Vilka bidrag kan vi på STLS lämna till forskningsvärlden och till lärarprofessionen? Erfarenheten säger att vi inte alltid delar svar på dessa frågor (och att alla har olika frågor att ställa), men att vi hittar mer och mer samsyn vartefter terminen lider.

Det är många frågor från många håll och att bedriva praktiknära forskning innebär ett speciellt sätt att tänka, ett speciellt sätt att prata, då forskningsprocessen kräver en viss typ av frågor, en viss typ av processer och andra typer av “glasögon” (ursäkta den utnötta metaforen).

I eftermiddag har nya och gamla ram-deltagare mötts där erfarenheter har delats. De gamla har visat på sin process, hur de startat, var de är just nu och vad de hoppas få ut av det hela. De har påmint oss alla om behovet av en rimlig analys av ämnesinnehållet, behovet av att avgränsa lärandeobjekt och forskningsfråga. Sitt still i båten, ha inte för bråttom, var ett delbudskap under eftermiddagen. Men det som lyste igenom mest av allt var vad sådana här projekt gör för lärares sätt att tala om undervisning, sätt att tala om lärande, vilka möjligheter för kunskapsbyggande som praktiknära forskning innebär. Det blev tydligt både för nya och gamla. Men också för nygamla.

16

sep

Höstiga nyheter från nätverket för praktisk-estetiska ämnen

Postad av

Nu har hösten dragit igång och med den nya projekt och spännande utmaningar. I skrivande stund har vi hela sju stycken lärare som skall delta i vårt nya ramprojekt. De medverkande lärarna representerar två praktisk-estetiska ämnen, Bild och Hem- och konsumentkunskap, och undervisar antingen på grundskolan eller på gymnasiet. Vårt nya ramprojekt fokuserar på återkoppling, och i synnerhet de materiella återkopplingar som lärare i praktisk-estetiska ämnen gör i sina ämnen. Kring detta med återkopplingar är vi särskilt intresserade av elevperspektivet, det vill säga hur elever uppfattar återkopplingar och de situationer när dessa återkopplingar ges. Under två fredagar i rad har vi haft uppstartsmöten med dessa lärare och nu skall det bli spännande att se vad dessa projekt kan leda till. Till en början kommer lärarna att genomföra pilotstudier för därigenom utpröva former för intervjuer med elever. Dessa pilotstudier är tänkta att bli vägledande för de undersökningar som lärarna sedan kommer genomföra.

Elever i arbete under en HKK-lektion. T. Freytag

Precis som andra verksamheter i samhället så har även vi på STLS varit tvungna att bedriva möten och konferenser via distans. Vi kommer fortsätta hålla våra möten på distans, åtminstone fram till höstlovet. Bland annat kommer vår forskningskonferens (LFK) ske på distans och via Zoom. Vår förhoppning är dock att vi efter höstlovet återigen skall kunna ha fysiska möten och konferenser.

Med dessa ord önskar vi er en fin höst!

Nätverket praktisk-estetiska ämnen, d v s:

Camilla Gåfvels, Eva-Lena Forslind, Hanna Skarelius, Jonas Asplund och Torben Freytag

4

jun

Vårterminens sista suck från det praktisk-estetiska nätverket

Postad av

När vi från det praktisk-estetiska nätverket summerar detta år så kan vi inte säga annat än att det har förlupit väl. Mycket har hänt och mycket har blivit gjort. Samtidigt slås vi av hur fort tiden går. Det är ju redan sommar!

Detta STLS-läsår har bland annat handlat om att utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt handlade om de litteraciteter som ryms inom våra praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt handlar däremot om de återkopplingspraktiker som används inom praktisk-estetiska ämnen, och då om sådana som inte bara är skriftliga eller verbala. I detta ramprojekt riktar vi intresset mot de materiella, kroppsliga, visuella och audio-visuella återkopplingar som en lärare praktiserar i sin undervisning, medvetet eller omedvetet.

Under året har vi också mött spännande ram- och FoU-projekt där flera av dessa har kommit i mål och blivit klara med sina undersökningar. Flera av projekten har haft sina slutseminarier och väntar nu på att bli publicerade. Alla dessa projekt hjälper till att formulera vad undervisningsutveckling kan handla om.

Exempel på illustration från IdH-lektion. Av Eva-Lena Forslind

Illustration av Eva-Lena Forslind

Under detta år har vi också utvecklat en multimodal undersökningsmetod där vi vill studera hur lärare kommunicerar till sina elever. I denna multimodala metod har vi särskilt intresserat oss för något som vi kallar materiella yttranden, d v s sådana yttranden eller gensvar som ett material kan ge. Detta har vi bland annat undersökt genom att genomföra en pilotstudie som vi sedan har följt upp i transkriptioner och illustrationer. Vi har också prövat olika skissmetoder som skall hjälpa till att visualisera olika materiella yttranden, och det utan att direkt identifiera de personer som avbildas.

Med detta sagt, vill vi önska alla en trevlig sommar! Vi ses i augusti!

Hälsningar,

Camilla Gåfvels, Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

7

maj

Publicera FoU-resultat – var och varför?

Postad av

typewriter-801921_1280

I ett tidigare inlägg har vi tagit upp frågor som rör ansvars- och ansvarsfördelning vid skrivande av vetenskapliga artiklar. Men vilka andra möjligheter än vetenskaplig publicering för finns det? Och varför är det överhuvudtaget viktigt att publicera rapporter från de projekt som bedrivs i ram- och FoU-projekt? De frågorna tar vi upp i det här inlägget.

Om vi börjar med den senare frågan om publiceringens betydelse, så kan den illustreras med en berättelse från sent 1800-tal, återgiven i skolforskarna James W. Stiglers och James Hieberts mycket läsvärda bok The Teaching Gap. Stigler och Hiebert berättar där om en nedslående skolsituation i Baltimore, vid tiden omkring det förra sekelskiftet; med nedgångna skolor och förlegade undervisningsmetoder.

En grupp lärare i Baltimore tog dock initiativ till en form av studiecirkel för att utbyta erfarenheter och idéer om hur de undervisningsmetoder som användes skulle kunna förbättras. Stadsfullmäktige godkände initiativet och de regelbundna träffarna mynnade ut i sammanfattningar av erfarenheter och insikter, utgivna i form av ett nyhetsbrev, The Expert Pedagogue.

Skolsituationen förbättrades, men historien kom tyvärr att få ett olyckligt slut. Några år senare införde den nya skoladministrationsansvarige i Baltimore en ny ordning: studiecirklarna avskaffades och stadens lärare skulle istället ges kompetensutveckling i form av föreläsningar, inriktade på den då nya progressivismen som ideal. För det ändamålet ersattes The Expert Pedagogue med Maryland Educational Journal, en tidskrift framställd av experter i progressiv pedagogik, med artiklar skrivna i syfte att Baltimores lärare skulle översätta de progressiva idealen till sin praktik. Det aktiva erfarenhetsutbytet lärare emellan avstannade snabbt som en följd av detta nya initiativ.

Det historiska exemplet visar på flera saker. Till att börja med att lärares egen kunskap, om den dokumenteras och delas, kan leda till en professionalisering av läraryrket. Exemplet visar också att denna professionalisering är en skör process. Säkert var det inte i sig något fel på de progressiva ideal som  Stigler och Hiebert nämner, men när teorierna frikopplades från den kunskap lärarna själva producerade, diskuterade och publicerade blev avstannade skolutvecklingen.

Inte minst visar exemplet dock att dokumentation och publicering av resultat, insikter och lärares erfarenheter faktiskt kan ge stor postitiv inverkan på skolan och på undervisningens utformning.

De resultat som vi når i STLS forsknings- och utvecklingsprojekt (inklusive det vi kallar ramprojekt) är alltså viktiga att publicera och därmed sprida, som ett komplement till de insikter och kunskaper som produceras inom forskning. Den ena kunskapsformen utesluter inte den andra och i STLS verksamhet är det ofta en glidande skala mellan rapporter från utvecklingsprojekt och framtagandet av ny, vetenskaplig kunskap.

Det leder i sin tur till att flera publiceringskanaler är viktiga för STLS verksamhet. För dig som deltar i ett FoU-projekt finns alltså ett antal olika forum att överväga för hur ni ska sprida erfarenheterna och insikterna som görs. Här tar vi upp några av dem, med anknytning till svenska och svenska som andraspråk:

Artikel i ämnestidning

Tidningen Lisetten ges ut av Svariks, riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk. Lisetten publicerar artiklar av intresse för undervisning i svenska som andraspråk. Både lärare och forskare medverkar och artiklar skrivna av lärare brukar vara cirka 5000-7000 tecken, enligt tidningens riktlinjer.

Tidningen Svenskläraren ges ut av Svensklärarföreningen. Något tecken- eller ordantal finns inte angivet på tidningens webbplats, men redaktören kan kontaktas för frågor.

Utvecklingsartikel

Forskningsinstitutet Ifous ger i samarbete med tidningen Skolporten ut en artikelserie kallad Leda & Lära, där lärare har möjlighet att publicera artiklar om genomförda FoU-projekt. Artiklarna läses av forskare som ger återkoppling och kommentarer (dock ej peer-review, som vi beskrivit i tidigare inlägg).

Vetenskaplig artikel

Vetenskapliga artiklar hör till de avgjort mest tidskrävande publiceringsmöjligheterna. En artikel till en vetenskaplig tidskrift kräver mycket arbete med att formulera teoretiska utgångspunkter för studien, redogöra för analysmetoder samt presentera trovärdiga och övertygande resultat. Artiklar i dessa tidskrifter granskas ingående av forskare inom fältet och behöver i regel revideras i olika grad innan publicering. Om förutsättningarna för att skriva artikel finns är dock lovvärt – den kunskap vi som lärare besitter är av stor vikt för forskarsamhället. Tänkbara tidskrifter för publicering innefattar Forskning om undervisning och lärande (ForskUL), Nordic Journal of Literacy Research och Acta Didactica.

Det här var ett urval forum och vi kanske får anledning att tipsa om fler på den här bloggen. Gemensamt för dem är att de kan bidra till att vi lärare, som profession, delar och granskar det som är kärnan i vårt uppdrag – undervisningen. Det är helt enkelt, som det uttrycks i denna kortintervju med en utvecklingsartikelförfattande lärare  ” Värdefullt att granska den egna praktiken”!

Bild av Free-Photos fråm Pixabay

30

apr

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Intervju av lärare med i ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade hösten 2020. I detta blogginlägg får ni en möjlighet att få veta mer om vem läraren som deltar i projektet är genom en intervju.

thumbnail_IMG_0777

Bild: Annika Hemingstam, lärare på Naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium.

Vem är du?

Jag heter Annika Hemingstam och är lärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso-och sjukvård, samt leg. djursjukskötare. Jag har varit lärare i snart 17 år och sedan ett och ett halvt år tillbaka anställd på Spånga Gymnasium. Förutom det så läser jag masterutbildningen i didaktik på deltid vid Linköpings Universitet.

Vad inspirerar dig i ditt arbete?

Elever som utvecklas och lyckas och såklart det kollegiala nätverket med lärare och pedagogisk personal på den egna skolan och på skolor i hela Sverige.

Varför sökte du till ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar?

Jag såg det som en spännande utmaning och en möjlighet att både utvecklas själv som pedagog och att få feedback på och utveckla min egen undervisning. Jag tänkte även att det skulle vara intressant för mina elever att få delta och få kunskap om hur ett forskningsprojekt går till.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du i din undervisning med yrkesrelaterade beräkningar?

Utmaningar är elevernas förförståelse och inställning till beräkningar och matematik. Jag måste hela tiden konkretisera all beräkning och koppla det till yrkesrelevanta begrepp och situationer för att få dem att hålla fokus och inte tappa intresset.  Möjligheter är att eleverna stärker både sin yrkeskunskap och sitt självförtroende när de ser att de kan lyckas och när de förstår beräkningarna och varför beräkningarna är relevanta för deras framtida yrke som djurvårdare.

Varför är det viktigt att undersöka yrkesrelaterade beräkningar?

För att synliggöra elevernas lärande, för dem själva, för mig som lärare, för lärarkollegiet och för yrkesbranschen.

Vilken upplevelse har du av att vara med i ett ramprojekt?

Hittills har det varit mycket givande och alldeles lagom tidskrävande. Den stora utmaningen kommer nog under vårtermin i samband med datainsamling mm, vilket känns spännande. Projektet har hittills uppfyllt mina förväntningar och jag rekommenderar verkligen lärarkollegor att ta chansen att delta i liknande projekt.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier