Visar inlägg med tagg:

22

maj

Stockholm inspirerar

Postad av

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm 🙂 Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

18

maj

Lärarnas forskningskonferens 2015 – Dags att anmäla sig!

Postad av

LFKmoln

Förra året blev Lärarnas forskningskonferens (LFK) en stor succé med nästan 200 deltagare som kom för att diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. I år satsar vi på att nå över 200!

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Konferensen, som i år anordnas för fjärde året i rad, hålls alltid på tisdag i vecka 44. I år är vi på Globala gymnasiet, Stockholm, den 27 oktober.

Redan nu går det att anmäla sig som deltagare och skicka in abstract om man vill presentera. Här finns mer information om konferensen, Call for Papers, samt anmälan.

Flera av förra årets presentioner, inklusive keynote av Ulla Runesson, videofilmades och finns tillgängliga på Pedagog Stockholm.

/Jessica B

13

maj

Designa undervisning för lärande

Postad av

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B

22

apr

Ju fler kockar desto bättre soppa!

Postad av

Alla som gjort studier, undersökningar eller sysslat med forskning hamnar så småningom i läget att försöka förstå vad det är för material man har framför sig. Hur kan man börja att analysera sitt material egentligen? (Jag sitter för övrigt själv, i skrivandets stund, med drivor av transkript som jag kretsar kring som katten runt het gröt;). Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Ja, valet av analysmetod styrs såklart av forskningsfrågan och vilken typ av datamaterial man samlat in. Inom ämnesdidaktisk forskning är det inte helt ovanligt med fenomenografiskt inspirerade analyser.  Olika typer av elevsvar identifieras och kategoriseras, och på så vis kan man göra sig en bild av kvalitativt olika sätt att erfara ett fenomen. Det är just precis vad Andrea Holmgren, NT-utvecklare och lärare på Blommensbergsskolan, håller på med!

Tillsammans med sina kollegor genomför Andrea ett ramprojekt i NV som syftar till att utforska elevers argumentation kring olika energikällor och förståelse för mediala budskap. Med en härlig lunta transkript i handen kom Andrea och hälsade på oss i NV-nätverket för att få hjälp med att börja analysera materialet. Vi har ju den stora turen att ha vetenskaplig ledning av Maria Andrée från MND, och snabbt skissade hon upp lite riktlinjer för vår lilla analysworkshop med Andrea. Jag har nog ofta tänkt mig att analys är något man sitter med själv och grubblar, men det var oerhört givande när vi tillsammans började klippa och klistra i transkripten för att kategorisera kvalitativt olika sätt att argumentera och uppfatta budskap på. Det härliga var också att när Andrea kom tillbaka någon vecka senare så hade materialet “landat” lite och vi började då att se nya saker i transkripten som vi inte upptäckt förut.

Jag tycker att det är det här som är det allra bästa med mitt jobb som koordinator på Utbildningsförvaltningen- att få träffa riktigt drivna och kompetenta lärare och ta del av deras spännande ämnesdidaktiska projekt. Just nu pågår en hel del lärardrivna studier som fokuserar olika förmågor i de naturvetenskapliga ämnesplanerna, bland annat kopplat till växthuseffekt, Ipadanvändning, bin på skoltaket, friktion i rutschkanan och konsten att torka våta handdukar. Gemensamt för projekten är att det inte är ett ensamjobb utan kollegialt samarbete.

Take home message: Ju fler kockar desto bättre soppa typ.

/Jonna Wiblom

2

mar

Designa undervisning för lärande – Föreläsning för förstelärare och lektorer

Postad av

Hur kan du och dina kollegor tillsammans utveckla er undervisning för att öka elevernas lärande? Hur kan ni identifiera utvecklingsområden och sedan arbeta systematiskt för att förbättra undervisningen? Hur kan ni designa undervisning som gör att era elever lär sig bättre? Hur kan ni testa att det ni gör i klassrummet är effektivt?

Förstelärare och lektorer i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun är välkomna till en föreläsning om undervisningsutvecklande FoU-modeller. Våra föreläsare är professor Ingrid Carlgren och Anna-Karin Frisk, lärare och licentiand. De presenterar olika metoder och modeller, t.ex. lesson och learning study, som kan användas som redskap för att designa undervisning som förbättrar elevers lärande. Efter föreläsningen ges information om de möjligheter som finns att få handledning och bidrag för att ni själva ska kunna driva undervisningsutvecklande projekt med era kollegor. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på fika.

När: onsdag 18 mars, kl. 15.30–17.00

Var: Grillska Huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm

Anmälan:  Klicka här och anmäl dig senast 11 mars. Begränsat antal platser.

Föreläsningen anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Frågor? Mejla funktion.stls@stockholm.se

Uppdatering (4/3): Föreläsningen är tyvärr fulltecknad. Vi har ingen väntelista, men vi tittar på möjligheter att ordna något liknande senare i vår.

/Jessica

30

okt

Succé för Lärarnas forskningskonferens 2014

Postad av

LFK14_ppt

Vilken dag! Vi som har jobbat med att organisera Lärarnas forskningskonferens 2014 vill tacka alla deltagare och presentatörer som hjälpte till att göra konferensen till den största och bästa hittills i vår treåriga historia. Tack också till Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun som tillsammans gör det möjligt att organisera en konferens för, med och av lärare. Det tar en del tid och energi att få ihop en sådan här dag, men jag tror att jag talar för alla mina kollegor när jag säger att det ger så mycket tillbaka och att vi har redan börjat fundera på hur vi kan bli ännu större och bättre nästa år. Vi återkommer med fler glimtar från dagen framöver.

/Jessica B

3

okt

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Postad av

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

11

sep

Nätverksträff för Learning Study i Nässjö

Postad av

Ference Marton  Professor Ference Marton

I två dagar träffades lärare, skolledare och forskare i Nässjö i en nätverksträff för de som på något sätt jobbar med, eller har kommit i kontakt med Learning Study. I en Learning Study fokuseras elevernas lärande. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv undersöker en grupp lärare hur man bäst kan möjliggöra elevernas lärande av någonting specifikt som man vill att de ska kunna – t.ex. ”att kunna göra målande beskrivningar” inom svenskämnet.

Lärarna börjar med att själva bilda sig en uppfattning av vad ett sådant kunnade innebär och ser ut, samt vad som verkar vara svårigheterna med detta – vad som kan vara kritiskt. För vidga detta så kartläggs sen en grupp elevers förkunskaper och därefter planerar en grupp lärare en lektion utifrån vad just den specifika gruppen behöver lära sig. Lektionen filmas och analsyreras sedan i relation till vad en uppföljande kartläggning säger om vad eleverna har lärt sig under lektionen. Utifrån detta revideras planering och genomförs med en ny grupp elever och upprepas på samma sätt ofta en gång till. På så sätt skapas kunskap om vilken undervisning som bäst gynnar utvecklandet av specifika och avgränsade ”kunnanden” i skolans olika ämnen.

Träffen inleddes med en föreläsning av Ulla Runesson som handlade om den teori om lärande (variationsteorin) som oftast används i en Learning Study som gemensamt språk för att beskriva, analysera och planera det som undervisningen handlar om. Den blev sedan ett bärande tema genom hela nätverksträffen.

En viktig tanke bakom modellen Learning Study är också att åstadkomma ett gemensamt kunskapsutbyte och att använda lärares tysta kunskaper om och erfarenheter av undervisning. Under nätverksträffen presenterade lärare sina projekt i svenska, SO, NO och matematik som därefter diskuterades av deltagarna i olika seminarier. Vi fick också ta del av videoinspelade lektioner som vi sedan närstuderade ur ett undervisningsperspektiv – alltså inte med fokus på vilka ”fel” som läraren gjorde. Tuula Maunula gav också konkreta exempel på hur variationsteorin kunde användas vidare i lärarens egna undervisning.

Nätverksträffen avslutades med en sammanfattande reflektion av dagarna genom att forskarna Angelika Kullberg, Mona Holmqvist Olander , samt modellen Learning Study’s ”urfader” Ference Marton, analyserade de filmade lektionerna samt presenterade en vision att skapa en institutionalisering av lärares kunskapsarbete med elevernas lärande i fokus. Nätverkets värdpar – Henrik och Maria – uttryckte sedan den känsla som vi alla lämnade Nässjö med: ”så många intryck som vi nog behöver smälta ett tag!”.  Det blir intressant att se om den här nätverksträffen kan komma att bli en återkommande möjlighet för lärare involverade i Learning Study att träffas i framtiden. Inom staden finns redan en hel rad studier gjorda, se t.ex. här.

/Anna-Karin Frisk

3

sep

Våga misslyckas!

Postad av

Timperley failure

Som många andra lärare i stockholmsområdet var jag på Helen Timperleys föreläsning tidigare i veckan. En av sakerna som jag tar med mig är att vägen från fråga till svar inte är rak. Vill vi förbättra elevers lärande och utveckla undervisningen genom att testa och reflektera, så får vi räkna med att svaret är komplext och att det uppstår nya frågor på vägen. Att säga att en lär sig från sina misstag – eller möjligtvis andras – är ett vanligt sätt att gå vidare från saker som går fel i livet, men hur ofta tillåter vi oss själva att ”misslyckas” i klassrummet?

Flera av de projekt som vi har haft med i STLS har utförts som Lesson/Learning Studies. Den typen av studier är cykliska, vilket innebär att en forskningslektion genomförs vid upprepade tillfällen med tid för analys och förändringar mellan varje cykel. Förhoppningsvis innebär förändringarna i lektionsupplägget en förbättring, men det är genom de saker som inte fungerar så bra som vi kan lära oss mer om de kritiska aspekter som spelar roll för elevernas lärande och för vår förståelse av lärandeobjektet, det vill säga det vi vill att eleverna lär sig.

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier