Visar inlägg med tagg:

Fredagen den 28 oktober 2016 ägde Verner Gerholms licentiatseminarium rum på MND. Docent Eva Pettersson sammanfattade Verners arbete ”Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter” på ett intressant och informativt sätt där vikten av det arbete gällande matematiskt begåvade elever som Verner genomfört belystes. Efter en givande diskussion där Verner på ett förtjänstfullt sätt besvarade Evas frågor meddelade professor Paul Andrews att arbetet godkänts och även han lyfte betydelsen av forskning inom detta område.Verner lic

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Anna-Karin Nordin försvarade förra fredagen (23/9) sin licentiatuppsats om Matematiska argument i helklassdiskussioner på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Opponent var professor Johan Lithner från Umeå universitet. Det blev spännande diskussioner om vad Lithner ansåg vara själva matematikens kärna – de matematiska argumenten.

Avslutningsvis vill vi passa på att gratulera vår nyblivna Filosofie Licentiat Anna-Karin Nordin. Grattis!

Nybliven filosofie licentiat

Nybliven filosofie licentiat.

Nätverkskollegorna

Jenny, Martin, Sanna och Verner

 

De senaste veckorna har lärarna i matematiknätverket – både FoU-projektet och ramprojektet – varit inne på STLS och diskuterat sina projekt. I ramprojektet har lärarna Carolina, Annika och Åsa (på bilden) precis genomfört sin första forskningslektioner i en åk 1-3 och två 7-9. Lektionerna fokuserar elevernas förmåga att kunna tolka ett algebraiskt uttryck och förstå relationerna mellan olika variabler.

I FoU-projektet är lärarna i full gång med att planera sin forskningslektion. FoU-projektet syftar till att ta fram kunskap om hur man kan öka elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning. Förra veckan diskuterades vilka problem eleverna skulle möta under sina lektioner och på vilken nivå problemen skulle vara på.

Verner, Anna-Karin, Sanna och Jenny, koordinatorerna i matematiknätverket

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

bild FoU

Nu är ett nytt spännande FoU-projekt i matematik igång. Lärarna Pär Asplund, Daniel Granström, Katrin Halvarsson, Åsa Höök, Tord Malmberg, Marianne Pertoft, Sara Rumbutis, Knut Sparell från Södra Ängby skola vill undersöka hur elevers benägenhet att använda ekvationslösning vid problemlösning skiljer sig mellan de elever som får möta algebra genom strukturerad problemlösning och de elever som lär sig algebra genom procedurräkning.

Syftet med projektet är att skapa en ökad förståelse för hur strukturerad problemlösning enligt japansk modell skulle kunna utveckla undervisningen i algebra och leda till att elever i större utsträckning använder sig av ekvationslösning vid problemlösning.

Projektet kommer att genomföras som en komparativ studie där en grupp elever kommer att bli undervisade genom strukturerad problemlösning enligt den japanska modellen och en grupp kommer att undervisas genom procedurräkning.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur deras spännande utforskande fortskrider! 

/Jenny Fred

Nu har matematiknätverket äntligen dragit igång årets verksamhet. Ett FoU-projekt om uppgifter som inspirerar till algebraiska lösningsmetoder och ett ramprojekt som ska behandla vad det innebär att resonera algebraiskt. För oss koordinatorer innebär det ett STLS-år med givande diskussioner om frågeställningar, metoder och analyser i syfte att producera ny kunskap om hur man bäst får tillstånd ett lärande av algebraiska resonemang. Självklart önskar vi också få se våra tidigare projektdeltagare på årets nätverksträffar. Om du själv vill ingå i ett ramprojekt om algebraiska resonemang är nästa sökmöjlighet den 15 april.

Verner Gerholm

Nu när årets LFK närmar sig kan det vara trevligt att titta tillbaka på det som erbjöds förra året. Vår keynote-talare var Ulla Runesson, professor vid Högskolan i Jönköping som föreläste om Vad kan lärare lära från Learning studies?

 

Utöver Ullas föreläsning var det sexton presentationer av pågående eller avslutade studier. Några av dem videofilmades, till exempel en studie i slöjd av Jenny Frohagen, licentiand och lärare på Åsö grundskola,  Att kunna såga rakt – innebörder av ett lärandeobjekt i slöjd.

Ytterligare ett exempel på en presentation är Multiplikation med 10, 100 och 1000 av Kristina Edner och Tinna Lidgren, Nya Elementar.

Det finns fler filmer från LFK 2014 här. På den sidan finns också powerpoint-presentationer från de seminarier som inte filmades.

/Jessica

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

Har du i din undervisning erfarit utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra?

Algebra

I höst har du möjlighet att delta i ett undervisningsutvecklande så kallat ramprojekt som tar sin utgångspunkt i elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang. Vad finns det för utmaningar i att utveckla resonemangsförmågan kopplat till algebra? På vilka sätt kan vi utveckla undervisning- och/eller bedömningsformer kopplade till detta? Vad innebär det egentligen att föra och följa matematiska resonemang i algebra?

Det övergripande syftet med ramprojekten är att på sikt kunna bidra med en mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”föra och följa matematiska resonemang”, hur denna förmåga förstås i relation till det innehållsliga området algebra och i relation till olika åldrar. Algerbra står numera som ett eget kunskapsområde under centralt innehåll redan för de lägre årskurserna och med bakgrund av detta är vi intresserade av projekt på såväl låg-, mellan-, högstadiet som gymnasiet. Vidare ser vi en möjlighet i att få en ökad kunskap om hur undervisning kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas.

Varje delprojekt kommer att få hjälp med att utveckla forskningsfråga, metoder och analysarbete. Den vetenskapliga ledningen organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops. Du kan delta som enskild lärare eller i en mindre grupp av lärare från din skola eller från olika skolor.

Anmäl ditt/ert intresse senast den 15/4. Här hittar du ansökningsblankett och mer information: http://www.pedagogstockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiska-ramprojekt/.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier