Visar inlägg med tagg:

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

Alla som gjort studier, undersökningar eller sysslat med forskning hamnar så småningom i läget att försöka förstå vad det är för material man har framför sig. Hur kan man börja att analysera sitt material egentligen? (Jag sitter för övrigt själv, i skrivandets stund, med drivor av transkript som jag kretsar kring som katten runt het gröt;). Mer om det vid ett annat tillfälle.)

Ja, valet av analysmetod styrs såklart av forskningsfrågan och vilken typ av datamaterial man samlat in. Inom ämnesdidaktisk forskning är det inte helt ovanligt med fenomenografiskt inspirerade analyser.  Olika typer av elevsvar identifieras och kategoriseras, och på så vis kan man göra sig en bild av kvalitativt olika sätt att erfara ett fenomen. Det är just precis vad Andrea Holmgren, NT-utvecklare och lärare på Blommensbergsskolan, håller på med!

Tillsammans med sina kollegor genomför Andrea ett ramprojekt i NV som syftar till att utforska elevers argumentation kring olika energikällor och förståelse för mediala budskap. Med en härlig lunta transkript i handen kom Andrea och hälsade på oss i NV-nätverket för att få hjälp med att börja analysera materialet. Vi har ju den stora turen att ha vetenskaplig ledning av Maria Andrée från MND, och snabbt skissade hon upp lite riktlinjer för vår lilla analysworkshop med Andrea. Jag har nog ofta tänkt mig att analys är något man sitter med själv och grubblar, men det var oerhört givande när vi tillsammans började klippa och klistra i transkripten för att kategorisera kvalitativt olika sätt att argumentera och uppfatta budskap på. Det härliga var också att när Andrea kom tillbaka någon vecka senare så hade materialet “landat” lite och vi började då att se nya saker i transkripten som vi inte upptäckt förut.

Jag tycker att det är det här som är det allra bästa med mitt jobb som koordinator på Utbildningsförvaltningen- att få träffa riktigt drivna och kompetenta lärare och ta del av deras spännande ämnesdidaktiska projekt. Just nu pågår en hel del lärardrivna studier som fokuserar olika förmågor i de naturvetenskapliga ämnesplanerna, bland annat kopplat till växthuseffekt, Ipadanvändning, bin på skoltaket, friktion i rutschkanan och konsten att torka våta handdukar. Gemensamt för projekten är att det inte är ett ensamjobb utan kollegialt samarbete.

Take home message: Ju fler kockar desto bättre soppa typ.

/Jonna Wiblom

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

  • NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering  för lärare i naturvetenskap
  • QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
  • Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
  • Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
  • Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

Jo, de är alla föremål för lärardrivna studier i inom ramen för NT-satsningen i Stockholms stad. Under en spännande lördag presenterade nyligen tre NT-utvecklare sina pågående projekt på Ma/Nv-Biennetten på Stockholms universitet.

P1030070-2

Utifrån reklamaffischer om ”smutsig el”, har Andrea Holmgren har tillsammans med kolleger på Blommensbergsskolan, fördjupat sig i elevers diskussioner och argumentationsförmåga kopplat till energifrågor. På Engelbrektsskolan, där Daniel Bengtsson är lärare i biologi, finns det bikupor på taket. Kuporna har använts som utgångspunkt för att initiera diskussioner och öka elevers förståelse inom ekologi och hållbar utveckling. Slutligen visade också Ann Ulfves, lärare på Skapaskolan, hur elever arbetat med det naturvetenskapliga begreppet friktion. Temat ”lekplats” inspirerade bland annat till att eleverna fick studera friktion och fysikaliska fenomen på lekplatsen.

Är du sugen på att starta ett eget projekt inom NV/Teknik kan du läsa mer om hur du ansöker här.

/NT-nätverket

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

Den 31 januari presenterar det ämnesdidaktiska nätverket för naturvetenskap och teknik sina erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad.

Tillsammans med forskare från Stockholms universitet och FoU-enheten kommer tre av våra NT-utvecklare att presentera sina forskningsprojekt som just nu pågår ute på skolorna. Titeln på föreläsningen är ”Att främja och synliggöra förmågor i de naturvetenskapliga ämnena – erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad”. Hoppas vi ses där!

Läs mer om Ma/Nv-biennetten här

En av presentatörerna på Lärarnas forskningskonferens var Helena Reierstam som gör en jämförande studie av bedömning i tre svenska gymnasieskolor med s.k. CLIL-profil. CLIL innebär att ”vanliga” ämnen läses på engelska; i Reierstams studie handlar det om historia och biologi. Syftet med studien är att undersöka om och hur bedömnings-praktiken skiljer sig åt beroende på om undervisningsspråket är svenska eller engelska. Dessutom undersöks om bedömningsdesign och kursinnehåll i engelska påverkas av CLIL. Resultaten visar att det saknas en medveten CLIL-metod avseende bedömning i historia och biologi, dvs. en metod som tar hänsyn till att ämnena läses på engelska. Många lärare anser att språket utgör ett problem och att det är svårt att veta om eleverna inte kan ämnet eller inte har ett språk att uttrycka sitt kunnande på. Varken bedömningsformerna eller kursinnehållet i engelska påverkas heller nämnvärt av CLIL.

Reierstams studie blir färdig under våren, och det ska bli intressant att ta del av de slutgiltiga resultaten och diskussionen. Vad betyder det på sikt att elever läser ämnena på engelska? Vilka krav ska man ställa på de undervisande lärarna? Hur ser samarbetet ut mellan lärare i engelska och i de andra ämnena?

Den något provocerande frågan i rubriken besvarade Reierstam med att konstatera att det förstås inte finns ett spåk utan innehåll eller ett innehåll utan språk.

Anna-Maija Norberg

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier