Visar inlägg med tagg:

13

jun

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Postad av

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

30

maj

Call for papers Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Den 1 november anordnar vi Lärarnas forskningskonferens, LFK, för femte året i rad. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen.

Det finns också möjlighet att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion.

Mer information om konferensen och abstract finns på vår hemsida. Deadline för abstracts är den 12 september. Frågor? Kontakta forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

 

25

maj

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2016

Postad av

LFK 2016

Nu är det dags att anmäla sig till Lärarnas forskningskonferens 2016! Som vanligt så ligger den på tisdag vecka 44 och i år håller vi till på Västra Kungsholmens gymnasium och i Konradsbergs aula (f.d. Lärarhögskolans lokaler) i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året hade vi 250 deltagare och 26 seminarier och i år siktar vi mot nya rekord. Filmer från förra årets presentationer och keynote med Ingrid Carlgren finns tillgängliga här.

Anmälan görs på den här länken, senast 12 oktober, no showavgift på 400 kronor. Mer information om anmälan finns på vår sida på Pedagog Stockholm.

Välkomna!

/Jessica

29

apr

Några nedslag från NÄD2016

Postad av

NÄD1

Forskning i praktiken har varit på Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD2016, i Malmö (19-21 april) och här kommer några nedslag från konferensen:

Första plenarföreläsningen hölls av Ingrid Carlgren, professor emerita. Titel på hennes presentation var Bildning eller avbildning – ämnesdidaktiska perspektiv på synligt lärande och formativ bedömning. Hon lyfte bl.a. att en skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen, och fortsatte med att ställa frågan om bildning är målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet? Carlgrenpekade på att av-bildningen av skolan (bildningstankens försvinnande) sker genom elevers avbildning (härmande) av verkligt kunnande.

Per-Olof Wickman, professor vid Stockholms universitet, var keynote 2. Ämnet för hans presentation var Didaktik: lärares professionsvetenskap. Wickman inledde med att lyfta skollagens (Skollagen 1 kap 5 §, 2010:800) skrivning om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men exakt vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen innebär är ju som vi vet omdiskuterat. Det kan detta behöva avgöras i domstol menade Wickman. Enligt Wickman är undervisning är ett undervärderat ord. Undervisning är grunden för lärares profession och det är vad didaktik handlar om, dvs. om vad och hur i relation till vissa elever i ett visst sammanhang. Wickman pekade också på problemet med ”best practice”, att det bortser från lärares didaktiska kunskaper och isolerar metod från situation.

Dagens tredje och sista plenarföreläsning för dagen hölls av Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Rubrik på hans presentation var Att utveckla undervisningen – vilken roll kan forskningen spela? och han talade bl.a. om möjligheter att syntetisera kontextöverskridande didaktisk kunskap. Men frågan är hur generella vi kan vara. Sundberg pekade även på att Lgr11 fokuserar mer på produktkontroll medan Lpo94 fokuserade mer på processkontroll.

Mellan alla plenarföreläsningar fick ta del av olika sessioner med intressanta presentationer. Jag var på olika Learning study-symposier och lyssnade bl.a. på Learning study som forskningsansats, Learning study; Undervisningsdesign – att utforma undervisningspraktiker för lärande samt Learning study; Studier av lärandeobjektens beskaffenhet och konstituering. Här på bilden berättar Torben Freytag, lärare, doktorand och koordinator i PREST-nätverket om sin forskning.

NÄD4

Efter en intensiv dag med intressanta sessioner bjöd Malmö stad alla konferensdeltagare på middag i Malmö Rådhus – mycket uppskattat!

/Sanna Wettergren

11

mar

Lärare som forskare

Postad av

I höstas hade Stockholms universitet ett antal konferenseftermiddagar för de universitetslärare som på olika sätt var engagerade i lärarutbildningen. Dessa behandlade olika aspekter av det komplicerade uppdraget att förbereda lärarstuderande för sin framtida professionsutövning. En del talade om det svårfångade ordet ’praktik’, några talade om vikten av att ”fältet” och universitetet samarbetade och andra tog upp vikten av att hitta en röd tråd genom lärarutbildningen. Inger Eriksson, vetenskaplig ledare på STLS, drev i sitt anförande på en av dessa tillfällen tesen att lärare måste kunna forska på sin egen undervisning. Med andra ord måste lärarutbildningen förse de blivande lärarna med förmågan att med vetenskapliga angrepssätt förhålla sig till den undervisning de bedriver. Jag tror nu inte att en sådan ambition innebär att man måste släppa på betydelsen av att lärarstuderande lär sig ämneskunskaper, att leda lärandeprocesser och att ta ansvar för elevernas sociala relationer. Inte heller tror jag att hon menade att man skulle utöka själva uppsatsskrivandet, i bemärkelsen akademiska arbeten vars primära syfte är att redovisa en förmåga att skriva en viss slags akademisk text. Snarare var min uttolkning att lärare behöver få möjlighet att förhålla sig vetenskapligt till om och hur eleverna lär sig genom den undervisning de deltar i. Hur vet vi egentligen att de sätt som vi lägger upp undervisningen på är de bästa för just de elever som vi ansvarar för? Och när eleverna har svårt att eller inte ens tycks lära sig det de behöver, hur ska vi ta reda på vad det beror på och göra något åt saken?

Under snart ett år har jag varit involverade i det nätverk av projekt som samlar lärare som velat göra undersökningar kring undervisning inom svenskämnet. Inom vårt ramprojekt har projekten på olika sätt undersökt frågan om vad ”läsning för olika syften” egentligen innebär i ett undervisningshänseende. De lärare som jag träffade i höstas funderade på frågor som: Hur kan man undervisa så att elever i år 2 blir bättre på att läsa faktatexter? Vad händer med elevernas förståelse av vad som är viktigt i lärobokstexter om de får stöttning i läsningen och i att uppmärksamma centrala uttryck? Hur kan läsning av skönlitteratur vara ett sätt att få elever att förstå livsvillkoren för människor i andra delar av världen eller av samhället.

Det fascinerande har varit att få ta del av hur dessa lärare, som utgått från ganska komplicerade och djupa undervisningsfrågor, tagit sig an arbetet att tänka igenom och genomföra successiva undervisningsupplägg, samla in material och ge sig i kast med analysen sina data, med en outtömlig nyfikenhet och envishet. Många frågor har diskuterats när vi träffats på nätverksmötena: Hur ska man kunna jämföra elevprestationer före och efter undervisning och vara säker på att det är just undervisningen som påverkat elevernas resultat? Hur mäter man egentligen läsförståelse? Var det här undervisningsupplägget för komplicerat i förhållande till vad det var jag ville undersöka? Måste man verkligen skriva in alla elevtexter i ett program för att de ska kunna analyseras?

Det roliga är, nu när projekten går in i en slutfas, är att det är så tydligt att när lärare får (eller tar sig) tid att systematiskt undersöka sin egen undervisning, så utvecklas också värdefulla kunskaper och insikter som de kan arbeta vidare med. Det är inte självklart att just de frågorna som fanns i början blivit besvarade, men kanske andra och minst lika viktiga frågor har kunnat lyftas och analyseras. Inte minst har mötena i projekten kunnat bidra till ett gemensamt tänkande och reflekterande kring hur man kan ta reda på något om vad som händer med elevernas kunskaper när de deltar i undervisning.

Aina Bigestans

Nätverksledare för forskningsprojekteten inom svenska-svenska som andraspråk

7

mar

Forska på din arbetstid – ansök senast 13 mars

Postad av

Stockholms stad utlyser 4-5 platser inom Forskarskolan i ämnesdidaktik och Forskarskolan QUEST. Lärare som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att ägna 50% av sin arbetstid åt forskarstudier, arbeta 40% på sin skola, och sedan 10% på central förvaltning med oss koordinatorer i Stockholm Teaching & Learning Studies som kollegor.

Under de senaste åren har Stockholms stad finansierat flera licentiander inom en rad olika ämnen. En av dem är Hans Ytterberg som berättar om sin studie och sina erfarenheter av forskarstudier här

Om du också är sugen på att bli en forskande lärare och dessutom få forska på arbetstid finns ansökningsförfarandet och villkoren beskrivna här. Sista ansökningsdag är 13 mars. Frågor besvaras av Cecilia Göransson cecilia.goransson@stockholm.se

/Jessica B

19

feb

Algebra i FoU- och ramprojekten

Postad av

 

De senaste veckorna har lärarna i matematiknätverket – både FoU-projektet och ramprojektet – varit inne på STLS och diskuterat sina projekt. I ramprojektet har lärarna Carolina, Annika och Åsa (på bilden) precis genomfört sin första forskningslektioner i en åk 1-3 och två 7-9. Lektionerna fokuserar elevernas förmåga att kunna tolka ett algebraiskt uttryck och förstå relationerna mellan olika variabler.

I FoU-projektet är lärarna i full gång med att planera sin forskningslektion. FoU-projektet syftar till att ta fram kunskap om hur man kan öka elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning. Förra veckan diskuterades vilka problem eleverna skulle möta under sina lektioner och på vilken nivå problemen skulle vara på.

Verner, Anna-Karin, Sanna och Jenny, koordinatorerna i matematiknätverket

19

feb

Vill du bli en forskande lärare?

Postad av

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu utlyser Stockholms stad 4-5 platser inom Forskarskolan i ämnesdidaktik och Forskarskolan QUEST. Lärare som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att ägna 50% år forskarstudier, arbeta 40% på sin skola, och sedan 10% på central förvaltning med oss koordinatorer i Stockholm Teaching & Learning Studies som kollegor.

Under de senaste åren har Stockholms stad finansierat flera licentiander inom en rad olika ämnen. Några av oss är färdiga, medan andra är mitt uppe i sina studier. Det går att läsa mer om några av de kommunfinansierade licentiandernas projekt här.

Jag var en av de första licentianderna i Forskarskolan i ämnesdidaktik. Jag började 2010 och tog min examen i slutet av 2013. Det går inte att förneka att det var tufft ibland, men på det stora hela har de positiva sidorna varit övervägande. Att få möjlighet att kombinera sin lärarerfarenhet med ett forskningsperspektiv och genomföra en klassrumsstudie har gett mig mycket, men förhoppningsvis kan min studie också bidra till utvecklad undervisning i flera klassrum. Sedan har jag fått möjlighet att träffa många intressanta människor och fördjupa min kunskap och förståelse för det komplexa i relationen undervisning-lärande. Sist men inte minst har jag fått en rad trevliga kollegor och stöd genom min forskarskola.

Om du är sugen på att bli en forskande lärare och dessutom få forska på arbetstid finns ansökningsförfarandet och villkoren beskrivna här. Sista ansökningsdag är 13 mars. Frågor besvaras av Cecilia Göransson cecilia.goransson@stockholm.se

/Jessica B

12

feb

De där strategierna igen…

Postad av

”Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

5

feb

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

Postad av

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ’värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier