Visar inlägg med tagg:

Betygens vara eller inte vara kommer nog ständigt att vara en het fråga. På Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping förra veckan presenterade Christian Lundahl preliminära resultat från en studie som undersöker betyg ur elev-, lärar- och styrperspektiv. Men vad är ett betyg? En svårighet med att titta på och jämföra betyg mellan olika länder är att formen på ”betyg” skiljer sig åt. Det är med andra ord svårt att göra faktiska jämförelser .

Den här studien ingår i SKOLFORSK som är ett projekt som på uppdrag av regeringen ska kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att bidra med underlag till det kommande Skolforskningsinstitutet. Om ni är nyfikna på slutresultaten i de olika delprojekten, inklusive det ovan nämnda, så presenteras resultaten på en slutkonferens den 28 januari.

/Jessica

*Bild från Christian Lundahls presentation Betyg på betyg! Resultatdialog, Jönköping 20141120*. På twitter påpekades senare att det i Finland regleras i den lokala LP, inte av enskilda lärare.

Idag kom jag att tänka på LFK, igen. Det var egentligen inget märkvärdigt, men någon (jag tro det var Ulla Runesson) nämnde att några elever trodde att lutning i samband med räta linjens ekvation relaterade till y-axeln och inte x-axeln (tänk lutande tornet i Pisa). En liten detalj förvisso, men jag hade aldrig sett det så. Den får mig också att tänka på alla andra förgivettaganden som finns inom matematikutbildningen. Osynliga ettor och multiplikationstecken till exempel …

Verner Gerholm

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang? Är du intresserad av att undersöka vilken undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en sådan förmåga? Skulle du vilja vara delaktig i ett lärardrivet projekt där arbetet möjliggör en precisering av vad mål, innehåll och kunskapskrav i de nya läroplanerna – Lgr11 & Lgy 2011 kan innebära? Kom till Ma/Nv-bienetten 31 januari 2015 på Stockholms universitet för att höra mer. Se länk nedan.

http://www.mnd.su.se/om-oss/evenemang/ma-nv-biennette

Anna-Karin, Verner, Sanna & Cecilia

En spännande vecka inom STLS matematiknätverk väntar. Utvecklingsprojektet som behandlar olika geometriska representationsformer kommer in och presenterar. Projektet är ett samarbete mellan Norra Latin och Ross Tensta gymnasium. Jag ska precis själv påbörja undervisning i geometri och hoppas kunna dra några kloka erfarenheter av projektet.

14

nov

Ett ifrågasättande seminarium av ”The Big Five” och Rudnerts kritik av dessa generella förmågor inledde dagen. Utbildning kontra bildning låg som en grund för diskussionen och Hirst refererades flitigt. på Eftermiddagen fortsatte samtalet om förhållandet mellan förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i de olika ämnena. Hur termen ”matematiskt problem” används väckte en viss förvirring i gruppen.  Härlig avslutning med en timmes bloggande och efterföljande AW förgyllde fredagen.

Verner, Sanna, A-K och Cissi

IMG_1952

 

Det är inte helt enkelt att veta vad man kan när man kan något, än mindre vad man kan när man kan såga rakt. På Lärarnas forskningskonferens som hölls på Nacka gymnasium under höstlovet presenterade Jenny Frohagen en learning study kring elevers svårigheter att såga rakt i trä- och metallslöjd. Det var särskilt spännande att höra om hennes datamaterial, som består av filmer där eleverna sågar. Att studera elevernas göranden, i detta fall det konkreta sågandet, kan ge så mycket information till mig som lärare i att ytterligare förstå vad man kan när man kan något. Här finns en viktig nyckel till hur vi som lärare kan utveckla vår förståelse för elevernas lärande. Vi måste studera vad de gör noga, för att på detta sätt kunde forma vår undervisning på ett klokt sätt!

/Hans Y

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B

LFK14_ppt

Vilken dag! Vi som har jobbat med att organisera Lärarnas forskningskonferens 2014 vill tacka alla deltagare och presentatörer som hjälpte till att göra konferensen till den största och bästa hittills i vår treåriga historia. Tack också till Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun som tillsammans gör det möjligt att organisera en konferens för, med och av lärare. Det tar en del tid och energi att få ihop en sådan här dag, men jag tror att jag talar för alla mina kollegor när jag säger att det ger så mycket tillbaka och att vi har redan börjat fundera på hur vi kan bli ännu större och bättre nästa år. Vi återkommer med fler glimtar från dagen framöver.

/Jessica B

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 15.45.15

Hämtat från www.forskul.se

Ännu ett av de matematikdidaktiska projekten inom ramen för STLS har publicerat sin studie i tidskriften Forskning om undervisning & lärande nr 13 2014.

Studien har genomförts av matematiklärare vid Sjöstadsskolan i Stockholm, som en del i ett FoU-projekt i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms universitet.

Läs här om hur lärarna i en Learning study har undersökt hur en undervisning i årskurs 2 kan utformas, för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för tallinjen som redskap för matematiskt tänkande och därmed bättre kunna tillgodogöra sig undervisning i matematik.

Förutom att artikeln är publicerad kommer de att presentera sin studie på Lärarnas forskningskonferens, LFK2014.

Stort grattis Marie och Gunilla till att ni nu är i mål!

/Sanna Wettergren koordinator i STLS

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier