Visar inlägg med tagg:

11

nov

Läsa för olika syften, del 2

Postad av

abcI ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija

25

sep

Läsa för olika syften

Postad av

abcI nätverket för svenska och svenska som andraspråk driver vi ett så kallat ramprojekt om förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det övergripande syftet med projektet är att på sikt kunna bidra med kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vi har träffat de deltagande lärarna vid två tillfällen den här terminen och börjar nu tillsammans kunna formulera forskningsbara frågor.

Ett av delprojekten vill undersöka elevers uppfattningar om ett specifikt fenomen före och efter läsningen av en roman. Kan elevers förmåga att byta perspektiv öka genom läsning av skönlitteratur? Kan elever lättare sätta sig in i hur andra människor tänker och lever? Lär de sig att argumentera på ett annat sätt?

Vad det innebär att läsa och tolka en faktatext i en speciell ålder, är utgångspunkten för ett annat delprojekt. Vad kan man när man kan läsa och förstå en faktatext? Och hur vet vi när elever ”förstått texten”?

På fredag fortsätter vi att tänka tillsammans och diskutera metodfrågan. Hur ska forskningen genomföras och vilka data ska samlas in?

Anna-Maija

29

maj

Avslutningsseminarium i SO-nätverket

Postad av

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

13

mar

Lärardrivna forskningsprojekt i svenska

Postad av

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

–       Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

–       Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

–       På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

–       Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov.  Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

 

9

feb

Föreställningar om skrivande

Postad av

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija

21

nov

Nytt inom det praktisk-estetiska nätverket!

Postad av

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

22

sep

Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

Postad av

bild

I STLS-nätverket för svenska och svenska som andraspråk har en grupp lärare från Ekensbergsskolan påbörjat en studie i svenska för åk 4-5. De vill undersöka vilket kunnande som krävs av eleverna för att läsa och kritiskt tolka argumenterande texter. Studien görs i form av en Learning study.

”En Learning study (LS) är ett bra sätt att få syn på vad kunnande egentligen innebär”, menar Jenny Fred, som har tidigare erfarenhet av LS inom matematik. ”Genom att titta på vad eleverna måste urskilja för att utveckla kunnandet lägger vi en god grund för att planera undervisningen.”

Anna Neider lyfter upp vikten av att närmare undersöka elevers tolkning av argumenterande text då det visat sig bland annat i resultaten av de nationella proven att just denna texttyp vållar problem för eleverna. Det finns inte heller mycket forskning kring området, framför allt inte för de yngre åldrarna, vilket gör den egna undersökningen extra intressant. ”Det kommer att bli spännande att följa elevernas utveckling under projektets gång”, säger Dennis Olsson, som även han har tidigare positiv erfarenhet av LS inom matematik.

Jenny, Anna och Dennis siktar även på att under året sprida sina erfarenheter till det egna kollegiet och menar att det kollegiala lärandet är en av de stora vinsterna med att arbeta tillsammans i ett projekt.

/Anna-Maija Norberg & Tammi Nadel

6

sep

Två nya projekt inom nätverket för de praktiska och estetiska ämnena

Postad av

Som vi har nämnt i tidigare inlägg, så kommer vi under några veckor framöver presentera de nya STLS-projekten. Gemensamt för dessa projekt är att de är undervisningsutvecklande och ämnesdidaktiska. Och framförallt, de är lärardrivna. I nätverket för de praktiska och estetiska ämnena har vi två nya projekt. Ett är kopplat till slöjdämnet i grundskolan, det andra är kopplat till musikämnet på gymnasieskolan.

Slöjdprojektet, ”Slöjd som teoretiskt ämne – språkets betydelse för framgångar i ämnet slöjd”: lyfter en relevant fråga som nog många slöjdlärare kan känna igen sig i. I nuvarande kursplan (Lgr11) kan några förmågor upplevas som teoretiska, framförallt när det gäller elevernas förmåga att kunna använda slöjdspecifika begrepp. Överlag ställer dagens skola höga krav på elevers läs- och skrivförmåga – i alla ämnen. I slöjden finns det en risk att för stor del av lektionstiden går åt till elevernas verbala språkanvändning. Samtidigt finns det en problematik i ämnet där man möter ett motstånd från eleverna mot ämnets planerings- och värderingsfaser, t. ex att lämna in en skriftlig planering inför ett kommande slöjdarbete. Slöjdlärarna i projektet upplever att det är svårt att motivera eleverna när det gäller analys- och värderingsuppgifter. Syftet med studien är att utveckla effektiva metoder för elevernas förmåga att använda slöjdspecifika begrepp. Projektet drivs av slöjdlärare i samarbete med språklärare. Planen är bl. a att planera och låta eleverna använda olika modaliteter när de gör analys- och värderingsuppgifter. Projektet hoppas bidra med att prova och utveckla metoder som kan förbättra elevernas resultat.

Musikprojektet: Projektets namn talar nästan för sig själv: ”När en not är en svårknäckt nöt.” I projektet så vill en grupp musiklärare på gymnasiet undersöka hur de skall undervisa elever som kommer från en gehörstradition i notlära, ett näst intill klassiskt problem i musikundervisningen. Med gehörstradition menas att eleverna många gånger har en bakgrund som autodidaktiska musiker inom rock-, pop- och soulgenren, som många gånger har lärt sig spela efter gehör, och inte efter noter. Frågan handlar mer specifikt om hur man lär elever att avkoda och realisera notbilder i ämnena musik och musikteori. Syftet med studien är att undersöka vad kunnandet i notläsningen innebär och hur undervisning kan utformas för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Projektet kommer att genomföras som en Learning Study utifrån ett musikdidaktiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Lärarna i projektet hoppas kunna bidra med kunskap om vad det innebär att kunna läsa noter och undervisa om detta. Förhoppningen är att många fler musiklärare skall kunna använda sig av studiens resultat i sitt dagliga arbete.

/Jenny och Torben

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier