Visar inlägg med kategori:

25

sep

Interkulturellt lärande i historia och analys av privatekonomiska val.

Postad av

Bild: Maria Johansson och Patrik Johansson

I höst välkomnar vi sju lärare som nya deltagare i SO-nätveket inom STLS!

Våra FoU-projekt om historisk interkulturalitet i undervisning om Stormaktstiden respektive Vikingatiden har fått sällskap av ett nystartat FoU-projekt med två lärare från Fryshusets gymnasium, som också kommer att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att tydligare erbjuda eleverna tillgång till ett interkulturellt perspektiv.

Förra veckan besöktes alla tre FoU-projekten av Patrik Johansson, doktorand i historiedidaktik och lärare på Globala gymnasiet, som berättade om historiemedvetande – ”förmågan att formulera användbara berättelser om sig själv och sitt liv för att kunna orientera sig i samtid och framtid” – och om interkulturell kompetens – ”förmågan att interagera effektivt och adekvat i interkulturella situationer med hjälp av ens interkulturella kunskap, förmågor och attityder”.

 Inom nätverkets ram-projekt om analysförmåga i samhällskunskap startar vi i höst upp tre nya delprojekt, med fem lärare från Träkvista skola och Blackebergsskolan. Vi kommer att undersöka vad det innebär att kunna analysera en samhällsfråga kring ekonomi med hjälp av värdebegreppet, i årskurserna 1-3, 5-6 och 8-9.

Samtidigt avslutas systerprojektet om analys av migrationsfrågan med ett symposium där de tre projekten presenterar sina resultat på Lärarnas Forskningskonferens den 31 oktober. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till konferensen!

Tips för dig som vill läsa mer om interkulturellt historieundervisning:

Nordgren, K., & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies, 47(1), 1-25.

Biller, N., & Haglund, O. (2016). Mötet i Calicut – att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen. Ett försök att nyansera gymnasieelevers eurocentriska bild av kolonialismen. SO-didaktik, 1, 8-21. Tillgänglig på: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_nr1_2016

18

sep

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Postad av

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

8

sep

Uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

Postad av

Hur uppgifter kan konstrueras för att generera en speciell typ av interaktionsmönster i muntlig kommunikation var fokus för arbetet i nätverket för engelska och moderna språk redan förra läsåret. Vid de olika delprojeketens avslutande presentationer i juni kunde vi konstatera att arbetet med att utveckla uppgifter utifrån Rod Ellis definition av “task” i hög utsträckning bidragit till den praktiknära och undervisningsutvecklande forskningen.

När nätverket för engelska och moderna språk träffades igen i augusti kunde vi glädjande nog konstatera att många av förra årets deltagare även i år vill arbeta med undervisningsutvecklande forskning, men vi kunde också hälsa nya deltagare välkomna.I moderna språk ingår nu undervisande lärare från årskurs 1 – gymnasiet. Det känns extra roligt eftersom detta möjliggör ett samarbete kring progressionen, något som ofta efterfrågas av språklärare.

Arbetet med att konstruera uppgifter som stöttar elevernas muntliga interaktion fortsätter, som nämnts tidigare, också i år, och deltagarna i de olika delprojekten är nu i full gång med att planera och designa uppgifterna till den första cykeln. Det ska bli mycket spännande att få ta del av de olika uppgifterna när vi ses igen om ett par veckor.

För er som är intresserade av uppgiftskonstruktion kommer det att finnas möjlighet att lyssna på förra årets delprojekt på Lärarnas Forskningskonferens som äger rum tisdag 31 oktober på Nacka Gymnasium. Anmälan görs via följande länk https://sites.legaonline.se/boka/skolporten/book.aspx?eventID=1445387men det är “först till kvarn” som gäller så vänta inte för länge.

På LFK kommer vi också att bjuda in till runda-bordssamtal med titeln Be Active and Speak English All the Time, där ni får möjlighet att diskutera elevers användning av samtliga sina språkliga resurser.

 

Vi ser fram emot en spännande höst, och hoppas att vi ses på Lärarnas Forskningskonferens.

 

//Anette

 

 

 

9

jun

Planering

Postad av

stls_170609_II

Medan studentflaken dånar förbi nedanför Stadshustornet sitter vi i matematiknätverket redan och planerar höstens aktiviteter. Ja, vi summerar faktiskt också det gångna året: Förra veckan hade vi tre gedigna presentationer från de olika projekt som varit aktiva under det gångna läsåret; Matematik genom problemlösning, ramprojektet inom algebraisk resonemangsförmåga och Rationella tal i andra baser.

Martin Nyman/
Koordinator i matematiknätverket och högstadielärare i matematik

13

maj

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Postad av

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2

Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)

24

feb

FoU om kulturmöten under vikingatid och stormaktstid!

Postad av

seafaring-danes-197x300

”Sea-faring Danes depicted invading England. Illuminated illustration from the 12th century Miscellany on the Life of St. Edmund. Pierpont Morgan Library.” Från http://www.pilotguides.com/articles/study-guide-who-were-the-vikings/

Hur kan mellanstadieelevers tänkande och förståelse kring historiska kulturmöten och migration utvecklas och fördjupas? Utifrån denna spännande fråga inleddes två parallella FoU-projekt i höstas där lärare från Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan och Eriksdalsskolan tillsammans undersöker elevers lärande om kulturmöten under vikingatiden. Lärare från Sturebyskolan, Nya Elementar och Mariaskolan undersöker tillsammans elevers lärande om kulturmöten under stormaktstiden.

Begreppet kulturmöten är centralt i historieundervisningen i grundskolan, men inte särskilt väl framskrivet i vare sig läromedel eller annat undervisningsmaterial varför detta FoU-projekt är viktigt och ett välkommet bidrag till historiedidaktisk forskning. Att eleverna dessutom får möjlighet att fördjupa sig i ett så dagsaktuellt historiskt tema som kulturmöten gör ju inte saken sämre. Projekten får handledning av SO-nätverket på STLS, men båda projekten har också stöd och hjälp av en doktorand i historiedidaktik vid Stockholms universitet, Patrik Johansson.

Även om de båda projekten har en gemensam utgångspunkt i forskningsfrågan arbetar projekten med olika epoker och det kommer att bli spännande att se om grupperna också kommer att följas åt vad gäller metodval, datainsamling och resultat.

Är du också sugen på att göra ett FoU-projekt inom något av de samhällsorienterande ämnena (eller i något annat ämne för den delen)? Läs mer om FoU och ansök senast den 15/3 här:

http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-fou-projekt-inom-stls/

//SO-nätverket: Mattias, Max, Malin och Ann-Sofie

27

jan

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

Postad av

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

19

jan

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Postad av

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

16

dec

”Vi struntar i lärares lärande!”

Postad av

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Jag har under terminen ingått i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk. I nätverket har vi mött lärare från olika kommuner, skolor och stadier, som alla har det gemensamt att de formulerar och tar sig an en specifik undersökningsfråga, som de utforskar i den egna undervisningen. Det är frågor av skiftande slag, här bara ett axplock exempel: hur får man elever att komma på läsvärda avslut på berättelser, hur hjälper man elever utveckla en följsam textbindning och komma bort från ”stolpiga texter”, hur kan undervisningen utveckla elevernas retoriska förmåga, så att de kan hålla välstrukturerade muntliga presentationer? Fler står att läsa om här.

Som synes är det konkreta, specifika frågor riktade mot klassrumspraktiken, det vill säga frågor av den typ som uppstår i tusentals klassrum varje skoldag. Det är också frågor som ”skiter i”, men vi kanske hellre skulle säga ”tar sig vidare från”, fenomenet lärares lärande. Mycket av skolforskning och skolutveckling idag utgår däremot, kan man hävda, just från lärares lärande och tänkande. Frågor av typen ”Hur tänker lärare kring betygssättning?”, ”Vilken syn på eleven som demokratisk medborgare ger lärare uttryck för i sin undervisning?” eller ”Hur kan lärare utveckla ett formativt synsätt på lärande?”.

Det är viktiga och angelägna frågor. Det är frågor som lett till storskaliga metastudier och nationella kompetensutvecklingsinsatser och lyft av olika slag. Det vore inte konstruktivt eller ens görligt att skapa en motsättning mellan dessa olika frågeperspektiv, eller andra förekommande perspektiv som jag just nu bortsett från. Men det är ganska sällan som lärares eget perspektiv efterfrågas. I Sverige finns en såväl lång tradition som en förstärkt tendens på senare tid av att uppifrån vilja forma lärares sätt att tänka och undervisa, med hjälp av läroplaner, fortbildningsinsatser, direktiv, inspektioner och styrmedel. Det är inte odelat av ondo, här finns också vällovliga ambitioner och tillskjutna offentliga resurser för att höja kvaliteten i den svenska skolan.

Just för att ambitionerna insatserna är så höga tror jag dock att det finns en risk att man ängsligt tappar bort det lilla i det stora. Att ägna tid åt innehållsliga detaljer som berättelseavslut, är det där vi ska lägga krutet, blir kanske då den (PISA-)ängsliga tanken? Det är därför viktigt att komma ihåg att en liten fråga föder fler och större. Vad är det egentligen som gör en berättelse bra? Hur hänger det ihop med skrivande och skrivförmåga? Vad är kvalitet i skrivande och vad är kvalitet i läsande? Vad innebär det när PISA visar att elevers läsförmåga sjunkit (eller stigit)? Hur mäter man egentligen läsförmåga och vad kan storskaliga metastudier egentligen säga oss?

Sådana frågor – och många fler – har väckts under de tillfällen vi diskuterat lärarnas utforskande projekt, frågor som skärpt det kritiska tänkandet kring undervisning och, törs jag påstå, fått lärarna (och oss i STLS!) att bli mer medvetna kring undervisning. Och genom utvecklingsartiklar, konferensrapporter eller vår egen forskningskonferens kan vi också sprida vad lärarna initierar och driver. På det sättet kan man säga att STLS, tvärtemot att bortse från lärares lärande, genom att börja i de frågor lärare ställer sig, lägger grunden för en lärande utveckling. Det är i ett sådant sammanhang av utvecklande undervisningsutforskande som jag under den gångna terminen haft förmånen att delta.

Vill du som lärare också få utrymme och stöttning i att ställa dessa konkreta, praktiknära frågor till din undervisning, boka in vår informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt, den 27 januari!

/Björn Kindenberg

2

dec

Hur mycket av vår undervisning gör det möjligt för eleverna att lära sig det vi vill?

Postad av

Nu är det bråda dagar i SO-nätverket! Men härlig brådska: extrainsatta träffar med våra två FoU-projekt kring kulturmöten under Vikinga- respektive Stormaktstid, artikelskrivande, projektavslutning, och planerande av första forskningslektionen i de tre Ram-delprojekten om migration över Medelhavet. Det är fantastiskt stimulerande att få arbeta ihop med alla lärare i dessa projekt.

Idag påbörjas som sagt planeringen av den första forskningslektionen kring migration över Medelhavet. Att designa (eller utforma kanske vi säger på ren svenska?) undervisning är ett av de svåra kärnuppdragen i läraryrket. När vi utformar vår forskningslektion utgår vi ifrån kritiska aspekter av att analysera flyktingsituationen på Medelhavet, som vi identifierat genom att undersöka elevers sätt att förstå och hantera det innehållet, och vi tar utgångpunkt i variationsteori för att göra det möjligt för eleverna att få syn på just de kritiska aspekter som vi valt ut. Poängen är att få eleverna att förstå något särskilt, något som vi har skäl att tro är avgörande att få syn på.

Men hur ofta hinner vi som lärare planera lektioner så här genomtänkt, i den vanliga lärarvardagen? Det är förstås sällsynt att vi har tid att sitta ned tillsammans med kollegor och djupdyka i undervisningsproblem, även om man skulle önska det. Ändå är det viktigt att varje dag fundera över hur det man gör på lektionerna hänger ihop med VAD det är man vill att eleverna ska lära sig. Och vad man vill att eleverna ska lära sig, hänger förstås ihop med vad själva syftet med att studera det aktuella ämnet är. Varför ska man lära sig att analysera den aktuella flyktingsituationen – för att förstå människors drivkrafter och handlingsutrymme i allmänhet, för att utveckla en solidaritet med utsatta medmänniskor, eller för att kunna skapa ett samhälle som bättre än idag hanterar sådana här situationer?

Frågor värda att stanna upp vid, samtidigt som man tar en saffransbulle, och andas lite lugnar, såhär i brådskan inför jul…

/SO-nätverket:
Max, Mattias, Malin, Hans och Ann-Sofie

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier