Visar inlägg med kategori:

11

okt

Porträtt av en Vård- och omsorgselev

Postad av

Första blogginlägget från yrkesnätverket är en intervju av Yuli Oh, 22 år, som gick Vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium i Täby mellan år 2011-2014. Idag går hon sista terminen på sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets högskola. Genom intervjun får vi ta del av Yulis bild av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet.

Yuli Oh Foto

Yuli Oh, en tidigare Vård- och omsorgselev.

Yuli beskriver sig själv som en person som är intresserad av människor, som tycker om att uppmuntra människor till att främja sin hälsa. Yuli är en positiv person och har god social kompetens. Rättvisa är väldigt viktigt för Yuli, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. Hon tycker att alla ska ha samma rättigheter och bli behandlade likvärdigt. Detta gäller inte enbart medmänniskor, utan även i hennes roll som vårdgivare i mötet med patienter och kollegor. Yuli är lyhörd och tycker om att lyssna på vad andra människor har i hjärtat och hjälper mer än gärna till när människor är i behov av hjälp och stöd. Många, privat som professionellt, upplever att Yuli sprider en trygghet och tillit till sin omgivning, vilket hon också ser som sin största styrka.

Fråga: Varför valde du att gå ett yrkesprogram på gymnasiet, i detta fall Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Jag valde att gå Vård- och omsorgsprogrammet för att jag tycker om att arbeta med människor och hjälpa människor.

Fråga: Vad trodde och hoppades du på att det skulle resultera i?

Svar: Jag hoppades på att få utvecklas som person och även kunskapsmässigt. Att det skulle ge mig en större bild av hur människor fungerar och att jag skulle få möjlighet att hjälpa människor där de är som mest sårbara.

Fråga: Vad blev det för resultat till slut?

Svar: Det gav goda resultat i utvecklingen för mig. Jag kände att jag visste mer om människokroppen och fick mer kunskap i att se saker från olika perspektiv utöver min egna. Det gav mig även viljan till att fördjupa mig och studera vidare till sjuksköterska!

Fråga: Är du nöjd med hur det blev? Blev det bättre eller sämre än vad du tänkt/förväntat dig?

Svar: Jag är nöjd med resultatet, jag fick stöd och uppmuntran av lärarna jag hade.

Fråga: På vilket sätt hjälpte Vård- och omsorgsprogrammet dig i dina nutida studier på högskola?

Svar: Det gav mig en bra bas till sjuksköterskeprogrammet och en hel del förkunskap. Jag var beredd på hur det är att arbeta inom vården, vilket jag är tacksam för då jag pratat med andra kurskamrater som kommit från andra program från gymnasiet som upplevt att det var lite svårare då allt upplevdes som helt nytt för dem.

Fråga: Hur skulle du beskriva den typiska yrkeseleven på Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Den typiska yrkeseleven ska vara empatisk och ha ett lugn i sig och samtidigt kunna hantera stressiga situationer. En av det viktigaste egenskaperna är att eleven ska vara där för att vilja arbeta med andra människor, han eller hon ska vara där för att vilja hjälpa andra och få andra att må bättre. Man ska visa respekt till människan och kunna stötta samt uppmuntra andra människor.

Fråga: Om du tittar tillbaka på din studietid på Vård- och omsorgsprogrammet har du något särskilt minne/exempel som dröjt sig kvar och som kan beskriva känslan/upplevelsen av att gå Vård och omsorgsprogrammet?

Svar: Ett särskilt minne jag hade var när vi förberedde oss i skolan inför vår första praktik på äldreboende. Vi fick prova att borsta varandras tänder som en övning. Det tyckte jag var givande och en viktig övning att få göra. Det var först då man fick känna och förstå hur det är att inte kunna göra något själv och bli lämnad i någon annans händer som då ska sköta omvårdnaden. Det fick mig att tänka på att man inte ska vara för hårdhänt, inte missa längre in vid tänderna (om man själv tänker att det fastnat någon matbit och man inte får bort det). En viktig sak är att man torkar munnen efter, det är verkligen inte skönt att känna hur vattnet droppar från hakan. Detta fick mig att tänka vidare på hur man beter sig vid matning, att man ska komma ihåg att torka av munnen ganska snabbt inpå om maten hamnar utanför och inte göra det först efter att man är färdig. Det fick mig och tänka till och behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad.

Fråga: Vad skulle du vilja ge för råd till de som överväger att gå ett yrkesprogram som Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Att man aldrig ska vara rädd, det kan kännas nervöst och läskigt i början. Men det är ett riktigt givande yrke och man utvecklas som person och får bättre förståelse för andra människor, och mer acceptans för att alla människor är olika och unika.

Tack Yuli för att du delade med dig av dina upplevelser och erfarenheter av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Vi önskar dig lycka till i ditt framtida yrkesliv som sjuksköterska.

Maria Christidis

7

okt

Nobel Teacher Summit – lärare som kunskapsmedskapare

Postad av

Fredag 6 oktober var inte bara dagen för fredspristillkännagivandet, utan också premiärdag för Nobel Teacher Summit. Denna sammankomst har arrangerats för lärare i Nobels och nobelprisens anda, det vill säga för att lyfta fram kunskap, vetenskap och fakta i en värld av post truth och växande vetenskapsskepticism.  

För evenemangets tyngd borgade stora namn som Ben Feringa, Herta Müller, Johan Rockström och Ola Rosling. Andan i sammankomsten skulle kunna beskrivas på många sätt, ett av dem är med kunskapsminister Anna Ekströms inledande ord: ”If you look at what teachers do, they’re creating tomorrows knowledge”. 

STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson fick utrymme att beskriva STLS verksamhet, en plattform för lärardriven undervisningsforskning, i en presentation som föregicks av kemipristagaren Ben Feringas och följdes av litteraturpristagaren Herta Müllers respektive framföranden. Det är en händelse som ser ut som en tanke, nämligen tanken på undervisning som en verksamhet i skärningspunkten mellan vetenskap och konst.  

Det kändes alltså både hedrande och passande att STLS närvarade denna dag.  Förutom Inger Erikssons anförande fick STLS även tillfälle att lyfta fram det som ingår i plattformens verksamhet, exempelvis ett projekt om kritisk läsning hos utländska akademiker, som ingår som en del av nätverket för svenska och svenska som andraspråk, ett exempel på lärardriven forskning i praktiken.  

Med Inger Erikssons ord vill den lärardrivna forskningen komma bort från det ofta ensidiga fokuset på lärare som konsumenter, utförare som ska ”läras upp” och sedan verkställa. Inom lärarkåren måste också finnas utrymme för att vara producenter, medskapare av undervisningsutvecklande forskning. Eller om man så vill medskapare av morgondagens kunskap om undervisning. 

Dagen bjöd, som kanske kan anas, på många lovord och lovtal till lärare och den viktiga samhällsuppgift lärare har. Men också en för lärare tänkvärd demonstration av faktaresistensens mekanismer, när Ola Rosling visade hur våra förutfattade meningar om omvärlden kan leda oss att bortse från fakta som inte stöder denna (inte sällan överdrivet negativa) omvärldsuppfattning. Ett tankefel vi som lärare inte är immuna mot.  

Detta påminner om att även lärare kan behöva stärkas i den typ av tänkande som behövs i en viktig undervisningsuppgift: att främja källkritik och ett källkritiskt förhållningssätt. Hur gör vi då det? 

Här kan man, i dubbel bemärkelse knyta till den nämnda undersökningen av utländska akademikers kritiska läsning. Lärarna kommer i studien fram till att den kritiska läsningen kräver såväl en förmåga att läsa mellan raderna, som en utvecklad omvärldskunskap. 

Men betecknande nog är det också en process av kritisk förståelse som lärarna själva genomgått då de genom projektets gång anlagt en forskares blick på den egna verksamheten och tagit in kunskap från forskningsvärlden utanför klassrummet.  

Det som gäller för studenterna i studien kan alltså sägas gälla lärare i allmänhet: Genom att närmare kontakt med forskning som rör de undervisningsfrågor lärare själva ställer sig – inte minst genom att ingå ett nätverk av andra forskare och lärare – utvecklas både kritiskt tänkande och omvärldskunskap – ett vaccin mot faktaresistens när det kommer till undervisningsfrågor, kan man tänka. 

Måttot för dagen var ”a world of fake facts needs true teachers”. Ett sant, lovvärt och slagkraftigt måtto som kanske också går att utveckla ytterligare? ”The true teacher needs to be part of a world of researchers? Mindre slagkraftigt måhända, men inte mindre sant. 

Björn Kindenberg, koordinator i STLS-nätverket för svenska och svenska som andrapråk

Titta gärna närmare på STLS breda utbud av lärardrivna forskningsprojekt, en översikt över länkar till olika ämnesnätverk återfinns på denna sida. 

2

okt

Träffa oss i Stockholm Teaching & Learning Studies

Postad av

Blomman

Den 6 oktober arrangeras Nobel Teacher Summit för första gången. Nobelpristagare, ministrar och vår egen Inger Eriksson deltar med föreläsningar under dagen och flera av oss koordinatorer i STLS deltar i samtal om undervisningsutvecklande forskning: Teachers’ research – how is it done?

Konferensen Leda lärande vänder sig till skolledare och karriärlärare anställda av Stockholms stad. Stockholm Teaching & Learning Studies är representerade i ett flertal presentationer under dagen. Om du är nyfiken på att själv forska är du välkommen till FoU-enhetens monter för information och inspiration.

Sedan är det naturligtvis också snart dags för vår egen konferens: Lärarnas forskningskonferens. Alltid på tisdag vecka 44 och i år för sjätte gången. Vi är på Nacka gymnasium. I skrivande stund är det endast ett fåtal platser kvar – först till kvarn gäller!

/Jessica

29

sep

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

Postad av

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ’filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

25

sep

Interkulturellt lärande i historia och analys av privatekonomiska val.

Postad av

Bild: Maria Johansson och Patrik Johansson

I höst välkomnar vi sju lärare som nya deltagare i SO-nätveket inom STLS!

Våra FoU-projekt om historisk interkulturalitet i undervisning om Stormaktstiden respektive Vikingatiden har fått sällskap av ett nystartat FoU-projekt med två lärare från Fryshusets gymnasium, som också kommer att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att tydligare erbjuda eleverna tillgång till ett interkulturellt perspektiv.

Förra veckan besöktes alla tre FoU-projekten av Patrik Johansson, doktorand i historiedidaktik och lärare på Globala gymnasiet, som berättade om historiemedvetande – ”förmågan att formulera användbara berättelser om sig själv och sitt liv för att kunna orientera sig i samtid och framtid” – och om interkulturell kompetens – ”förmågan att interagera effektivt och adekvat i interkulturella situationer med hjälp av ens interkulturella kunskap, förmågor och attityder”.

 Inom nätverkets ram-projekt om analysförmåga i samhällskunskap startar vi i höst upp tre nya delprojekt, med fem lärare från Träkvista skola och Blackebergsskolan. Vi kommer att undersöka vad det innebär att kunna analysera en samhällsfråga kring ekonomi med hjälp av värdebegreppet, i årskurserna 1-3, 5-6 och 8-9.

Samtidigt avslutas systerprojektet om analys av migrationsfrågan med ett symposium där de tre projekten presenterar sina resultat på Lärarnas Forskningskonferens den 31 oktober. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till konferensen!

Tips för dig som vill läsa mer om interkulturellt historieundervisning:

Nordgren, K., & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies, 47(1), 1-25.

Biller, N., & Haglund, O. (2016). Mötet i Calicut – att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen. Ett försök att nyansera gymnasieelevers eurocentriska bild av kolonialismen. SO-didaktik, 1, 8-21. Tillgänglig på: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_nr1_2016

18

sep

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Postad av

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

8

sep

Uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

Postad av

Hur uppgifter kan konstrueras för att generera en speciell typ av interaktionsmönster i muntlig kommunikation var fokus för arbetet i nätverket för engelska och moderna språk redan förra läsåret. Vid de olika delprojeketens avslutande presentationer i juni kunde vi konstatera att arbetet med att utveckla uppgifter utifrån Rod Ellis definition av “task” i hög utsträckning bidragit till den praktiknära och undervisningsutvecklande forskningen.

När nätverket för engelska och moderna språk träffades igen i augusti kunde vi glädjande nog konstatera att många av förra årets deltagare även i år vill arbeta med undervisningsutvecklande forskning, men vi kunde också hälsa nya deltagare välkomna.I moderna språk ingår nu undervisande lärare från årskurs 1 – gymnasiet. Det känns extra roligt eftersom detta möjliggör ett samarbete kring progressionen, något som ofta efterfrågas av språklärare.

Arbetet med att konstruera uppgifter som stöttar elevernas muntliga interaktion fortsätter, som nämnts tidigare, också i år, och deltagarna i de olika delprojekten är nu i full gång med att planera och designa uppgifterna till den första cykeln. Det ska bli mycket spännande att få ta del av de olika uppgifterna när vi ses igen om ett par veckor.

För er som är intresserade av uppgiftskonstruktion kommer det att finnas möjlighet att lyssna på förra årets delprojekt på Lärarnas Forskningskonferens som äger rum tisdag 31 oktober på Nacka Gymnasium. Anmälan görs via följande länk https://sites.legaonline.se/boka/skolporten/book.aspx?eventID=1445387men det är “först till kvarn” som gäller så vänta inte för länge.

På LFK kommer vi också att bjuda in till runda-bordssamtal med titeln Be Active and Speak English All the Time, där ni får möjlighet att diskutera elevers användning av samtliga sina språkliga resurser.

 

Vi ser fram emot en spännande höst, och hoppas att vi ses på Lärarnas Forskningskonferens.

 

//Anette

 

 

 

4

sep

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2017

Postad av

LFK2016

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

26

aug

Från kollegialt lärande till kollegialt forskande?

Postad av

Planeringen i STLS inför upptakten till ett läsår av lärardrivna forskningsprojekt är i full gång! Mycket ska förberedas, fixas, ordnas och samordnas, eller koordineras som vi sammanfattande kallar det i STLS, för att ge både stöttning och utmaningar till de lärare som under läsårets fredagseftermiddagar tar sig till FoU-avdelningen på Hantverkargatan för att diskutera sina FoU-projekt. I år har vi i nätverket för svenska som andraspråk flera spännande projekt framför oss-

Våra projekt handlar om många olika saker: hur man digitalt kan synliggöra kvaliteter i muntlig framställning; hur grammatikundervisning kan hjälpa fram argumentationen i texter; vilken särskild juridisk vana och förståelse som behövs för läsning av juridiska texter; hur kritisk läsning på akademisk nivå kan utvecklas ytterligare hos akademiker med svenska som andraspråk samt hur kommunikation hos grundsärskolans elever kan stärkas genom vardagsanknutna situationer.

Som synes har samtliga dessa lärardrivna forskningsprojekt en tydlig didaktisk och klassrumsnära koppling. De är exempel på vad vi skulle kunna kalla undervisningsutvecklande forskning. Men vad innebär i sin tur det? STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson har sammanfattat detta, på ett sätt som jag här reflekterande ska försöka återge.

Vi kan till att börja med skilja på tre sorters utveckling inom lärarkåren, den personliga yrkesutvecklingen, den gemensamma undervisningsutvecklingen och den undervisningsutvecklande forskningen. Alla tre är värdefulla på sitt sätt, man skulle kunna se dem som benen på ett trebent bord, brister ett av dem faller hela bordet.

Den personliga yrkesutvecklingen genomgår varje lärare med självaktning oundvikligen genom sitt yrkesliv, i en mer eller mindre introspektiv och reflekterande trial-and-error-process.

Den gemensamma undervisningsutvecklingen har varit olika framträdande i olika perioder i skolans historiska utveckling. I dag har den kommit att lyftas fram i termer av kollegialt lärande och på ett ofta förtjänstfullt sätt implementerats, till exempel genom de, får man nog säga, lovordade satsningarna på matematiklyft och läslyft.

Det kollegiala lärandet beskrivs av Skolverket som ett lärande som sker när kolleger tillsammans analyserar, utvärderar, dokumenterar och därmed gemensamt utvecklar sin undervisning.

Men utifrån bilden av ett trebent bord, behövs också ett tredje ben för att bära upp skolans utveckling. Det är ett ben som i sig behöver utvecklas i skolan, och det är en utveckling STLS vill främja på ett, törs vi hävda, unikt sätt.

Att de forskningsprojekt vi främjar är klassrumsnära, alltså praktiknära, är inte vad som utmärker dem som unika. Skolforskningsinstitutet ställer redan strikta krav på ”undervisningsnära frågeställningar” i de forskningsprojekt som beviljas. Det ”tredje benet”, om jag nu kallar det så, består istället av offentliggörande, spridning och vetenskaplig granskning av de resultat lärarna kommer fram till. Med andra ord vill vi främja ett vetenskapliggörande av undervisningsutvecklingen, som samtidigt blir en undervisningsutvecklande forskning.

En återkommande formulering i debatten säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många misstar detta för att lärare ska verkställa åtgärder som forskare rekommenderar. Detta verkställande har visat sig svårt att genomföra i praktiken och man söker ofta förklaringen hos lärarna.

Skolverket landar exempelvis i slutsatsen att forskningsresultat publiceras ”i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med”, något som skulle kunna vantolkas som att en vanlig, enkel lärare inte förstår sig på den ”fina forskningen”.

En motsatt slutsats, vanlig inte minst bland lärare, är att  intresset för didaktiskt tillämpbara forskningsresultat saknas hos forskarna själva. 

Båda dessa slutsatser skjuter bredvid målet, låt vara att de skjuter åt rätt håll. Forskare och lärare talar ofta förbi varandra, men det har inte med vare sig bristande fattningsförmåga eller bristande intresse att göra. Problemet ligger helt enkelt i att det saknas forum där lärare, bokstavligt talat, sitter tillsammans och pratar med varandra, det vill säga diskuterar och söker svar på gemensamma frågeställningar.

Forskning är en kollektiv process. Forskning fungerar inte så att ett ensamt snille tänker ut en banbrytande upptäckt, som sedan anammas av omvärlden. All forskning sker i ett sammanhang, eller som Newton uttryckte det, ”på jättars axlar”. Den framforskade kunskapen om undervisning är en kollektiv kunskapsmassa, som uppstår när forskare på seminarier, på konferenser, i tidskriftsartiklar och i andra former av dialog kommunicerar med varandra.

Just denna gemensamma kommunikation har länge saknats i lärarkåren, även om det kollegiala lärandet börjar ta form på flera håll.

Kollegialt lärande som skolutvecklingsmodell har stora styrkor. Men om det inte kompletteras av en undervisningsutvecklande forskning, där lärare och forskare möts på samma konferenser, i samma seminarie- och mötesrum och vid samma bord, ja då blir resultatet i bästa fall ett hastigt uppflammande, och lika snabbt utslocknat, lokalt kunskapslyft.

STLS står för en sådan undervisningsutvecklande forskning, som vi kanske skulle kunna kalla ”ett kollegialt forskande”.

Vill du vara med och bidra är du varmt välkommen! Följ vår blogg, ta del av lärarnas resultat, till exempel på deras slutseminarier, eller på LFK, lärarnas (egen) forskningskonferens, som i år går av stapeln 31 oktober!

/Björn Kindenberg

9

jun

Planering

Postad av

stls_170609_II

Medan studentflaken dånar förbi nedanför Stadshustornet sitter vi i matematiknätverket redan och planerar höstens aktiviteter. Ja, vi summerar faktiskt också det gångna året: Förra veckan hade vi tre gedigna presentationer från de olika projekt som varit aktiva under det gångna läsåret; Matematik genom problemlösning, ramprojektet inom algebraisk resonemangsförmåga och Rationella tal i andra baser.

Martin Nyman/
Koordinator i matematiknätverket och högstadielärare i matematik

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier