Visar inlägg med tagg:

sep

Har du anmält dig till Lärarnas forskningskonferens?

Postad av

2018-09-11 11.16

Hur tar vi vara på och utvecklar lärares kunnande och vad kan elever som kan dansa, spela brännboll, baka tunnbröd, skriva en bokrecension och slöjda en smörkniv? Det och mycket mer får du möjlighet att fundera på och diskutera tillsammans med lärare och forskare på Lärarnas forskningskonferens den 30 oktober på Tumba gymnasium.

Årets konferens bjuder på två föreläsningar, 33 presentationer, ett symposium och sex rundabordssamtal. Som vanligt står undervisning och lärande i fokus och på Lärarnas forskningskonferens möts lärare och forskare för att presentera, diskutera och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Det preliminära programmet finns på vår hemsida

Konferensen är gratis och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs via länk senast 10 oktober.

https://sites.legaonline.se/boka/ifous/book.aspx?eventID=1507421

Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, om du inte kommer utgår en no-show avgift på 400 kr.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

/Jessica

dec

Tips på julfilmer för bildning

Postad av

2017-12-19 09.00

Den 31 oktober när vi som arbetar med Lärarnas forskningskonferens samlades på Nacka gymnasium för att förbereda anstormningen av drygt 300 forskningsintresserade lärare, föll det några snöflingor utanför fönstren. Nu, när det fortfarande är oklart om vi får en vit jul eller inte, kan vi i alla fall tipsa om några filmer som passar för de där mysiga kvällarna i soffan. Helt ärligt – är vi inte ganska trötta på päronfarsor, mysiga stugor på engelsk landsbygd, bortglömda barn och snåla arbetsgivare som inte tycker om jul? Som tur är finns nu filmerna från keynote-föreläsningarna på Lärarnas forskningskonferens tillgängliga. Varför inte samlas hela familjen och titta på Martin Stolare som pratar om SO-undervisningens möjligheter och Maria Andrée som presenterar designbaserad forskning som en modell för praktiknära studier? Vill ni hellre ägna er åt högläsning så finns också flera av presentationerna tillgängliga på hemsidan för LFK 2017.

God jul och gott nytt år från oss i Stockholm Teaching & Learning Studies!

PS. Vi ses väl på vår informationsträff för deltagande i undervisningsutvecklade projekt den 26 januari?

nov

Tillbakablick på Lärarnas forskningskonferens 2017

Postad av

2017-11-28 08.00

Terminen för matematiknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies närmar sig sitt slut. Just nu planeras det för fullt, för nästa termin i nätverket. Innan vi gör avslut tittar vi tillbaka på terminen som gått, bl.a. på höjdpunkten Lärarnas forskningskonferens 2017, som hölls tisdag 31 oktober på Nacka gymnasium. Över 300 deltagande lärare och skolledare från bl.a. Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun fick möjlighet att lyssna till presentationer om praktiknära forskning och delta i intressanta samtal och diskussioner.

Under dagen fanns Marja Wanér (Eriksdalsskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) på plats som presenterade sitt ram-projekt från 2016/2017; Att identifiera elevers förmåga att resonera algebraiskt. Nedan finns två korta urval från deras presentation.

https://youtu.be/wTuo-2XZlFY

Vi ser fram emot nya presentationer från deltagarna i matematiknätverket på STLS nästa år på Lärarnas forskningskonferens 2018.

Hälsningar från matematiknätverket,
Anna-Karin Nordin, Jenny Fred, Johannes Berggren, Martin Nyman och Sanna Wettergren

okt

Träffa oss i Stockholm Teaching & Learning Studies

Postad av

2017-10-02 09.00

Den 6 oktober arrangeras Nobel Teacher Summit för första gången. Nobelpristagare, ministrar och vår egen Inger Eriksson deltar med föreläsningar under dagen och flera av oss koordinatorer i STLS deltar i samtal om undervisningsutvecklande forskning: Teachers’ research – how is it done?

Konferensen Leda lärande vänder sig till skolledare och karriärlärare anställda av Stockholms stad. Stockholm Teaching & Learning Studies är representerade i ett flertal presentationer under dagen. Om du är nyfiken på att själv forska är du välkommen till FoU-enhetens monter för information och inspiration.

Sedan är det naturligtvis också snart dags för vår egen konferens: Lärarnas forskningskonferens. Alltid på tisdag vecka 44 och i år för sjätte gången. Vi är på Nacka gymnasium. I skrivande stund är det endast ett fåtal platser kvar – först till kvarn gäller!

/Jessica

sep

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

Postad av

2017-09-29 14.57

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ’filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

sep

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Postad av

2017-09-18 12.47

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015) licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

sep

Uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

Postad av

2017-09-08 16.05

Hur uppgifter kan konstrueras för att generera en speciell typ av interaktionsmönster i muntlig kommunikation var fokus för arbetet i nätverket för engelska och moderna språk redan förra läsåret. Vid de olika delprojeketens avslutande presentationer i juni kunde vi konstatera att arbetet med att utveckla uppgifter utifrån Rod Ellis definition av “task” i hög utsträckning bidragit till den praktiknära och undervisningsutvecklande forskningen.

När nätverket för engelska och moderna språk träffades igen i augusti kunde vi glädjande nog konstatera att många av förra årets deltagare även i år vill arbeta med undervisningsutvecklande forskning, men vi kunde också hälsa nya deltagare välkomna.I moderna språk ingår nu undervisande lärare från årskurs 1 – gymnasiet. Det känns extra roligt eftersom detta möjliggör ett samarbete kring progressionen, något som ofta efterfrågas av språklärare.

Arbetet med att konstruera uppgifter som stöttar elevernas muntliga interaktion fortsätter, som nämnts tidigare, också i år, och deltagarna i de olika delprojekten är nu i full gång med att planera och designa uppgifterna till den första cykeln. Det ska bli mycket spännande att få ta del av de olika uppgifterna när vi ses igen om ett par veckor.

För er som är intresserade av uppgiftskonstruktion kommer det att finnas möjlighet att lyssna på förra årets delprojekt på Lärarnas Forskningskonferens som äger rum tisdag 31 oktober på Nacka Gymnasium. Anmälan görs via följande länk https://sites.legaonline.se/boka/skolporten/book.aspx?eventID=1445387men det är “först till kvarn” som gäller så vänta inte för länge.

På LFK kommer vi också att bjuda in till runda-bordssamtal med titeln Be Active and Speak English All the Time, där ni får möjlighet att diskutera elevers användning av samtliga sina språkliga resurser.

Vi ser fram emot en spännande höst, och hoppas att vi ses på Lärarnas Forskningskonferens.

//Anette

sep

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2017

Postad av

2017-09-04 11.09

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

aug

Från kollegialt lärande till kollegialt forskande?

Postad av

2017-08-26 09.25

Planeringen i STLS inför upptakten till ett läsår av lärardrivna forskningsprojekt är i full gång! Mycket ska förberedas, fixas, ordnas och samordnas, eller koordineras som vi sammanfattande kallar det i STLS, för att ge både stöttning och utmaningar till de lärare som under läsårets fredagseftermiddagar tar sig till FoU-avdelningen på Hantverkargatan för att diskutera sina FoU-projekt. I år har vi i nätverket för svenska som andraspråk flera spännande projekt framför oss-

Våra projekt handlar om många olika saker: hur man digitalt kan synliggöra kvaliteter i muntlig framställning; hur grammatikundervisning kan hjälpa fram argumentationen i texter; vilken särskild juridisk vana och förståelse som behövs för läsning av juridiska texter; hur kritisk läsning på akademisk nivå kan utvecklas ytterligare hos akademiker med svenska som andraspråk samt hur kommunikation hos grundsärskolans elever kan stärkas genom vardagsanknutna situationer.

Som synes har samtliga dessa lärardrivna forskningsprojekt en tydlig didaktisk och klassrumsnära koppling. De är exempel på vad vi skulle kunna kalla undervisningsutvecklande forskning. Men vad innebär i sin tur det? STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson har sammanfattat detta, på ett sätt som jag här reflekterande ska försöka återge.

Vi kan till att börja med skilja på tre sorters utveckling inom lärarkåren, den personliga yrkesutvecklingen, den gemensamma undervisningsutvecklingen och den undervisningsutvecklande forskningen. Alla tre är värdefulla på sitt sätt, man skulle kunna se dem som benen på ett trebent bord, brister ett av dem faller hela bordet.

Den personliga yrkesutvecklingen genomgår varje lärare med självaktning oundvikligen genom sitt yrkesliv, i en mer eller mindre introspektiv och reflekterande trial-and-error-process.

Den gemensamma undervisningsutvecklingen har varit olika framträdande i olika perioder i skolans historiska utveckling. I dag har den kommit att lyftas fram i termer av kollegialt lärande och på ett ofta förtjänstfullt sätt implementerats, till exempel genom de, får man nog säga, lovordade satsningarna på matematiklyft och läslyft.

Det kollegiala lärandet beskrivs av Skolverket som ett lärande som sker när kolleger tillsammans analyserar, utvärderar, dokumenterar och därmed gemensamt utvecklar sin undervisning.

Men utifrån bilden av ett trebent bord, behövs också ett tredje ben för att bära upp skolans utveckling. Det är ett ben som i sig behöver utvecklas i skolan, och det är en utveckling STLS vill främja på ett, törs vi hävda, unikt sätt.

Att de forskningsprojekt vi främjar är klassrumsnära, alltså praktiknära, är inte vad som utmärker dem som unika. Skolforskningsinstitutet ställer redan strikta krav på ”undervisningsnära frågeställningar” i de forskningsprojekt som beviljas. Det ”tredje benet”, om jag nu kallar det så, består istället av offentliggörande, spridning och vetenskaplig granskning av de resultat lärarna kommer fram till. Med andra ord vill vi främja ett vetenskapliggörande av undervisningsutvecklingen, som samtidigt blir en undervisningsutvecklande forskning.

En återkommande formulering i debatten säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många misstar detta för att lärare ska verkställa åtgärder som forskare rekommenderar. Detta verkställande har visat sig svårt att genomföra i praktiken och man söker ofta förklaringen hos lärarna.

Skolverket landar exempelvis i slutsatsen att forskningsresultat publiceras ”i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med”, något som skulle kunna vantolkas som att en vanlig, enkel lärare inte förstår sig på den ”fina forskningen”.

En motsatt slutsats, vanlig inte minst bland lärare, är att intresset för didaktiskt tillämpbara forskningsresultat saknas hos forskarna själva.

Båda dessa slutsatser skjuter bredvid målet, låt vara att de skjuter åt rätt håll. Forskare och lärare talar ofta förbi varandra, men det har inte med vare sig bristande fattningsförmåga eller bristande intresse att göra. Problemet ligger helt enkelt i att det saknas forum där lärare, bokstavligt talat, sitter tillsammans och pratar med varandra, det vill säga diskuterar och söker svar på gemensamma frågeställningar.

Forskning är en kollektiv process. Forskning fungerar inte så att ett ensamt snille tänker ut en banbrytande upptäckt, som sedan anammas av omvärlden. All forskning sker i ett sammanhang, eller som Newton uttryckte det, ”på jättars axlar”. Den framforskade kunskapen om undervisning är en kollektiv kunskapsmassa, som uppstår när forskare på seminarier, på konferenser, i tidskriftsartiklar och i andra former av dialog kommunicerar med varandra.

Just denna gemensamma kommunikation har länge saknats i lärarkåren, även om det kollegiala lärandet börjar ta form på flera håll.

Kollegialt lärande som skolutvecklingsmodell har stora styrkor. Men om det inte kompletteras av en undervisningsutvecklande forskning, där lärare och forskare möts på samma konferenser, i samma seminarie- och mötesrum och vid samma bord, ja då blir resultatet i bästa fall ett hastigt uppflammande, och lika snabbt utslocknat, lokalt kunskapslyft.

STLS står för en sådan undervisningsutvecklande forskning, som vi kanske skulle kunna kalla ”ett kollegialt forskande”.

Vill du vara med och bidra är du varmt välkommen! Följ vår blogg, ta del av lärarnas resultat, till exempel på deras slutseminarier, eller på LFK, lärarnas (egen) forskningskonferens, som i år går av stapeln 31 oktober!

/Björn Kindenberg

maj

Rundabordssamtal på LFK 2017

Postad av

2017-05-23 09.00

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet?

//Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg