Visar inlägg med tagg:

21

nov

Nytt inom det praktisk-estetiska nätverket!

Postad av

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

19

nov

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang?

Postad av

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang? Är du intresserad av att undersöka vilken undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en sådan förmåga? Skulle du vilja vara delaktig i ett lärardrivet projekt där arbetet möjliggör en precisering av vad mål, innehåll och kunskapskrav i de nya läroplanerna – Lgr11 & Lgy 2011 kan innebära? Kom till Ma/Nv-bienetten 31 januari 2015 på Stockholms universitet för att höra mer. Se länk nedan.

http://www.mnd.su.se/om-oss/evenemang/ma-nv-biennette

Anna-Karin, Verner, Sanna & Cecilia

14

nov

Vad är det man kan när man kan något – och hur får man reda på det?

Postad av

IMG_1952

 

Det är inte helt enkelt att veta vad man kan när man kan något, än mindre vad man kan när man kan såga rakt. På Lärarnas forskningskonferens som hölls på Nacka gymnasium under höstlovet presenterade Jenny Frohagen en learning study kring elevers svårigheter att såga rakt i trä- och metallslöjd. Det var särskilt spännande att höra om hennes datamaterial, som består av filmer där eleverna sågar. Att studera elevernas göranden, i detta fall det konkreta sågandet, kan ge så mycket information till mig som lärare i att ytterligare förstå vad man kan när man kan något. Här finns en viktig nyckel till hur vi som lärare kan utveckla vår förståelse för elevernas lärande. Vi måste studera vad de gör noga, för att på detta sätt kunde forma vår undervisning på ett klokt sätt!

/Hans Y

3

nov

Bedöma språk eller innehåll?

Postad av

En av presentatörerna på Lärarnas forskningskonferens var Helena Reierstam som gör en jämförande studie av bedömning i tre svenska gymnasieskolor med s.k. CLIL-profil. CLIL innebär att ”vanliga” ämnen läses på engelska; i Reierstams studie handlar det om historia och biologi. Syftet med studien är att undersöka om och hur bedömnings-praktiken skiljer sig åt beroende på om undervisningsspråket är svenska eller engelska. Dessutom undersöks om bedömningsdesign och kursinnehåll i engelska påverkas av CLIL. Resultaten visar att det saknas en medveten CLIL-metod avseende bedömning i historia och biologi, dvs. en metod som tar hänsyn till att ämnena läses på engelska. Många lärare anser att språket utgör ett problem och att det är svårt att veta om eleverna inte kan ämnet eller inte har ett språk att uttrycka sitt kunnande på. Varken bedömningsformerna eller kursinnehållet i engelska påverkas heller nämnvärt av CLIL.

Reierstams studie blir färdig under våren, och det ska bli intressant att ta del av de slutgiltiga resultaten och diskussionen. Vad betyder det på sikt att elever läser ämnena på engelska? Vilka krav ska man ställa på de undervisande lärarna? Hur ser samarbetet ut mellan lärare i engelska och i de andra ämnena?

Den något provocerande frågan i rubriken besvarade Reierstam med att konstatera att det förstås inte finns ett spåk utan innehåll eller ett innehåll utan språk.

Anna-Maija Norberg

30

okt

Succé för Lärarnas forskningskonferens 2014

Postad av

LFK14_ppt

Vilken dag! Vi som har jobbat med att organisera Lärarnas forskningskonferens 2014 vill tacka alla deltagare och presentatörer som hjälpte till att göra konferensen till den största och bästa hittills i vår treåriga historia. Tack också till Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun som tillsammans gör det möjligt att organisera en konferens för, med och av lärare. Det tar en del tid och energi att få ihop en sådan här dag, men jag tror att jag talar för alla mina kollegor när jag säger att det ger så mycket tillbaka och att vi har redan börjat fundera på hur vi kan bli ännu större och bättre nästa år. Vi återkommer med fler glimtar från dagen framöver.

/Jessica B

3

okt

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Postad av

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

22

sep

Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

Postad av

bild

I STLS-nätverket för svenska och svenska som andraspråk har en grupp lärare från Ekensbergsskolan påbörjat en studie i svenska för åk 4-5. De vill undersöka vilket kunnande som krävs av eleverna för att läsa och kritiskt tolka argumenterande texter. Studien görs i form av en Learning study.

”En Learning study (LS) är ett bra sätt att få syn på vad kunnande egentligen innebär”, menar Jenny Fred, som har tidigare erfarenhet av LS inom matematik. ”Genom att titta på vad eleverna måste urskilja för att utveckla kunnandet lägger vi en god grund för att planera undervisningen.”

Anna Neider lyfter upp vikten av att närmare undersöka elevers tolkning av argumenterande text då det visat sig bland annat i resultaten av de nationella proven att just denna texttyp vållar problem för eleverna. Det finns inte heller mycket forskning kring området, framför allt inte för de yngre åldrarna, vilket gör den egna undersökningen extra intressant. ”Det kommer att bli spännande att följa elevernas utveckling under projektets gång”, säger Dennis Olsson, som även han har tidigare positiv erfarenhet av LS inom matematik.

Jenny, Anna och Dennis siktar även på att under året sprida sina erfarenheter till det egna kollegiet och menar att det kollegiala lärandet är en av de stora vinsterna med att arbeta tillsammans i ett projekt.

/Anna-Maija Norberg & Tammi Nadel

21

sep

Hur gör vi när vi till sist lyckas kommunicera på ett nytt språk?

Postad av

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

12

sep

Kan programmering öka förståelsen för matematik?

Postad av

STLS

Vecka 36 var det informationsmöte för de nya projekten inom STLS. Sjöstadsskolan var ett av dem och de gör sin forskning i ämnet matematik.

Vad är det som gör att en elev kan använda sig av koordinatsystemet i programmering men inte i matematik? Det är en fråga som lärare på Sjöstadsskolan intresserat sig för. Är det det som Sjöstadsskolans lärare kommer att undersöka under den kommande tiden? Eller är det en annan fråga som blir aktuell? Lärarna håller just nu på att besluta vad som ska beforskas.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier