Visar inlägg med kategori:

14

jan

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Digitalt undervisningstips – och en möjlighet till ämnesintegrering

I september år 2018 genomfördes ett pilotprojekt inom Vocational Education and Training (VetNet) – nätverket på ECER i Bolzano, Italien, där ePosters presenterades genom en mobil app skapat i The Learning Toolbox. Pilotprojektet var framgångsrikt och formatet kommer att användas av fler nätverk vid nästa kongress. ECER står för en pedagogisk forskningskongress som anordnas årligen genom European Educational Research Association (EERA),

The Learning Toolbox (http://ltb.io/) är också användbar i undervisningen på till exempel gymnasiets yrkesprogram. Den möjliggör en integrering av språk (t ex engelska och svenska), yrkesämne, och digital teknik. Efter att ha skapat ett konto, ordnar man informationen som ska presenteras i digitala rutor med möjlighet att infoga text, video, bild och länkar. Slutligen, inför presentationen, delas apparna till klassen på en gemensam delningsplats, vilket möjliggör för eleverna att navigera i appen under presentationen.

Referenser

Berg Christofferson, Gunilla. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram (Licentiatuppsats). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

Perselli, Ann-Katrin. (2014). Från datasal till en-och-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen (Doktorsavhandling). Avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå   – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Elanders Sverige AB, Mölnlycke.

Maria Christidis

13

dec

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Postad av

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113 och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

7

dec

Vad kan åttaåringar lära sig om cellen?

Postad av

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!

30

nov

Tema, budskap, motiv – hur undervisar vi om de litterära begreppen?

Postad av

book-863418_1920

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS deltog i konferensen Svenska med didaktisk inriktning förra veckan. Programmet var som vanligt intressant och givande – inte minst med tanke på vårt ramprojekt Budskap bortom raderna. Christian Mehrstams symposiebidrag om temabegreppet var särskilt intressant.

Enligt Mehrstam är temabegreppet antagligen det vanligaste litteraturdidaktiska begreppet i skolan. (Kanske är det så, även om begreppet budskap nog i så fall är en god tvåa, åtminstone i grundskolan). Mehrstam var dock bekymrad över hur temabegreppet (och budskapsbegreppet!) används i undervisningen, och han hade också en vision över hur de skulle kunna användas. Jag återkommer till hans vision.

Mehrstam har identifierat tre olika användningssätt av begreppet tema i undervisningen:

1. Förskolepedagogikens tema. Det handlar om tema i betydelsen ”tema-arbete”, som att man har ett djurtema och läser skönlitterära texter om djur. Detta temabegrepp förekommer på alla skolans stadier, även på gymnasiet, till exempel tema kärlek. Enligt Mehrstam härstammar detta temabegrepp från den så kallade erfarenhetspedagogiken (se t.ex. Malmgren, 1996).

2. Ämneslärarnas tema. Det handlar om en föreställning om att temat ”finns i texten”, och att detta tema ganska enkelt kan definieras som exempelvis döden eller kärleken. Detta sätt att definiera tema härstammar enligt Mehrstam från kompetensbegreppet (Culler, 1997).

3. Litteraturvetenskapens tema. Här har Mehrstam identifierat två sätt att se på tema, dels det anglosaxiska, dels det germanska. Enligt honom är det anglosaxiska förhärskande i Sverige och kan likställas med begreppet motiv. Det germanska temabegreppet har istället en mer övergripande innebörd och innefattar även begrepp som mening, syfte och budskap.

Mehrstam menar att de tre identifierade sätten att använda temabegreppet har en begränsande och blockerande funktion. Istället bör temabegreppet, liksom budskapsbegreppet, göras mer öppna, vilket hänger ihop med hans vision. Den går ut på begreppet tema ska användas i betydelsen fiktionens drivande fråga. Enligt honom skulle det germanska, vidare temabegreppet kunna fungera som en utgångspunkt för en sådan förändrad begreppsanvändning i litteraturundervisningen.

I vårt ramprojekt Budskap bortom raderna undersöker vi elevers läsning och tolkning av skönlitteratur. Om det kan man läsa i tidigare blogginlägg här och här.

/Anna-Maija Norberg

12

nov

Forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Den inflammatoriska processen – att kunna navigera mellan makro och mikronivå

Louise och Lena ny storlek

Bildtext: Louise och Lena i skolans metodrum.

Vilka är ni?

Louise: – Jag heter Louise Aspegren och arbetar som yrkeslärare inom vård- och omsorg på gymnasiet sedan två och ett halvt år tillbaka. Innan det arbetade jag som sjuksköterska inom akutsjukvården.

Lena: – Jag heter Lena Jönsson, är yrkeslärare och utvecklingsledare inom vård och omsorg. I grunden är jag sjuksköterska, och har arbetat som yrkeslärare sedan 2007.

Varför valde ni läraryrket?

Louise: – Jag blev lärare eftersom jag såg en möjlighet att undervisa om ämnen jag kan, att få vara kreativ i mitt sätt att lära ut och att få vara med och utbilda framtidens vårdpersonal, kolleger jag själv skulle vilja arbeta med.

Lena: – Jag blev imponerad av lärarnas skicklighet i att metodiskt utveckla läsandet och skrivandet då min dotter började grundskolan vilket inspirerade mig till att söka lärarhögskolan. Då jag arbetat som sjuksköterska inom vården där allt baseras på forskning och beprövad erfarenhet var det naturligt att gå vidare med att använda mig av ett liknade förhållningsätt i mitt arbete som pedagog.

Vad inspirerar er i ert arbete?

Louise: – Jag går till jobbet och ser fram emot att möta eleverna och att få öppna deras ögon mot deras framtida yrke. Mitt driv är att de är formbara och nyfikna vilket gör undervisningen rolig. Det är kul att få följa deras utveckling från förvirrade, nyfikna ettor till kloka treor. Jag hoppas att de tycker att det är utvecklande att ha lärare som arbetat inom deras område och som kan bygga bron mellan skolan och verkligheten så att de känner sig förberedda inför sitt kommande yrkesliv.

Lena: – Att få undervisa i ett ämne jag har lång erfarenhet av att själv utöva och alltid trivts med att arbeta inom, gör att arbetet känns meningsfullt. Eleverna jag möter på vård- och omsorgsprogrammet utvecklas genom att de under sin APL får möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktik vilket leder till flera dimensioner av lärande och förmåga att reflektera. Eleverna blir på detta sätt medvetna och gör att vi som arbetar som pedagoger utmanas. Dessa saker tillsammans gör att jag hittills aldrig haft en tråkig dag på jobbet.

Hur formade sig idén till FoU-projektet?

Lena: – På vår skola har forskning varit något man uppmuntrat. Genom ett tidigare projekt mellan vård- och omsorgsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, utkristalliserade sig ett område i behov av att utveckla, nämligen, elevers förståelse för olika processer inom det medicinska och naturvetenskapliga området.

Louise: – Däremot, valde vi på vård- och omsorgsprogrammet att fortsätta projektet då vi förstod att det fanns ett lokalt, nationellt och globalt behov av att dels utveckla undervisningen men också ett behov av att bidra till forskningsfältet, som visade sig vara väldigt sparsamt.

Vad handlar FoU-projektet om?

Vi gör en Learning study om hur elever på vård- och omsorgsprogrammet erfar fenomenet inflammationsprocessen. Syftet är att utveckla undervisningen så att elevernas helhetsförståelse för processen stärks. Vi vill genom denna studie få kunskap om vilka metoder vi kan använda i undervisningen för att förmedla en tredimensionell process.

Genom vår erfarenhet som sjuksköterskor har vi lärts oss att förståelse för fysiologiska processers i sin helhet är viktigt för att bli kunniga i sitt yrke. Vi har i vårt yrke som lärare uppmärksammat att eleverna har svårigheter att skapa denna helhetssyn av olika fysiologiska processer. Vi valde att fokusera på inflammationsprocessen då den innehåller en tredimensionell helhet vilken vi ansåg kunde användas för att problematisera och utveckla deras förståelse.

Var i processen befinner ni er just nu?

Louise: – Vi håller på att analysera vårt datamaterial. Utmaningen är att skapa en röd tråd i vårt innehåll för att göra det åskådligt för läsaren. Vi har haft vissa svårigheter med att hitta tidigare studier inom området, vilket visar att området är inte tillräckligt beforskat och att vår studie kommer utgöra ett viktigt bidrag till forskningsfältet didaktik inom vård- och omsorgsprogrammet.

Vad visar preliminära resultat?

Lena: – En preliminär analys visar att vi gjort framsteg vad gäller att hitta ett sätt att undervisa om processer där eleverna i högre grad kan förstå och ta till sig av undervisningsinnehållet. Vi kan se vissa tecken till ökad helhetsförståelse genom att eleverna synliggör fler dimensioner av processen i sina förklaringar.

Hur kommer ni konkret använda resultatet av studien?

Lena: – Vi kommer satt presentera projektet och resultaten för våra kolleger på skolan. Resultaten av vår studie om inflammationsprocessen ämnar vi använda för att utveckla vår undervisning om processer och processförståelse mer specifikt. Vi hoppas även få möjlighet att utveckla Learning study som metod i vår egen och i våra kollegors undervisning.

Maria Christidis

12

okt

Pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet

Postad av

Nätverket i engelska och moderna språk har i år ett FoU-projekt i gång. Det drivs av två lärare på Kungsholmens gymnasium och handlar om Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Projektet  syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk, svenska och engelska, i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisning i samhällskunskap som möjliggör en strategisk användning av såväl engelska som svenska  i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?

Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen. Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.

Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens under vecka 44.

/Jessica

21

sep

Slutseminarium FoU-projekt Bild+Musik=Film

Postad av

Den 14 september hade FoU-projektet ”Bild+Musik=Film” sitt slutseminarium med Catrine Björck, doktor i bildämnets didaktik vid Stockholms universitet, som opponent. Projektets slutprodukt består av en vetenskaplig artikel som beskriver en undersökning kring ett ämnesövergripande digitalt arbete i ämnena bild och musik i grundskolans årskurs 9. Undersökningen baseras på klassrumsobservationer och elevintervjuer vilka transkriberades för att sedan genomgå en fenomenografisk analys. De kategorier av elevers uppfattningar som den fenomenografiska analysen gav fördes sedan in i ett ramverk, en fyrfältare, som beskriver olika dimensioner av estetiska lärprocesser. Resultatet visar på den multimodala aspektens möjligheter för elevers lärande i en ämnesövergripande kontext, att kombinationer av estetiska och teoretiska ämnen kan skapa ett fördjupat lärande kring ett ämnesstoff, men också en bearbetning av ett stoff som ger ytterligare dimensioner för elevernas förståelse av det, en större helhetsförståelse. De estetiska aspekterna och skapandet inom ämnena uttrycker eleverna vidare, är viktiga i en skolkontext där kunskapsinhämtning i mer traditionell mening är dominerande.

Under seminariet kom aspekter kring diskussionen i undersökningen upp och hur denna är kopplad till tidigare forskning och den inledande syftesbeskrivningen. En positiv aspekt som särskilt lyftes fram var användningen av fenomenografiska kategorier införda i ramverket för estetiska lärprocesser som gav en förtydligande dimension till resultatet. Undersökningen kommer nu att slutföras genom att den vetenskapliga artikeln skrivs klar för publicering.

11

sep

Har du anmält dig till Lärarnas forskningskonferens?

Postad av

LFK 2018 ordmoln

Hur tar vi vara på och utvecklar lärares kunnande och vad kan elever som kan dansa, spela brännboll, baka tunnbröd, skriva en bokrecension och slöjda en smörkniv? Det och mycket mer får du möjlighet att fundera på och diskutera tillsammans med lärare och forskare på Lärarnas forskningskonferens den 30 oktober på Tumba gymnasium.

Årets konferens bjuder på två föreläsningar, 33 presentationer, ett symposium och sex rundabordssamtal. Som vanligt står undervisning och lärande i fokus och på Lärarnas forskningskonferens möts lärare och forskare för att presentera, diskutera och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Det preliminära programmet finns på vår hemsida

Konferensen är gratis och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs via länk senast 10 oktober.

https://sites.legaonline.se/boka/ifous/book.aspx?eventID=1507421

Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, om du inte kommer utgår en no-show avgift på 400 kr.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

/Jessica

27

apr

Reflektioner från en forskningskonferens

Postad av

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

31

mar

Ta vara på elevers intresse för berättelser!

Postad av

Budskap, tema och motiv – vanliga begrepp i ämnet svenska och som även återfinns i styrdokumenten på både grundskolan och gymnasiet. Dessa centrala litterära begrepp i skolans litteraturundervisning brukar definieras ungefär så här: budskap = det som författaren vill förmedla; tema = berättelsens grundtanke; motiv = återkommande typsituationer (som bygger upp temat). Men som så mycket annat, ju mer man funderar på det, desto knepigare blir det. Budskap, det ska alltså ha med författarens avsikt att göra, men hur kan man egentligen känna till den? Finns det över huvud taget någonting som ”vad författaren vill säga”, och är det inte risk att man med det synsättet hamnar i ett slags nyttotänkande, att berättelser ska innehålla någon sensmoral eller lärdom? Eller är budskapet istället det som läsaren uppfattar som berättelsens grundtanke? Men vänta nu! Var det inte tema som var en berättelses grundtanke? Och hur ska man förklara skillnaden mellan motiv och tema? Kan man säga att skillnaden har med berättelsens ytplan och djupplan att göra? Ja, så kan man hålla på, och det är nog just vad många svensklärare och svenska som andraspråkslärare någon gång har gjort. Många har brottats med dessa begrepp, hur man ska tydliggöra dem för eleverna, och kanske framförallt, hur man kan utforma en undervisning som utvecklar elevers förmåga att urskilja berättelsers budskap, tema och motiv.

I samband med att ungdomars fritidsläsning av skönlitteratur minskar, till förmån för annan medieanvändning såsom filmer, tv-serier och datorspel (Medierådet 2015), har flera forskare inom litteraturdidaktik under senare år tänkt sig att man kan använda elevers erfarenheter av andra textvärldar i skolans litteraturundervisning. Stefan Lundström och Anette Svensson som skrivit artikeln ”Fritidens fiktionsanvändning i ett skolperspektiv” i läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning påpekar att ungdomar i praktiken tar del av mer berättelser än någonsin, men att det till stor del sker i andra medieformat än den tryckta texten, och att den erfarenheten bättre borde tas till vara i skolans undervisning. De menar att eleverna genom denna (mass)konsumtion av olika medieformat på fritiden besitter en kunskapsbank om berättelsers strukturella mönster och innehåll som skulle kunna vara naturliga ingångar till exempelvis analys av berättelsers budskap, tema och motiv.

Oavsett vilka åsikter och tankar man har om dagens digitaliserade värld och den förändrade fiktionsanvändning som den har medfört, så är det ändå något trösterikt och spännande i det faktum att fiktionen behåller sin kraft, om än i förändrad form. En god berättelse är en god berättelse, oavsett om den berättas vid en lägereld, läses i ens favoritfåtölj eller upplevs i ett Star Wars – datorspel. En av utmaningarna i skolans litteraturundervisning, och kanske särskilt i samband med just tolkning och analys av litterära begrepp, är att både skapa känslomässigt engagemang för läsning och den fiktiva världen, samtidigt som man ska möjliggöra för eleverna att utveckla ett analyserande och reflekterande förhållningssätt. Att i högre utsträckning använda elevernas textvärldar kanske kan vara en möjlig väg att gå?

Detta med budskap, tematik och motiv i fiktion är något som vi i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk fokuserar i vårt kommande ramprojekt. Har du själv tankar kring dessa begrepp och intresse av att fördjupa dig mer i undervisning som rör detta, så är du välkommen att anmäla intresse för deltagande i ramprojektet ”Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur”.

/Ann Ohlsson

Läs gärna tidigare blogginlägg i ämnet, ”Om böckers budskap” 

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier