Visar inlägg med kategori:

12

jun

Anmälan till LFK öppen!

För nionde året i rad anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK), tisdagen den 27 oktober. LFK är ett forum för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning.

Årets keynote speakers är:

Kristina Danielsson – professor vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet samt Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Tuula Maunula – fil.dr. i pedagogiskt arbete samt lektor, Rinkebyskolan, Stockholms stad

Läs mer här

Glöm inte att anmäla dig här!

Nu blir det lite sommarledigt och så tar vi nya tag i höst.
Vi ser fram emot att träffa alla våra projekt i matematiknätverket den 28 augusti!

15

maj

Förlängd tid för abstract till LFK 2020

Fullt med abstract kring olika spännande ämnen har trillat in till STLS inför årets upplaga av Lärarnas Forskningskonferens , som sedvanligt går av stapeln tisdag v 44, som i år infaller den 27 oktober.

Men ännu finns alltså chansen att bidra. Vi förlänger tiden för att skicka in abstrakt till och med den 27 maj! Här finns all information: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/skicka-ett-abstract-till-lfk-2020/

SO-nätverket noterar att vi i år har flera spännande projekt i SO-ämnena men att vi gärna ser fler!!

Konferensen kommer att hållas på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Malin, Ann-Sofie och Mattias i SO-nätverket

Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram

I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:

https://www.taby.se/ava-gymnasium/nyheter-ava/kenneth-dahlgren-om-fjarrundervisning/

Men vad det är i denna form av undervisning som möjliggör för en utveckling av yrkeskunnandet? Vilka är de utmaningar vi möter i undervisningen och hur löser vi dessa? Det är något som vi behöver få mer kunskap om då det finns få studier kring detta.

Vill du bidra till att utöka kunskapen, sök då till nätverkets ramprojekt Digitaliserat yrkeskunnande, med deadline den 15 maj på följande länk:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Obs! Det finns också möjlighet att söka till ett ramprojekt om Ämnesintegrerad undervisning.

Varmt välkomna!

STLS pågår undervisningsutvecklande, lärardriven forskning såväl i nätverket för svenska som andraspråk som i övriga nätverk, om än kanske inte ”som vanligt”. Det är ju trots allt, i denna Coronans tidevarv, mycket som inte är som vanligt. En forskningsmiljö som bygger på tätt samarbete mellan lärare och forskningsnätverkens koordinatorer påverkas förstås.

Våra nätverksträffar, som alltid är förlagda till fredagseftermiddagar, sker numera via videomötesverktyget Zoom. Vår egen erfarenhet av denna nya mötesform är att det gått över förväntan: indelning i mindre grupper och återsamling i större, skärmdelning för att samarbeta kring analys av material – och som bonus minimal inställelsetid för deltagarna till våra träffar.

Vårt projekt, Budskap bortom raderna, är (i likhet med övriga ramprojekt) ännu ett tag öppet för anmälan inför nästa läsår. Vi testar och förfinar elevers eget skrivande av tolkningsbar text som en väg in i att ”knäcka koden” för en tolkande läsning av berättande texters budskap och ser gärna din lärarmedverkan! Sista anmälningsdag är 15 maj.

Vår förhoppning är att presentera projektet vid Lärarnas forskningskonferens (LFK) 2020, som planeras för fullt. LFK är en endagskonferens som hålls i Stockholm tisdag 27 oktober. Kanske behöver kan även LFK behöva förhålla sig till framtid där olika grader av fysisk distansering är ett återkommande inslag i vardagen? Och kanske finns det vissa möjligheter även med detta, inte minst vad gäller tillgänglighet för lärare i hela landet? I det sammanhanget kan nämnas att projektet Budskap bortom raderna är antaget till forskningskonferensen AILA i Holland, en konferens som nu flyttats fram till 2021, men som också avser att då flytta ut i virtuell miljö.

Det får den närmaste framtiden utvisa, kanske redan när anmälan till LFK öppnar den 29 maj.  Anmälan av abstract, om du själv medverkar i någon form av ämnesdidaktiskt projekt, är öppen fram till 13 maj.

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

6

mar

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.

I följande länk kan ni läsa mer om boken och även få ett smakprov: https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/att-utveckla-forskningsbaserad-undervisning-analyser-utmaningar-och-exempel-9789127824898/

”Okej, vad tror ni är novellens budskap? Vem vill börja?”

En fråga som denna ställs vanligen i skolan, vi skulle bli förvånade om vi fick höra den på en middagsbjudning eller ens i ett bokcirkelsammanhang. Vi förknippar den med svensklektioner. En lärare förknippar kanske också frågan med antingen förlösande och engagerade samtal – eller med enstaviga muttranden från klassen.

Lärarens frågor syftar till att få igång fängslande och fördjupande boksamtal. Men räcker frågorna i sig? Eller behöver lärare lägga till något mer för att eleverna ska tränga in i boken – till budskapet bortom raderna?

”Budskap bortom raderna” är just namnet på ett pågående praktiknära forskningsprojekt som bedrivs vid STLS – en plattform för lärardriven forskning. Projektet går nu in på sitt tredje år och vad har vi då funnit? Enkelt uttryckt skulle vi kunna säga att vi funnit en princip för hur undervisning som rör boksamtal om texters budskap bör utformas, nämligen den att eleverna kan behöva skapa tolkningsbara texter – texter som kan bära på möjliga budskap – och även höra varandras (andra elevers) olika tolkningar av den text de själva skrivit. Vi har funnit att dessa erfarenheter gör det möjligt för eleverna att på ett djupare sätt förstå hur författaren använder texten och språket för att skapa tolkningsmöjligheter. Genom att möta andra elevers tolkning av den egna texten får eleverna också upp ögonen för att det inte finns ett givet budskap i den skönlitterära texten. Budskapet är en tolkningsmöjlighet och tolkningsmöjligheterna kan vara många.

Inför det tredje året söker vi nu fler deltagande lärare (svenska eller svenska som andraspråk) som under läsåret 2020/2021 vill prova ut den undervisningsdesign vi hittills undersökt. Projektet är öppet för alla skolformer och vi ställer inga krav på erfarenhet av tidigare vetenskapligt arbete. Den studie vi utför kommer dock att genomföras i din egen undervisning och därför är det viktigt att du har dina elevers samtycke. Projektet genomförs på 10% av en heltidstjänst och därför behöver du också din skollednings godkännande. Övrig praktisk information om STLS ramprojekt hittar du här. Sista anmälningsdag är 15 april.

Budskap bortom raderna är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, av en typ som inom STLS fått beteckningen ”ramprojekt”. Tanken med ramprojekt är att lärare ska kunna ingå i ett forskningssammanhang, men utan krav på att själva behöva formulera forskningsfrågor, välja forskningsmetod och analysmodell eller skriva vetenskapliga studier. Ett ramprojekt är alltså en sorts ”prova-på-forskning” där vi inom STLS har huvudansvaret för att formulera forskningsfrågor och underbygga studien med teoretiska perspektiv och metodologi. Som deltagande lärare kommer du att arbeta tillsammans med andra lärare och under ledning av STLS forskare för att borra vidare i frågan om hur lärare kan hjälpa eleverna att nå till det vi kallar budskap bortom raderna.

Hur kan normkritik och naturvetenskap användas för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet? Det var fokus för Anna-Karin Fridolfsson, Åsa Clarke Bolin, Anders Jonsson och Josefin Reimarks FoU-projekt. Projektet genomfördes i biologi- och naturkunskapsämnet på gymnasiet och resultatet har nu publicerats i tidskriften Forskning om undervisning och lärande. Den mycket läsvärda texten hittar du här.

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier