Visar inlägg med tagg:

19

nov

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang?

Postad av

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang? Är du intresserad av att undersöka vilken undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en sådan förmåga? Skulle du vilja vara delaktig i ett lärardrivet projekt där arbetet möjliggör en precisering av vad mål, innehåll och kunskapskrav i de nya läroplanerna – Lgr11 & Lgy 2011 kan innebära? Kom till Ma/Nv-bienetten 31 januari 2015 på Stockholms universitet för att höra mer. Se länk nedan.

http://www.mnd.su.se/om-oss/evenemang/ma-nv-biennette

Anna-Karin, Verner, Sanna & Cecilia

17

nov

Spännande vecka för matematknätverket!

Postad av

En spännande vecka inom STLS matematiknätverk väntar. Utvecklingsprojektet som behandlar olika geometriska representationsformer kommer in och presenterar. Projektet är ett samarbete mellan Norra Latin och Ross Tensta gymnasium. Jag ska precis själv påbörja undervisning i geometri och hoppas kunna dra några kloka erfarenheter av projektet.

14

nov

Vad är det man kan när man kan något – och hur får man reda på det?

Postad av

IMG_1952

 

Det är inte helt enkelt att veta vad man kan när man kan något, än mindre vad man kan när man kan såga rakt. På Lärarnas forskningskonferens som hölls på Nacka gymnasium under höstlovet presenterade Jenny Frohagen en learning study kring elevers svårigheter att såga rakt i trä- och metallslöjd. Det var särskilt spännande att höra om hennes datamaterial, som består av filmer där eleverna sågar. Att studera elevernas göranden, i detta fall det konkreta sågandet, kan ge så mycket information till mig som lärare i att ytterligare förstå vad man kan när man kan något. Här finns en viktig nyckel till hur vi som lärare kan utveckla vår förståelse för elevernas lärande. Vi måste studera vad de gör noga, för att på detta sätt kunde forma vår undervisning på ett klokt sätt!

/Hans Y

30

okt

Succé för Lärarnas forskningskonferens 2014

Postad av

LFK14_ppt

Vilken dag! Vi som har jobbat med att organisera Lärarnas forskningskonferens 2014 vill tacka alla deltagare och presentatörer som hjälpte till att göra konferensen till den största och bästa hittills i vår treåriga historia. Tack också till Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun som tillsammans gör det möjligt att organisera en konferens för, med och av lärare. Det tar en del tid och energi att få ihop en sådan här dag, men jag tror att jag talar för alla mina kollegor när jag säger att det ger så mycket tillbaka och att vi har redan börjat fundera på hur vi kan bli ännu större och bättre nästa år. Vi återkommer med fler glimtar från dagen framöver.

/Jessica B

8

okt

”Det brukar vara så här långt!” – En jämförande studie om kritiska särdrag för elevers uppfattning av tallinjen

Postad av

Skärmavbild 2014-10-04 kl. 15.45.15

Hämtat från www.forskul.se

Ännu ett av de matematikdidaktiska projekten inom ramen för STLS har publicerat sin studie i tidskriften Forskning om undervisning & lärande nr 13 2014.

Studien har genomförts av matematiklärare vid Sjöstadsskolan i Stockholm, som en del i ett FoU-projekt i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms universitet.

Läs här om hur lärarna i en Learning study har undersökt hur en undervisning i årskurs 2 kan utformas, för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för tallinjen som redskap för matematiskt tänkande och därmed bättre kunna tillgodogöra sig undervisning i matematik.

Förutom att artikeln är publicerad kommer de att presentera sin studie på Lärarnas forskningskonferens, LFK2014.

Stort grattis Marie och Gunilla till att ni nu är i mål!

/Sanna Wettergren koordinator i STLS

3

okt

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Postad av

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

29

sep

Att skriva gestaltande – eller målande?

Postad av

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

På nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg

22

sep

Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

Postad av

bild

I STLS-nätverket för svenska och svenska som andraspråk har en grupp lärare från Ekensbergsskolan påbörjat en studie i svenska för åk 4-5. De vill undersöka vilket kunnande som krävs av eleverna för att läsa och kritiskt tolka argumenterande texter. Studien görs i form av en Learning study.

”En Learning study (LS) är ett bra sätt att få syn på vad kunnande egentligen innebär”, menar Jenny Fred, som har tidigare erfarenhet av LS inom matematik. ”Genom att titta på vad eleverna måste urskilja för att utveckla kunnandet lägger vi en god grund för att planera undervisningen.”

Anna Neider lyfter upp vikten av att närmare undersöka elevers tolkning av argumenterande text då det visat sig bland annat i resultaten av de nationella proven att just denna texttyp vållar problem för eleverna. Det finns inte heller mycket forskning kring området, framför allt inte för de yngre åldrarna, vilket gör den egna undersökningen extra intressant. ”Det kommer att bli spännande att följa elevernas utveckling under projektets gång”, säger Dennis Olsson, som även han har tidigare positiv erfarenhet av LS inom matematik.

Jenny, Anna och Dennis siktar även på att under året sprida sina erfarenheter till det egna kollegiet och menar att det kollegiala lärandet är en av de stora vinsterna med att arbeta tillsammans i ett projekt.

/Anna-Maija Norberg & Tammi Nadel

12

sep

Kan programmering öka förståelsen för matematik?

Postad av

STLS

Vecka 36 var det informationsmöte för de nya projekten inom STLS. Sjöstadsskolan var ett av dem och de gör sin forskning i ämnet matematik.

Vad är det som gör att en elev kan använda sig av koordinatsystemet i programmering men inte i matematik? Det är en fråga som lärare på Sjöstadsskolan intresserat sig för. Är det det som Sjöstadsskolans lärare kommer att undersöka under den kommande tiden? Eller är det en annan fråga som blir aktuell? Lärarna håller just nu på att besluta vad som ska beforskas.

11

sep

Nätverksträff för Learning Study i Nässjö

Postad av

Ference Marton  Professor Ference Marton

I två dagar träffades lärare, skolledare och forskare i Nässjö i en nätverksträff för de som på något sätt jobbar med, eller har kommit i kontakt med Learning Study. I en Learning Study fokuseras elevernas lärande. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv undersöker en grupp lärare hur man bäst kan möjliggöra elevernas lärande av någonting specifikt som man vill att de ska kunna – t.ex. ”att kunna göra målande beskrivningar” inom svenskämnet.

Lärarna börjar med att själva bilda sig en uppfattning av vad ett sådant kunnade innebär och ser ut, samt vad som verkar vara svårigheterna med detta – vad som kan vara kritiskt. För vidga detta så kartläggs sen en grupp elevers förkunskaper och därefter planerar en grupp lärare en lektion utifrån vad just den specifika gruppen behöver lära sig. Lektionen filmas och analsyreras sedan i relation till vad en uppföljande kartläggning säger om vad eleverna har lärt sig under lektionen. Utifrån detta revideras planering och genomförs med en ny grupp elever och upprepas på samma sätt ofta en gång till. På så sätt skapas kunskap om vilken undervisning som bäst gynnar utvecklandet av specifika och avgränsade ”kunnanden” i skolans olika ämnen.

Träffen inleddes med en föreläsning av Ulla Runesson som handlade om den teori om lärande (variationsteorin) som oftast används i en Learning Study som gemensamt språk för att beskriva, analysera och planera det som undervisningen handlar om. Den blev sedan ett bärande tema genom hela nätverksträffen.

En viktig tanke bakom modellen Learning Study är också att åstadkomma ett gemensamt kunskapsutbyte och att använda lärares tysta kunskaper om och erfarenheter av undervisning. Under nätverksträffen presenterade lärare sina projekt i svenska, SO, NO och matematik som därefter diskuterades av deltagarna i olika seminarier. Vi fick också ta del av videoinspelade lektioner som vi sedan närstuderade ur ett undervisningsperspektiv – alltså inte med fokus på vilka ”fel” som läraren gjorde. Tuula Maunula gav också konkreta exempel på hur variationsteorin kunde användas vidare i lärarens egna undervisning.

Nätverksträffen avslutades med en sammanfattande reflektion av dagarna genom att forskarna Angelika Kullberg, Mona Holmqvist Olander , samt modellen Learning Study’s ”urfader” Ference Marton, analyserade de filmade lektionerna samt presenterade en vision att skapa en institutionalisering av lärares kunskapsarbete med elevernas lärande i fokus. Nätverkets värdpar – Henrik och Maria – uttryckte sedan den känsla som vi alla lämnade Nässjö med: ”så många intryck som vi nog behöver smälta ett tag!”.  Det blir intressant att se om den här nätverksträffen kan komma att bli en återkommande möjlighet för lärare involverade i Learning Study att träffas i framtiden. Inom staden finns redan en hel rad studier gjorda, se t.ex. här.

/Anna-Karin Frisk

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier