Visar inlägg med tagg:

17

nov

”Titta den ser ut som en pärla!” Metaforer och liknelser när elever lär sig naturvetenskap

Postad av

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

8

maj

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram

I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:

https://www.taby.se/ava-gymnasium/nyheter-ava/kenneth-dahlgren-om-fjarrundervisning/

Men vad det är i denna form av undervisning som möjliggör för en utveckling av yrkeskunnandet? Vilka är de utmaningar vi möter i undervisningen och hur löser vi dessa? Det är något som vi behöver få mer kunskap om då det finns få studier kring detta.

Vill du bidra till att utöka kunskapen, sök då till nätverkets ramprojekt Digitaliserat yrkeskunnande, med deadline den 15 maj på följande länk:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Obs! Det finns också möjlighet att söka till ett ramprojekt om Ämnesintegrerad undervisning.

Varmt välkomna!

29

apr

Ny chans att delta i ramprojekt nästa läsår

Postad av

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga? 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse för att delta i ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Ny deadline är 15 maj.

Vad är ett ramprojekt?

Ett ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som formulerats i ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Projekten utgår från en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna och organiseras i delprojektet där du tillsammans med andra lärare och forskare prövar olika sätt att utveckla undervisningen. Ni får stöd och handledning i form av projektmöten, seminarier och workshops.

Information om ramprojektens övergripande problemformulering och forskningsfråga finns på nätverkens hemsidor:

Hur deltar jag?

Du kan delta i ramprojekt om:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument.
  • Du har möjlighet att delta i seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin.
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan seminarierna.
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Skolhuvudmännen som ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies erbjuder visst ekonomiskt stöd till skolorna som deltar i ramprojekt.

Mer information finns på sidorna Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt och Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt

Hur anmäler jag mig?

Intresseanmälan sker via digitalt formulär https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Frågor?

Kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se

/Jessica

24

apr

Lärardriven forskning i Coronans tidevarv

Postad av

På STLS pågår undervisningsutvecklande, lärardriven forskning såväl i nätverket för svenska som andraspråk som i övriga nätverk, om än kanske inte ”som vanligt”. Det är ju trots allt, i denna Coronans tidevarv, mycket som inte är som vanligt. En forskningsmiljö som bygger på tätt samarbete mellan lärare och forskningsnätverkens koordinatorer påverkas förstås.

Våra nätverksträffar, som alltid är förlagda till fredagseftermiddagar, sker numera via videomötesverktyget Zoom. Vår egen erfarenhet av denna nya mötesform är att det gått över förväntan: indelning i mindre grupper och återsamling i större, skärmdelning för att samarbeta kring analys av material – och som bonus minimal inställelsetid för deltagarna till våra träffar.

Vårt projekt, Budskap bortom raderna, är (i likhet med övriga ramprojekt) ännu ett tag öppet för anmälan inför nästa läsår. Vi testar och förfinar elevers eget skrivande av tolkningsbar text som en väg in i att ”knäcka koden” för en tolkande läsning av berättande texters budskap och ser gärna din lärarmedverkan! Sista anmälningsdag är 15 maj.

Vår förhoppning är att presentera projektet vid Lärarnas forskningskonferens (LFK) 2020, som planeras för fullt. LFK är en endagskonferens som hålls i Stockholm tisdag 27 oktober. Kanske behöver kan även LFK behöva förhålla sig till framtid där olika grader av fysisk distansering är ett återkommande inslag i vardagen? Och kanske finns det vissa möjligheter även med detta, inte minst vad gäller tillgänglighet för lärare i hela landet? I det sammanhanget kan nämnas att projektet Budskap bortom raderna är antaget till forskningskonferensen AILA i Holland, en konferens som nu flyttats fram till 2021, men som också avser att då flytta ut i virtuell miljö.

Det får den närmaste framtiden utvisa, kanske redan när anmälan till LFK öppnar den 29 maj.  Anmälan av abstract, om du själv medverkar i någon form av ämnesdidaktiskt projekt, är öppen fram till 13 maj.

16

mar

SO-nätverket på STLS får forskningsmedel för att undersöka elevers visuella litteractitet i samhällskunskap

Postad av

SO-nätverket inom STLS har nyligen blivit beviljade 4,1 miljoner för att under 3 år genomföra forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”. Medlen kommer från samverkansprojektet Utveckling, Lärande och Forskning (ULF), som syftar till stärkt vetenskaplig grund i lärarprofessionen genom samverkan mellan akademi och skolan.

I samhällskunskap berörs många olika sorters frågor där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå. Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare. Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop.

Projektet kommer att pågå till och med 2023. Forskningsgruppen består av Max Strandberg (Stockholms universitet), Malin Tväråna (Uppsala universitet), Ann-Sofie Jägerskog (Stockholms universitet och Fryshusets gymnasium), Mattias Björklund (Stockholms universitet och Tullinge gymnasium), Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).

/SO-nätverket

7

feb

STLS-projekt på Matematikbiennalen

Postad av

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

27

jan

Uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion – nu är vi snart i mål

Postad av

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss 🙂

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

17

dec

Informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt i STLS

Postad av

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor.

Tid och plats

Fredagen den 31 januari klockan 14.30–16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt och ramprojekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga klockan 15.15–16.00.

Vi är på Fleminggatan 113 i Stockholm, i lokal  Stora Munkan. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att träffa representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk och ställa frågor om deltagande i vår projekt. Om du redan nu är nyfiken kan du titta in på våra hemsidor eller läsa blogginlägg från nätverken:

Anmälan

Anmälan sker på den här länken senast 25 januari https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c5c592aeb9a2

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se
Varmt välkomna!

16

dec

Hållbar stad, digitalisering och programmering – didaktiska forskningsprojekt i naturvetenskap och teknik

Postad av

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2020/2021 kan du som lärare delta i något av nedanstående tre ramprojekt. Projekten fokuserar på ämnesplanernas övergripande förmågor och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik.

• Hållbar stad
• Digitalisering
• Programmering

Hållbar stad, möjliga frågor att utforska i projektet Hållbar stad kan handla om hur undervisning kan stödja förmågan till ett undersökande arbetssätt i urbana miljöer. Eller vad det innebär att kunna identifiera och beskriva begräsningar och möjligheter i den hållbara stadens tekniska lösningar och system.

Digitalisering, samtidigt som digitalisering och digital kompetens lyfts i styr- och policydokument är kunskapen begränsad om vad detta kan innebära i relation till undervisning och lärande. I detta ramprojekt är vi därför intresserade av hur digitala verktyg kan användas i undervisningen för att stödja elevers förståelse för, och användning av, naturvetenskap.

Programmering, sedan 2018 är programmering ett nytt innehåll i teknikämnet och inom detta ramprojekt utforskar vi bland annat hur undervisningsaktiviteter i programmering kan organiseras för att stödja elever i att identifiera, formulera och lösa tekniska problem.

Verkar det intressant? Kom gärna på vår informationsträff fredagen den 31/1, kl. 14.30-16.30. Ansökan till ramprojekten sker via en intresseanmälan som öppnar snart på vår hemsida. Deadline 15 april. Mejla per.anderhag@edu.stockholm.se om du har frågor.

16

dec

Projekt om kollaboration och flerspråkighet i engelska och moderna språk

Postad av

kollaboration

Nästa läsår, 2020/2021, startar det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk upp två nya ramprojekt:

  • Det flerspråkiga språkklassrummet
  • Kollaborativt skrivande – är två bättre än en?

I ett ramprojekt arbetar du tillsammans med forskare och lärare från andra skolor för att med hjälp av vetenskapliga metoder utforska något som är svårt i klassrummet. Varje projekt organiseras som flera delprojekt där vi tittar på olika aspekter av den övergripande frågan.

Det flerspråkiga språkklassrummet

Har du funderat på den kulturella och språkliga kontextens betydelse för skrivandet, och vilka möjligheter elevers olika bakgrund kan ge i klassrummet? Funderar du på hur du kan inkludera elevers språkliga resurser i undervisningen? Undrar du om tydligt formulerade syften och mottagare påverkar elevernas texter? Då är du kanske intresserad av att delta i vårt projekt som undersöker elevers skrivande inom ramen för ämnena engelska och moderna språk. 

Tidigare forskning visar att elever ofta tycker att det är utmanande att skriva på ett främmande språk, och de texter som skrivs är ofta korta och relativt enkla.  Vi kommer från och med höstterminen 2020 att arbeta med elevers skriftliga förmåga i ämnena engelska och moderna språk genom att undersöka hur elevers språkliga resurser, multimodalitet och digitala verktyg kan användas för att lösa språkliga problem i skrivande av olika texter. 

Kollaborativt skrivande – är två bättre än en?

Skrivande sker oftast på egen hand men vad händer när elever skriver texter tillsammans? Producerar eleverna bättre texter? Lär sig eleverna mer om skrivande? Vilka möjligheter och utmaningar finns i att använda digitala verktyg som är tänkta att underlätta gemensam textproduktion? Hur bedömer vi en text som skrivits av flera författare?

Det här ramprojekt kommer att handla om kollaborativt skrivande – en aktivitet där två eller flera elever är involverade i att skapa en text tillsammans. För att undersöka några aspekter av denna aktivitet planerar vi flera delprojekt och vi behöver din erfarenhet och kunskap som språklärare för att lyckas.

Vill du vara med?

Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan som öppnar snart på vår hemsida. Deadline 15 april. Frågor? Mejla jessica.berggren[a]edu.stockholm.se

Det går också att söka så kallade FoU-projekt, där du och kollegor arbetar mer självständigt med ett problem ni upplever i er undervisning.

Vi hoppas att vi ses i höst!

Jessica Berggren, Karina Pålsson Gröndahl, Anette Resare Jansson och Silvia Kunitz

Nätverksledare och koordinatorer i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier