Visar inlägg med tagg:

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss 🙂

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor.

Tid och plats

Fredagen den 31 januari klockan 14.30–16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt och ramprojekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga klockan 15.15–16.00.

Vi är på Fleminggatan 113 i Stockholm, i lokal  Stora Munkan. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att träffa representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk och ställa frågor om deltagande i vår projekt. Om du redan nu är nyfiken kan du titta in på våra hemsidor eller läsa blogginlägg från nätverken:

Anmälan

Anmälan sker på den här länken senast 25 januari https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c5c592aeb9a2

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se
Varmt välkomna!

Matematiknätverket, inom Stockholm Teaching & Learning Studies, koordinerar flera forskningsprojekt som undersöker olika frågor eller problem som har sitt ursprung i undervisningspraktiken.
Just nu driver vi ett ramprojekt i nätverket som handlar om hur en undervisning kan utformas kring kunskapsområdet tal i bråkform, och inledningsvis undersöker vi vilka uppfattningar elever i åk 5 har om just detta ämnesinnehåll.
Andra projekt som nätverket koordinerar handlar om algebra och mönster på låg- och mellanstadiet, språkets roll i vid muntliga prov i matematik och digitala hjälpmedel i matematik på gymnasieskolan. Alla dessa projekt kan du läsa mer om på Matematiknätverkets sida på Pedagog Stockholm.
Vill du själv delta i praktiknära forskningsprojekt så är du välkommen på informationsträffen den 31 januari 2020, mellan 14.30 och 16.30, där vi berättar mer.

Det SO-didaktiska nätverket koordineras av Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund och Max Strandberg, nätverksledare.

FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Texten i sin helhet:

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Tycka eller veta – en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler.
Projektperiod: ht 2018–vt 2020

Avslutade projekt

Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: ht 2014 – ht 2016

Ämnesdidaktiskt ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen

Att designa undervisning kring perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen.
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett unikt samarbete mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän i Stockholms län. Syftet med samarbetet är att bedriva forskning om undervisning och lärande. Under läsåret 2020/2021 kommer SO-nätverket i STLS att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen är 15 april.

“Baby shoes, for sale, never worn”

Denna novell, som ibland tillskrivs Ernest Hemingway, rymmer i sitt mikroformat en värld av tolkning: Den låter oss ana den tragiska förlusten av ett barn. Vi kan skymta fattigdomens obönhörlighet: föräldrarna som av ekonomiskt nödtvång tvingas sälja vad de kanske annars velat behålla som minne. Vi kan läsa in ett djup i berättelsen trots dess korta format.

När vi gör allt detta kan vi tala om att texters budskap. Som svensklärare innebär texters budskap också en didaktisk utmaning: hur förmedlar vi till våra elever den föreställningsförmåga och den blick som låter dem läsa in och vara medskapare av de litterära världarnas tolkningsmöjligheter?

I det svensk- och SvA-lärardrivna forskningsprojektet Budskap bortom raderna tar vi oss an den typen av utmaningar, i syfte att utveckla undervisning om texters budskap. Projektet organiseras av STLS, en plattform för praktiknära, undervisningsutvecklande forskning inom utbildningsförvaltningens FoU-enhet. Projektet är ett så kallat ramprojekt, vilket innebär att du som deltagande lärare tillsammans STLS koordinatorer (projektsamordnare) provar och utformar undervisningsupplägg som vi gemensamt analyserar och förfinar.

Läs mer om deltagande i STLS projekt

I projektets nuvarande fas, som du som lärare i svenska eller svenska som andraspråk kan anmäla dig till, undersöker vi för närvarande hur en undervisning som låter elever inta en författarroll kan hjälpa dem att upptäcka de språkliga uttrycksmedel med vilka texters budskap kan uttryckas. Läs gärna mer om detta i tidningen Svenskläraren. Alla skolformer och stadier är välkomna!

I ramprojektet Budskap bortom raderna ges en ram där koordinatorerna ytterst ansvarar för tillämpning av vetenskapligt arbetssätt, analys, metod- och teoriutveckling med mera. För den som vill arbeta mer självständigt med forsknings- och utvecklingsprojekt finns även möjlighet att göra det i ett FoU-projekt. FoU-projekt bedrivs i samarbete med en eller flera kollegor vid den egna eller andra skolan och ni väljer själva vad inom svensk- eller SvA-ämnet ni vill studera och utveckla (det behöver alltså ej vara kopplat till texters budskap). Slutmålet för FoU-projekt är en utvecklingsartikel som dokumenterar projektet.

Oavsett om du vill ingå i ramprojekt eller FoU-projekt är du varmt välkommen till den kommande informationsträffen i slutet av januari. Mer information inom kort!

LFK 2018 ordmoln

Hur tar vi vara på och utvecklar lärares kunnande och vad kan elever som kan dansa, spela brännboll, baka tunnbröd, skriva en bokrecension och slöjda en smörkniv? Det och mycket mer får du möjlighet att fundera på och diskutera tillsammans med lärare och forskare på Lärarnas forskningskonferens den 30 oktober på Tumba gymnasium.

Årets konferens bjuder på två föreläsningar, 33 presentationer, ett symposium och sex rundabordssamtal. Som vanligt står undervisning och lärande i fokus och på Lärarnas forskningskonferens möts lärare och forskare för att presentera, diskutera och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Det preliminära programmet finns på vår hemsida

Konferensen är gratis och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs via länk senast 10 oktober.

https://sites.legaonline.se/boka/ifous/book.aspx?eventID=1507421

Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, om du inte kommer utgår en no-show avgift på 400 kr.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

/Jessica

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Martin Nyman och Anna-Karin Nordin från Ämnesdidaktiska forskarskolan presenterar på Lärarnas forskningskonferens 2017

Stockholms stad utlyser nu 3-4 platser för lärare i forskarskolor som leder till licentiatexamen. Utlysningen gäller följande forskarskolor:

ÄdFo – Den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms Universitet. För den här forskarskolan kan ansökningar till Stockholms stad med språkfokus,  IT som didaktiskt verktyg och programmering komma att prioriteras. En av platserna är vikt till forskningsområde Fritidshemmet.

FontD vid Linköpings universitet via KTH

• GRADE – forskarskolan för digitala teknologier i utbildning. För mer info, kontakta stefanhr@​kth.se

Via länkar och kontakt får ni mer information om varje forskarskola. Mer information om anställningsvillkor, urval, behörighet och ansökan finns på Pedagog Stockholm. Sista ansökningsdag är 23 mars.

Lärare anställda av Stockholms stad som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att studera på 50 %, arbeta med utvecklingsarbete i Stockholm Teaching & Learning Studies på 10 % och undervisa på sin skola på resterande 40 %.

Frågor? Kontakta cecilia.goransson@stockholm.se

Om du jobbar för andra skolhuvudmän och är intresserad av att forska så går det att kontakta respektive forskarskola för mer information

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier