Visar inlägg med tagg:

23

maj

Rundabordssamtal på LFK 2017

Postad av

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

13

maj

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Postad av

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2

Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)

27

jan

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

Postad av

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

19

jan

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Postad av

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

21

nov

Informationsträff om FoU-projekt

Postad av

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

5

okt

Undervisning och lärande i svenska: nytt nummer av ForskUL

Postad av

ForskUL vol 4 nr 2 Fulltext.inddForskning om undervisning och lärande (ForskUL) är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt på svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.I volym 4, nummer 2 2016 publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling. Här ges en kort introduktion till varje artikel:

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

I artikeln Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7 visar Anita Varga hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågor som didaktiskt verktyg. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår av Anna Nordlund handlar om hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I artikeln lyfter Nordlund fram olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Den fjärde artikeln Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv av Djamila Fatheddine handlar om hur två lärare använder ’kroppslig hållning’ på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur lärarna rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska ’hållningar’ i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Anna-Maija

8

sep

Läsa för olika syften – ramprojekt i svenska/sva

Postad av

MB900292086Nätverket svenska/svenska som andraspråk har satt igång tre nya delprojekt av lärare som tillsammans ska utforska vad det egentligen är för förmågor som ligger bakom kursplanernas målformulering att kunna ”läsa för olika syften”. Det är gymnasielärarna Eva och Emma från Östra Real, lärarna Victoria, Gerd och Anna från Åsö Komvux och slutligen mellanstadieläraren Susanne från Tunaskolan tillsammans med lågstadielärarna, Johanna från Ronnaskolan och Marianne från Brunnsängsskolan som har blivit antagna till årets ramprojekt.

Dessa lärare har samtliga uttryckt att de genom att utforska och utveckla sin egen undervisning finna vägar att stimulera elevernas läsförståelse. Den övergripande teoretiska ramen handlar om  läsning för olika syften, som att kunna läsa texter på det sätt som är nödvändigt för att kunna delta i de sociala händelser där förtrogenhet med vissa ”litteracitetspraktiker” är nödvändiga.  För att läsa, förstå och kunna använda en text räcker det inte med att uttolka det som står på papperet, eller att kunna kombinera ord och bilder till en meningsfull helhet, utan att också ha förtrogenhet med de sociala praktiker som ger texten dess specifika innebörder. Det gäller såväl läsning i de tidiga skolåren, i mellanstadiet, i svenska för invandrade akademiker och inom juridikprogrammet på Östra real. Man kan inte riktigt förstå en text om man inte kan knyta den till de sociala sammahang inom vilken texten i fråga fyller en funktion.

Frågan är då hur man designar undervisning så att dessa sociala sammanhang blir synliga och meningsfulla för eleverna? Det är detta som vi är i färd med att undersöka tillsammans med lärarna som deltar i nätverkets ramprojekt om läsning för olika syften. Just nu håller vi på att tillsammans läsa utdrag ur James Paul Gees mycket läsvärda och sympatiskt lättillgängliga bok från 2003: What video games have to teach us about learning and literacy.  Gee menar att dataspel, basketboll, rättegångar, matematikundervisning, ja alla socialt präglade aktiviteter har sin egen litteracitet, och man kan inte förstå texter inom något av dessa områden om man inte också förstår vad själva aktiviteten går ut på. Frågan är då, hur man med utgångspunkt i en sådan syn på litteracitet och läsande, kan designa undervisning som bygger på att synliggöra litteracitetspraktiker och sociala sammanhang.  Och göra detta på olika nivåer i skolan för att skapa vägar för elever inom grundskolan, på gymnasieskolan, på vuxenutbildningen, att kunna utveckla sin läsförmåga så att den är användbar  ”för olika syften”. Där befinner vi oss nu och nästa gång vi träffar de deltagande lärarna ska vi fördjupa oss i frågeställningarna för årets olika delprojekt kring läsning.

Aina Bigestans, nätverksledare för svenska – svenska som andraspråk inom STLS

1

jul

Grattis Sjöstadsskolan!

Postad av

lemmling-Witch-s-cottage-300pxUnder det gångna läsåret har nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies, koordinerat ett FoU-projekt med lärare i svenska på Sjöstadsskolan. Projektet, som fortsätter under nästa läsår, handlar om sagoskrivande i grundskolan, närmare bestämt om hur man kan skriva läsvärda slut i sagor.

Nu har Sjöstadsskolans lärare Annika Nordahl, Ann-Christin Mouantri och Johanna Jonegård uppmärksammats och belönats för detta utvecklings- och forskningsprojekt ur Tomas Johanssons minnesfond. Utmärkelsen motiveras bland annat med att lärarna ”är ledande i utvecklingen av ett vetenskapligt arbetssätt på Sjöstadsskolan”. (Läs hela motiveringen här.)

Ett stort grattis från STLS!

Anna-Maija

15

jun

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

Postad av

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

11

mar

Lärare som forskare

Postad av

I höstas hade Stockholms universitet ett antal konferenseftermiddagar för de universitetslärare som på olika sätt var engagerade i lärarutbildningen. Dessa behandlade olika aspekter av det komplicerade uppdraget att förbereda lärarstuderande för sin framtida professionsutövning. En del talade om det svårfångade ordet ’praktik’, några talade om vikten av att ”fältet” och universitetet samarbetade och andra tog upp vikten av att hitta en röd tråd genom lärarutbildningen. Inger Eriksson, vetenskaplig ledare på STLS, drev i sitt anförande på en av dessa tillfällen tesen att lärare måste kunna forska på sin egen undervisning. Med andra ord måste lärarutbildningen förse de blivande lärarna med förmågan att med vetenskapliga angrepssätt förhålla sig till den undervisning de bedriver. Jag tror nu inte att en sådan ambition innebär att man måste släppa på betydelsen av att lärarstuderande lär sig ämneskunskaper, att leda lärandeprocesser och att ta ansvar för elevernas sociala relationer. Inte heller tror jag att hon menade att man skulle utöka själva uppsatsskrivandet, i bemärkelsen akademiska arbeten vars primära syfte är att redovisa en förmåga att skriva en viss slags akademisk text. Snarare var min uttolkning att lärare behöver få möjlighet att förhålla sig vetenskapligt till om och hur eleverna lär sig genom den undervisning de deltar i. Hur vet vi egentligen att de sätt som vi lägger upp undervisningen på är de bästa för just de elever som vi ansvarar för? Och när eleverna har svårt att eller inte ens tycks lära sig det de behöver, hur ska vi ta reda på vad det beror på och göra något åt saken?

Under snart ett år har jag varit involverade i det nätverk av projekt som samlar lärare som velat göra undersökningar kring undervisning inom svenskämnet. Inom vårt ramprojekt har projekten på olika sätt undersökt frågan om vad ”läsning för olika syften” egentligen innebär i ett undervisningshänseende. De lärare som jag träffade i höstas funderade på frågor som: Hur kan man undervisa så att elever i år 2 blir bättre på att läsa faktatexter? Vad händer med elevernas förståelse av vad som är viktigt i lärobokstexter om de får stöttning i läsningen och i att uppmärksamma centrala uttryck? Hur kan läsning av skönlitteratur vara ett sätt att få elever att förstå livsvillkoren för människor i andra delar av världen eller av samhället.

Det fascinerande har varit att få ta del av hur dessa lärare, som utgått från ganska komplicerade och djupa undervisningsfrågor, tagit sig an arbetet att tänka igenom och genomföra successiva undervisningsupplägg, samla in material och ge sig i kast med analysen sina data, med en outtömlig nyfikenhet och envishet. Många frågor har diskuterats när vi träffats på nätverksmötena: Hur ska man kunna jämföra elevprestationer före och efter undervisning och vara säker på att det är just undervisningen som påverkat elevernas resultat? Hur mäter man egentligen läsförståelse? Var det här undervisningsupplägget för komplicerat i förhållande till vad det var jag ville undersöka? Måste man verkligen skriva in alla elevtexter i ett program för att de ska kunna analyseras?

Det roliga är, nu när projekten går in i en slutfas, är att det är så tydligt att när lärare får (eller tar sig) tid att systematiskt undersöka sin egen undervisning, så utvecklas också värdefulla kunskaper och insikter som de kan arbeta vidare med. Det är inte självklart att just de frågorna som fanns i början blivit besvarade, men kanske andra och minst lika viktiga frågor har kunnat lyftas och analyseras. Inte minst har mötena i projekten kunnat bidra till ett gemensamt tänkande och reflekterande kring hur man kan ta reda på något om vad som händer med elevernas kunskaper när de deltar i undervisning.

Aina Bigestans

Nätverksledare för forskningsprojekteten inom svenska-svenska som andraspråk

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier