Visar inlägg med kategori:

23

okt

FullSizeRender

På tisdag går Lärarnas forskningskonferens av stapeln för fjärde året i rad. Konferensen slår i år nya rekord både vad gäller antalet deltagare och antalet presentationer – jättekul! I år kan vi i SO-nätverket också glädjande konstatera att det gedigna programmet erbjuder ett stort antal presentationer från våra ämnesområden. Den som kommer till Globala gymnasiet på tisdag kommer att ha möjlighet att få ytterligare inblick i ämnen som interkulturell historieundervisning, studiebesök i religionsundervisningen, resonemang om rättvisa i samhällskunskap och användandet av digitala surfplattor och fältstudier i geografiundervisningen. Eller vad sägs om elevers kopplingar mellan då och nu i historieundervisningen, aktörer och strukturer i samhällskunskapsundervisningen, att analysera i geografi, religion på mellanstadiet och användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen? Vi ser fram mot en riktigt givande och spännande dag på tisdag!

/Ann-Sofie, Malin och Hans

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

11

sep

Projekt i SO-ämnen

Även för oss i SO-nätverket har läsåret dragit igång. Våren avslutades med presentationer av två FoU-projekt, dels ett från Globala gymnasiet, som undersökte hur elever använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga, och dels ett från S:t Botvids gymnasium, om användande av källor i historia.

I höst har vi ett FoU-projekt och ett ramprojekt igång. FoU-projektet är ett samarbete mellan lärare på Globala gymnasiet och Tullinge gymnasium som undersöker hur lärare i religion kan undervisa för att elever ska få en mer komplex förståelse för hur religionen kristendom kan förhålla sig till sexualitet. Studien utgår från religionsdidaktikerna Robert Jacksons definition av tolkning. Studien har sin bakgrund i läroplanens nya krav på att undervisningen ska ge elever förutsättningar att kunna analysera och värdera religion i relation till olika aspekter av människors identitet.

Inom SO-nätverkets ramprojekt undersöker vi på olika sätt förmågan att analysera inom de samhällsorienterande och samhällsvetenskapliga ämnena. I det första ramprojektet ingår lärare från Östra Real, Norra Real och Tumba gymnasium. Projektet har precis satt igång, och kommer att fokusera på frågan om vad det innebär att kunna göra maktanalyser inom ämnet samhällskunskap.

Dessutom har vi uppstartskontakter med flera olika skolor som hört av sig för att få rådgivning om hur de kan delta i ramprojekt som vi leder, eller planera för ett att ansöka om medel till ett eget FoU-projekt. Kul! Är du också intresserad av att delta i ett ramprojekt så är sista datum för nästa ansökningstillfälle den 15 oktober.

Ann-Sofie, Hans och Malin

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

14

feb

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

På Globala gymnasiet pågår projektet Analys och värdering i samhällskunskap sedan ett drygt år tillbaka. Utgångspunkten för projektet var initialt att lärarna upplevde att elever alltför snabbt kom att värdera i stället för att analysera olika samhällsfenomen. En undran de hade var om begreppen aktör och struktur kan stötta elevernas förmåga att analysera.

I projektet undersöks elevers provsvar och hur eleverna använder begreppen aktör och struktur i sina analyser. Just nu är frågan hur de olika sätten att använda begreppen ska kunna kategoriseras för att vara användbara beskrivningar att bygga vidare på. En förhoppning är att undersökningen ska resultera i olika kvalitativt skilda sätt att analysera på, vilket i sin tur kan ge ett svar på vad analys i samhällskunskap kan vara.

Hur upplever du elevers analyser i samhällskunskap? Har du egna erfarenheter av vad som kan höja kvalitet på elevers förmåga att analysera i samhällskunskap?

/Anna-Karin Frisk, Hans Ytterberg

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier