Visar inlägg med tagg:

I nätverket fortskrider arbetet med ramprojektet om yrkesrelaterade beräkningar som startade hösten 2020, i vilken ingår en lärare från Naturbruksprogrammet, inriktning djur. Veckan innan jullovet genomfördes en extern läsning av texten, dvs. av artikelutkastet. De kommentarer som gavs vid den läsningen blev utgångspunkten för en genomgång av texten. Efter genomgången är planen att skicka in texten till en tidskrift för granskning inför en publicering. Vi hoppas på och håller tummarna för ett positivt gensvar från tidskriften!

Studien är en god grund för undervisningsutveckling då den lyfter elevperspektivet när det gäller matematik i yrkesprogrammet. Vi som lärare får en inblick i vad och hur eleverna förstår matematik i relation till sin utbildning och till sitt framtida yrke. Denna aspekt, tillsammans med programinriktningen djur, gör denna studie ett unikt och värdefullt tillskott till det didaktiska forskningsfältet.

Under våren startar en ny ansökningsomgång med deadline i april för ramprojekt inom nätverket. Det finns tre ramprojekt att välja mellan, 1) om ämnesintegrerad undervisning, 2) om digitalisering i undervisningen och 3) om yrkesspecifik återkoppling i undervisningen. Läs gärna tidigare blogginlägg om medverkande lärare i ramprojekt Annika Hemingstam som berättar om hur det är att delta i ett ramprojekt.

Hälsningar,

Maria Christidis – nätverksledare

5

feb

Stor del av den forskning som handlar om bedömning förbiser elevperspektivet. I PREST-nätverkets ramprojekt har vi – bland annat därför – under hösten arbetat med elevperspektiv på återkoppling. Ett talande resultat i studien är att eleverna gör en tydlig åtskillnad mellan återkoppling och feedback. Många elever menar att feedback i bildämnet är något som sker i processen, och återkoppling är betyg. Två ord, en översättning, och olika tolkningar. Vad säger du som lärare?

Ett annat intressant resultat är elevernas uttryckliga medvetenhet om att klasskamraternas görande av bilder är del av att komma vidare i sitt eget görande. Citatet nedan får illustrera detta:

”[…] det är väldigt roligt (.) det är typ som att gå på museum fast i klassrummet” (Elev på gymnasiet om ämnet bild)

Deltagande lärare i årets ramprojekt beskriver att samtalen om elevernas uppfattningar om återkoppling gett inblick i vad som eleverna är hjälpta av. Det visar sig att den muntliga återkopplingen – som del av undervisningen – ger mer än den skriftliga återkopplingen. Givetvis är detta preliminära resultat, men likväl är det intressant att stanna upp vid de ovannämnda förhållandena i dessa tidevarv med (ständig) dokumentation. Görandet, handlingarna och mötet ser alltså eleverna som mest givande i lärares återkopplingspraktik.

Tillsammans med deltagande lärare i årets ramprojekt är vi ofrånkomligen något mycket intressant på spåren och utan deltagande lärare skulle vi inte få inblick och förståelse för de fenomen vi undersöker.

Från en sak till en annan. Vi vill även uppmärksamma att Jonas Asplund, doktorand och koordinator hos oss, hade sitt 90 procent seminarium på lic-uppsatsen Becoming Cyborg Composer: The Ecology of Digital Music Composition Didaktik. Studien är ett viktigt bidrag då det ringar in mötet mellan digitalt skapande och undervisning. Grattis till 90 procent och vi ser fram emot kommande ”licputation”!

 

Så här, i början av det nya året har vi inom matematiknätverket blickat tillbaka på året som gick. I den kontexten kan vi med glädje konstatera att slutseminariet den 17 december – där alla projekt inom matematiknätverket har presenterat sina befintliga texter och fått formativ återkoppling på dem – genomfördes enligt planeringen och uppfattades som meningsfullt av deltagande lärare.

Men det nya året har tyvärr också medfört att vi har tagit farväl av kollegor som vi har samarbetat med under de senaste åren eftersom två FoU-projekt och ett ramprojekt fullföljdes vid årsskiftet. Samtidigt vill vi uppmärksamma dels det värdefulla bidraget från ramprojektet där lärare från Enköping, Katrineholm, Nacka och Stockholm undersökt elevers förståelse av tal i bråkform, dels att texterna som tagits fram inom de två FoU-projekten har nått lite längre än de förväntade slutrapporterna. Lärarna från Anna Whitlocks gymnasium har fått sitt konferensbidrag accepterat till CERME och lärarna från Bagarmossens skola har en vetenskaplig artikel på gång i samarbete med en av våra kollegor från SU.

Med utgångspunkt i dessa glädjeämnen ser vi med tillförsikt på framtiden och förbereder oss för att välkomna nya FoU-projekt och nya delprojekt inom vårt pågående ramprojekt. Nästa vecka är det informationsmöte om STLS för intresserade lärare, mer information finns här.

Matematik som yrkeskunnande

Under Lärarnas forskningskonferens 2021 presenterades delresultat från ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande’ med temat Matematik som yrkeskunnande.

Temat belyste matematik som en del av yrkeskunnandet utifrån olika exempel på matematik i arbetsuppgifter inom djurvårdaryrket. Temat lyfte också matematik som en del av yrkesspråket.

Matematik som yrkeskunnande

Under Lärarnas forskningskonferens 2021 presenterades delresultat från ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande’ med temat Matematik som yrkeskunnande.

Temat belyste matematik som en del av yrkeskunnandet utifrån olika exempel på matematik i arbetsuppgifter inom djurvårdaryrket. Temat lyfte också matematik som en del av yrkesspråket.

Vill du vara med i ett ramprojekt?

På hemsidan finns information om de ramprojekt som erbjuds till hösten 2022, se länk:  https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/amnesdidaktiskt-ramprojekt-i-yrkes-och-karaktarsamnen/

Maria Christidis – Nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Under det gånga läsåret – 2020/2021 handlade arbetet i nätverket om att starta upp ramprojektet ’Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande´, samla in data under rådande omständigheter och genomföra en första analys av data. Sommarledigheten var välbehövlig!

Detta läsår – 2021/2022 fortsätter arbetet med en analys av resultatet genom teorin om praktikarkitekturer* och presentation av delresultatet från ramprojektet på Lärarnas forskningskonferens 2021 – jag hoppas vi ses där! Dessutom kommer det artikelutkast som producerats parallellt med allt detta diskuteras på ett slutseminarium. Målet är att skicka in en artikel till en tidskrift under våren 2022.

Ramprojekt är roligt, händelserikt men också lärorikt. Det är väldigt givande att kunna bidra med mer kunskap inom det didaktiska forskningsfältet med grund i undervisningsutvecklande forskning. Det arbete som lärare lägger ned dagligen, på att utveckla undervisningen efter elevernas behov, får möjlighet att synliggöras och spridas till andra lärare som kanske möter samma utmaning. Det som också är extra roligt i just detta ramprojekt är att kunskapsbidraget är unikt för programinriktningen.

*Exempel på referens till teorin om praktikarkitekturer:

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., & Bristol, L. (2014). Praxis, practice and practice architectures. In Changing practices, changing education (pp. 25-41). Springer, Singapore

Maria Christidis – Nätverksledare i nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

24

sep

Inom STLS pågår nu arbetet för fullt med att planera inför Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdag vecka 44. För tionde året i rad samlas lärare, forskande lärare och forskare för att presentera och diskutera ämnesdidaktisk undervisningsutvecklande forskning. I år är konferensen digital och kostnadsfri. 350 personer är redan anmälda och sista anmälningsdag 10/10.
Under dagen kan man ta del av presentationer av 48 pågående/avslutade forskningsprojekt, en paneldebatt med titeln ”Undervisningsutvecklande forskning – vad och för vem?” samt en Keynote-föreläsning av Ingrid Carlgren.
Välkomna!

För anmälan och program:
https://pedagog.stockholm/kompetensutveckling/seminarier-evenemang/lararnas-forskningskonferens-2021/

På STLS så har en ny termin satt igång och i matematiknätverket fortsätter arbetet i våra pågående FoU-projekt och ram-projekt. De deltagande lärarna i det pågående ram-projektet ska äntligen få genomföra sin forskningslektion efter det långa coronauppehållet. Det ser vi alla fram emot!

Men, vi har också fått nya deltagare i nätverket som kommer bygga ett parallellt delprojekt inom befintligt ram-projekt. Vi har även fått ett nytt FoU-projekt. Jag som sitter vid tangentbordet (Johannes Berggren) är också nygammal i nätverket efter studieuppehåll. Vi är alltså flera lärare som kommer in med nya stora ögon och försöker förstå vad det är vi pysslar med i de ämnesdidaktiska nätverken och STLS. Det kan handla om grundläggande frågor som vad praktiknära forskning innebär? Det behöver såväl nya som gamla lärare bli varma i kläderna kring. Vad innebär det att driva ett forskningsprojekt? Vad skiljer det vi gör från “vanligt” utvecklingsarbete som sker i skolorna? Vad är möjligt att ta reda på i våra forskningsprojekt? Vilka bidrag kan vi på STLS lämna till forskningsvärlden och till lärarprofessionen? Erfarenheten säger att vi inte alltid delar svar på dessa frågor (och att alla har olika frågor att ställa), men att vi hittar mer och mer samsyn vartefter terminen lider.

Det är många frågor från många håll och att bedriva praktiknära forskning innebär ett speciellt sätt att tänka, ett speciellt sätt att prata, då forskningsprocessen kräver en viss typ av frågor, en viss typ av processer och andra typer av “glasögon” (ursäkta den utnötta metaforen).

I eftermiddag har nya och gamla ram-deltagare mötts där erfarenheter har delats. De gamla har visat på sin process, hur de startat, var de är just nu och vad de hoppas få ut av det hela. De har påmint oss alla om behovet av en rimlig analys av ämnesinnehållet, behovet av att avgränsa lärandeobjekt och forskningsfråga. Sitt still i båten, ha inte för bråttom, var ett delbudskap under eftermiddagen. Men det som lyste igenom mest av allt var vad sådana här projekt gör för lärares sätt att tala om undervisning, sätt att tala om lärande, vilka möjligheter för kunskapsbyggande som praktiknära forskning innebär. Det blev tydligt både för nya och gamla. Men också för nygamla.

Nu har hösten dragit igång och med den nya projekt och spännande utmaningar. I skrivande stund har vi hela sju stycken lärare som skall delta i vårt nya ramprojekt. De medverkande lärarna representerar två praktisk-estetiska ämnen, Bild och Hem- och konsumentkunskap, och undervisar antingen på grundskolan eller på gymnasiet. Vårt nya ramprojekt fokuserar på återkoppling, och i synnerhet de materiella återkopplingar som lärare i praktisk-estetiska ämnen gör i sina ämnen. Kring detta med återkopplingar är vi särskilt intresserade av elevperspektivet, det vill säga hur elever uppfattar återkopplingar och de situationer när dessa återkopplingar ges. Under två fredagar i rad har vi haft uppstartsmöten med dessa lärare och nu skall det bli spännande att se vad dessa projekt kan leda till. Till en början kommer lärarna att genomföra pilotstudier för därigenom utpröva former för intervjuer med elever. Dessa pilotstudier är tänkta att bli vägledande för de undersökningar som lärarna sedan kommer genomföra.

Elever i arbete under en HKK-lektion. T. Freytag

Precis som andra verksamheter i samhället så har även vi på STLS varit tvungna att bedriva möten och konferenser via distans. Vi kommer fortsätta hålla våra möten på distans, åtminstone fram till höstlovet. Bland annat kommer vår forskningskonferens (LFK) ske på distans och via Zoom. Vår förhoppning är dock att vi efter höstlovet återigen skall kunna ha fysiska möten och konferenser.

Med dessa ord önskar vi er en fin höst!

Nätverket praktisk-estetiska ämnen, d v s:

Camilla Gåfvels, Eva-Lena Forslind, Hanna Skarelius, Jonas Asplund och Torben Freytag

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier