Fredag 6 oktober var inte bara dagen för fredspristillkännagivandet, utan också premiärdag för Nobel Teacher Summit. Denna sammankomst har arrangerats för lärare i Nobels och nobelprisens anda, det vill säga för att lyfta fram kunskap, vetenskap och fakta i en värld av post truth och växande vetenskapsskepticism.
För evenemangets tyngd borgade stora namn som Ben Feringa, Herta Müller, Johan Rockström och Ola Rosling. Andan i sammankomsten skulle kunna beskrivas på många sätt, ett av dem är med kunskapsminister Anna Ekströms inledande ord: ”If you look at what teachers do, they’re creating tomorrows knowledge”.
STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson fick utrymme att beskriva STLS verksamhet, en plattform för lärardriven undervisningsforskning, i en presentation som föregicks av kemipristagaren Ben Feringas och följdes av litteraturpristagaren Herta Müllers respektive framföranden. Det är en händelse som ser ut som en tanke, nämligen tanken på undervisning som en verksamhet i skärningspunkten mellan vetenskap och konst.
Det kändes alltså både hedrande och passande att STLS närvarade denna dag. Förutom Inger Erikssons anförande fick STLS även tillfälle att lyfta fram det som ingår i plattformens verksamhet, exempelvis ett projekt om kritisk läsning hos utländska akademiker, som ingår som en del av nätverket för svenska och svenska som andraspråk, ett exempel på lärardriven forskning i praktiken.
Med Inger Erikssons ord vill den lärardrivna forskningen komma bort från det ofta ensidiga fokuset på lärare som konsumenter, utförare som ska ”läras upp” och sedan verkställa. Inom lärarkåren måste också finnas utrymme för att vara producenter, medskapare av undervisningsutvecklande forskning. Eller om man så vill medskapare av morgondagens kunskap om undervisning.
Dagen bjöd, som kanske kan anas, på många lovord och lovtal till lärare och den viktiga samhällsuppgift lärare har. Men också en för lärare tänkvärd demonstration av faktaresistensens mekanismer, när Ola Rosling visade hur våra förutfattade meningar om omvärlden kan leda oss att bortse från fakta som inte stöder denna (inte sällan överdrivet negativa) omvärldsuppfattning. Ett tankefel vi som lärare inte är immuna mot.
Detta påminner om att även lärare kan behöva stärkas i den typ av tänkande som behövs i en viktig undervisningsuppgift: att främja källkritik och ett källkritiskt förhållningssätt. Hur gör vi då det?
Här kan man, i dubbel bemärkelse knyta till den nämnda undersökningen av utländska akademikers kritiska läsning. Lärarna kommer i studien fram till att den kritiska läsningen kräver såväl en förmåga att läsa mellan raderna, som en utvecklad omvärldskunskap.
Men betecknande nog är det också en process av kritisk förståelse som lärarna själva genomgått då de genom projektets gång anlagt en forskares blick på den egna verksamheten och tagit in kunskap från forskningsvärlden utanför klassrummet.
Det som gäller för studenterna i studien kan alltså sägas gälla lärare i allmänhet: Genom att närmare kontakt med forskning som rör de undervisningsfrågor lärare själva ställer sig – inte minst genom att ingå ett nätverk av andra forskare och lärare – utvecklas både kritiskt tänkande och omvärldskunskap – ett vaccin mot faktaresistens när det kommer till undervisningsfrågor, kan man tänka.
Måttot för dagen var ”a world of fake facts needs true teachers”. Ett sant, lovvärt och slagkraftigt måtto som kanske också går att utveckla ytterligare? ”The true teacher needs to be part of a world of researchers? Mindre slagkraftigt måhända, men inte mindre sant.
Björn Kindenberg, koordinator i STLS-nätverket för svenska och svenska som andrapråk
Titta gärna närmare på STLS breda utbud av lärardrivna forskningsprojekt, en översikt över länkar till olika ämnesnätverk återfinns på denna sida.
Senaste kommentarer