Visar inlägg med tagg:

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, var en av föreläsarna på den ämnesdidaktiska konferensen NÄD i Göteborg den 9-11 april. Två begrepp han talade om, bl.a. ur ett historiskt perspektiv, var erkännandekulturer och tecken på lärande. Erkännandekulturer handlar om vad vi erkänner som kunskap, under olika historiska epoker, i olika länder, i skolan. Som exempel nämnde Selander ”medeltiden” som han sett skildras på olika sätt och ur skilda perspektiv i läromedel i Sverige, Singapore och Chile. Vad svenska lärare ”erkänner” som kunskap bör förstås hänga ihop med styrdokumenten, men det är nog inte så enkelt. Jag misstänker att man på en skola kan hitta varierade sätt att definiera kunskap, både mellan och inom ämnen. Lärande är ett annat intressant begrepp att diskutera. Enligt Selander kan vi inte ”se” lärande, bara tecken på det. Det är dessa tecken på lärande vi kan bedöma , både formativt och summativt.

Anna-Maija Norberg

Under NÄD-konferensens sista dag diskuterade Marcelle Siegel (University of Missouri) utifrån sin egen forskning frågor om formativ bedömning i relation till lärande. Hon menar att det är lärarens föreställning om lärande som formar den bedömning som han/hon kommer att använda sig av. Anser man att lärande  handlar om att minnas används t.ex. flervalsfrågor; om lärande anses handla om att utforska så analyseras bevis, eller så kritiseras påståenden.

Siegel presenterade ”The 5E model” i relation till bedömning. För mig som språk och SO-lärare var den okänd, men inom NV-sfären verkar den kännas igen av fler. Modellen har använts för att planera och instruera och utgår från en konstruktivistisk syn på undervisning och lärande som mest har använts inom naturvetenskaplig undervisning:

Utifrån denna modell visade Siegel hur detta hänger ihop med formativ bedömning som hon menar skulle kunna användas i fler ämnen:

MOMENT SYFTE HUR?
Engagera  Att engagera eleverna i intressanta problem/uppgifter för att identifiera elevernas uppfattningar tankekartor, sorteringsövningar, memoarer, intervjuer, enkäter
Utforska För att se hur eleverna bygger begreppsförståelse  Anteckningsböcker, dagliga reflektioner, dagens problem, concept cartoons
Förklara Att eleverna ska få visa sin nuvarande förståelse  Skapa modeller, göra påståenden, göra påståenden med förklaringar 
Utveckla Att eleverna får visa sin förmåga att använda sin förståelse i nya sammanhang  Tillämpningsövningar, problemlösning i par, designaktiviteter
Utvärdera Att visa för lärare och elever vad de lärt sig från undervisningen. För att eleverna ska utveckla metakognitiv förståelse för sitt eget lärande Poster, presentation, uppsats, labbrapport, debatt, självutvärdering

I nästa blogginlägg tänkte jag visa några mer konkreta exempel på vad de olika undervisningsmomenten  kan innebära och hur de kan utformas

Jag är väldigt nyfiken på att höra om ni känner till modellen och kanske har använt den själva på något sätt?

/Anna-Karin Frisk

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier