19
mar
Att se den andre – texten eller världen?
I fredags försvarade Tammi Nadel sin licentiatuppsats i litteraturdidaktik på institutionen för språkdidaktik
vid Stockholms universitet. Och det gjorde hon med den äran – vi i nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS är jättestolta! Opponenten Magnus Jansson från Mälardalens högskola gjorde en intressant och detaljerad läsning av Tammis text.
Uppsatsen handlar om en interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell. Novellen Kärlek på löpande band (Kahora, 2006/2010) är en krävande text för gymnasieeleverna då den är formmässigt ovanlig och dessutom fjärran från deras erfarenheter, både geografiskt, kulturellt och socialt. Frågorna som ligger till grund för studien är vilka övergripande teman eleverna lyfter fram i texter de skriver efter läsningen, vad som kännetecknar interaktionen mellan eleverna och novellen och vilka didaktiska val lärare kan göra utifrån resultatet av undersökningen.
Det är tre övergripande teman som lyfts fram i resultatdelen: Det nya – litteraturen som kunskapskälla och fönster mot världen, Det familjära – litteraturen som igenkänning och spegling och Det annorlunda – litteraturen som den andre. Dessa övergripande teman i elevernas läsningar delas in i underkategorier och exemplifieras med elevcitat. Under rubriken Läsa skönlitteratur för att lära (en underrubrik till temat Det nya – litteraturen som kunskapskälla) ges följande citat:
”Det är så klart intressant att läsa och få en sann uppfattning hur det är utanför Europa, och inte bara läsa om hur Europa uppfattar omvärlden. Så på så sätt är det ju jättebra att läsa litteratur som kommer utifrån. Men samtidigt tyckte inte jag att den här texten berörde mig alls.” (Nadja, åk 1)
Detta citat är med för att illustrera ett i materialet typiskt sätt att läsa novellen som en ”sann” berättelse, alltså som en faktatext, snarare än ett litterärt verk. Här tycks det alltså finnas en skillnad i elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur jämfört med deras läsning av litteratur de är mer vana vid att läsa. Estetiska och litterära aspekter riskerar att hamna i skymundan, skriver Nadel, och alltså ställs det krav på den undervisande läraren att fundera på syftet med läsningen och på vilken typ av stöttning eleverna behöver i en specifik undervisningssituation.
Även de andra övergripande temana exemplifieras på samma sätt med elevcitat, förklaringar och didaktiskt relevanta slutsatser. Uppsatsen är inte publicerad ännu, men jag uppdaterar blogginlägget med en länk så fort publiceringen är klar. Alla lärare i svenska och svenska som andraspråk på framför allt gymnasiet och högstadiet rekommenderas varmt en läsning av Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Nadel, 2018).
/Anna-Maija
0 kommentarer