28

jan

På spaning efter relevans

Skolforsk

Idag är det dags för konferens och avrapportering av SKOLFORSK, ett projekt som syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning och därmed bilda underlag för Skolforskningsinstitutet. Jag var på resultatdialogen i november och en av sakerna som jag undrade då och hoppas bli klokare på idag rör relevans.

Begreppet förekommer i projektets uppdrag, där de kartläggningar som görs ska ha ”relevans för skolväsendet”. Det förekommer också frekvent i dagens program, till exempel i titlar på delprojekt som Generering av relevanta frågeställningar forskare och praktiker/policy makers och på presentationer: Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Ett annat projekt presenterar ”genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur” och ytterligare ett en kartläggning av ”forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik”. För att bara nämna några exempel (fet stil tillagd).

Men vad menas egentligen med relevans? Jag skulle kunna räkna upp några frågeställningar som är relevanta för mig som doktorand i engelska och koordinator av ämnesdidaktiska FoU-projekt om språkliga strategier. Det de frågeställningarna har gemensamt är att de är sprungna direkt från min praktik och berättar något om var jag befinner mig just nu. Det är också relativt enkelt att använda mig själv som informant. När det gäller relevans för en större grupp med intresse för skolan blir det knivigare. Då är inte bara frågeställningen viktig, utan också metod spelar stor roll, till exempel urval och tillvägagångssätt. Under resultatdialogen lyftes en rad intressanta frågor runt just metod och kanske främst urval som jag hoppas får större fokus idag.

Med andra ord ser jag nu fram emot att ta del av hur delprojekten som presenteras har tacklat just relevans. Är samma frågor relevanta för alla aktörer inom skolväsendet? Vilka typer av frågeställningar är relevanta och vilka är irrelevanta? Hur bedöms relevans? Finns det samband mellan relevant forskning och forskarens bakgrund? Blir forskning automatiskt relevant för andra lärare om den utförs av någon med lärarbakgrund? Hur relevanta är stora kartläggningar för lärares undervisningspraktik? För skolledares vardag? För skolpolitikers planer? Kan en relevant forskningsfråga generera ett irrelevant resultat?

/Jessica

2 kommentarer

Jessica Berggren

Jessica Berggren

En del svar och några nya frågetecken. Behöver lite tid att reflektera och samla tankar och sedan blir det ett nytt inlägg.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier