Visar inlägg med tagg:

2

mar

Designa undervisning för lärande – Föreläsning för förstelärare och lektorer

Postad av

Hur kan du och dina kollegor tillsammans utveckla er undervisning för att öka elevernas lärande? Hur kan ni identifiera utvecklingsområden och sedan arbeta systematiskt för att förbättra undervisningen? Hur kan ni designa undervisning som gör att era elever lär sig bättre? Hur kan ni testa att det ni gör i klassrummet är effektivt?

Förstelärare och lektorer i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun är välkomna till en föreläsning om undervisningsutvecklande FoU-modeller. Våra föreläsare är professor Ingrid Carlgren och Anna-Karin Frisk, lärare och licentiand. De presenterar olika metoder och modeller, t.ex. lesson och learning study, som kan användas som redskap för att designa undervisning som förbättrar elevers lärande. Efter föreläsningen ges information om de möjligheter som finns att få handledning och bidrag för att ni själva ska kunna driva undervisningsutvecklande projekt med era kollegor. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på fika.

När: onsdag 18 mars, kl. 15.30–17.00

Var: Grillska Huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm

Anmälan:  Klicka här och anmäl dig senast 11 mars. Begränsat antal platser.

Föreläsningen anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Frågor? Mejla funktion.stls@stockholm.se

Uppdatering (4/3): Föreläsningen är tyvärr fulltecknad. Vi har ingen väntelista, men vi tittar på möjligheter att ordna något liknande senare i vår.

/Jessica

20

feb

Workshop!

Postad av

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

23

jan

Ny chans! Välkomna på lärarträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

21

nov

Nytt inom det praktisk-estetiska nätverket!

Postad av

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

14

nov

Vad är det man kan när man kan något – och hur får man reda på det?

Postad av

IMG_1952

 

Det är inte helt enkelt att veta vad man kan när man kan något, än mindre vad man kan när man kan såga rakt. På Lärarnas forskningskonferens som hölls på Nacka gymnasium under höstlovet presenterade Jenny Frohagen en learning study kring elevers svårigheter att såga rakt i trä- och metallslöjd. Det var särskilt spännande att höra om hennes datamaterial, som består av filmer där eleverna sågar. Att studera elevernas göranden, i detta fall det konkreta sågandet, kan ge så mycket information till mig som lärare i att ytterligare förstå vad man kan när man kan något. Här finns en viktig nyckel till hur vi som lärare kan utveckla vår förståelse för elevernas lärande. Vi måste studera vad de gör noga, för att på detta sätt kunde forma vår undervisning på ett klokt sätt!

/Hans Y

29

sep

Att skriva gestaltande – eller målande?

Postad av

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

På nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg

21

sep

Hur gör vi när vi till sist lyckas kommunicera på ett nytt språk?

Postad av

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

11

sep

Nätverksträff för Learning Study i Nässjö

Postad av

Ference Marton  Professor Ference Marton

I två dagar träffades lärare, skolledare och forskare i Nässjö i en nätverksträff för de som på något sätt jobbar med, eller har kommit i kontakt med Learning Study. I en Learning Study fokuseras elevernas lärande. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv undersöker en grupp lärare hur man bäst kan möjliggöra elevernas lärande av någonting specifikt som man vill att de ska kunna – t.ex. ”att kunna göra målande beskrivningar” inom svenskämnet.

Lärarna börjar med att själva bilda sig en uppfattning av vad ett sådant kunnade innebär och ser ut, samt vad som verkar vara svårigheterna med detta – vad som kan vara kritiskt. För vidga detta så kartläggs sen en grupp elevers förkunskaper och därefter planerar en grupp lärare en lektion utifrån vad just den specifika gruppen behöver lära sig. Lektionen filmas och analsyreras sedan i relation till vad en uppföljande kartläggning säger om vad eleverna har lärt sig under lektionen. Utifrån detta revideras planering och genomförs med en ny grupp elever och upprepas på samma sätt ofta en gång till. På så sätt skapas kunskap om vilken undervisning som bäst gynnar utvecklandet av specifika och avgränsade ”kunnanden” i skolans olika ämnen.

Träffen inleddes med en föreläsning av Ulla Runesson som handlade om den teori om lärande (variationsteorin) som oftast används i en Learning Study som gemensamt språk för att beskriva, analysera och planera det som undervisningen handlar om. Den blev sedan ett bärande tema genom hela nätverksträffen.

En viktig tanke bakom modellen Learning Study är också att åstadkomma ett gemensamt kunskapsutbyte och att använda lärares tysta kunskaper om och erfarenheter av undervisning. Under nätverksträffen presenterade lärare sina projekt i svenska, SO, NO och matematik som därefter diskuterades av deltagarna i olika seminarier. Vi fick också ta del av videoinspelade lektioner som vi sedan närstuderade ur ett undervisningsperspektiv – alltså inte med fokus på vilka ”fel” som läraren gjorde. Tuula Maunula gav också konkreta exempel på hur variationsteorin kunde användas vidare i lärarens egna undervisning.

Nätverksträffen avslutades med en sammanfattande reflektion av dagarna genom att forskarna Angelika Kullberg, Mona Holmqvist Olander , samt modellen Learning Study’s ”urfader” Ference Marton, analyserade de filmade lektionerna samt presenterade en vision att skapa en institutionalisering av lärares kunskapsarbete med elevernas lärande i fokus. Nätverkets värdpar – Henrik och Maria – uttryckte sedan den känsla som vi alla lämnade Nässjö med: ”så många intryck som vi nog behöver smälta ett tag!”.  Det blir intressant att se om den här nätverksträffen kan komma att bli en återkommande möjlighet för lärare involverade i Learning Study att träffas i framtiden. Inom staden finns redan en hel rad studier gjorda, se t.ex. här.

/Anna-Karin Frisk

3

sep

Våga misslyckas!

Postad av

Timperley failure

Som många andra lärare i stockholmsområdet var jag på Helen Timperleys föreläsning tidigare i veckan. En av sakerna som jag tar med mig är att vägen från fråga till svar inte är rak. Vill vi förbättra elevers lärande och utveckla undervisningen genom att testa och reflektera, så får vi räkna med att svaret är komplext och att det uppstår nya frågor på vägen. Att säga att en lär sig från sina misstag – eller möjligtvis andras – är ett vanligt sätt att gå vidare från saker som går fel i livet, men hur ofta tillåter vi oss själva att ”misslyckas” i klassrummet?

Flera av de projekt som vi har haft med i STLS har utförts som Lesson/Learning Studies. Den typen av studier är cykliska, vilket innebär att en forskningslektion genomförs vid upprepade tillfällen med tid för analys och förändringar mellan varje cykel. Förhoppningsvis innebär förändringarna i lektionsupplägget en förbättring, men det är genom de saker som inte fungerar så bra som vi kan lära oss mer om de kritiska aspekter som spelar roll för elevernas lärande och för vår förståelse av lärandeobjektet, det vill säga det vi vill att eleverna lär sig.

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier