Visar inlägg med tagg:

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Jag har under terminen ingått i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk. I nätverket har vi mött lärare från olika kommuner, skolor och stadier, som alla har det gemensamt att de formulerar och tar sig an en specifik undersökningsfråga, som de utforskar i den egna undervisningen. Det är frågor av skiftande slag, här bara ett axplock exempel: hur får man elever att komma på läsvärda avslut på berättelser, hur hjälper man elever utveckla en följsam textbindning och komma bort från ”stolpiga texter”, hur kan undervisningen utveckla elevernas retoriska förmåga, så att de kan hålla välstrukturerade muntliga presentationer? Fler står att läsa om här.

Som synes är det konkreta, specifika frågor riktade mot klassrumspraktiken, det vill säga frågor av den typ som uppstår i tusentals klassrum varje skoldag. Det är också frågor som ”skiter i”, men vi kanske hellre skulle säga ”tar sig vidare från”, fenomenet lärares lärande. Mycket av skolforskning och skolutveckling idag utgår däremot, kan man hävda, just från lärares lärande och tänkande. Frågor av typen ”Hur tänker lärare kring betygssättning?”, ”Vilken syn på eleven som demokratisk medborgare ger lärare uttryck för i sin undervisning?” eller ”Hur kan lärare utveckla ett formativt synsätt på lärande?”.

Det är viktiga och angelägna frågor. Det är frågor som lett till storskaliga metastudier och nationella kompetensutvecklingsinsatser och lyft av olika slag. Det vore inte konstruktivt eller ens görligt att skapa en motsättning mellan dessa olika frågeperspektiv, eller andra förekommande perspektiv som jag just nu bortsett från. Men det är ganska sällan som lärares eget perspektiv efterfrågas. I Sverige finns en såväl lång tradition som en förstärkt tendens på senare tid av att uppifrån vilja forma lärares sätt att tänka och undervisa, med hjälp av läroplaner, fortbildningsinsatser, direktiv, inspektioner och styrmedel. Det är inte odelat av ondo, här finns också vällovliga ambitioner och tillskjutna offentliga resurser för att höja kvaliteten i den svenska skolan.

Just för att ambitionerna insatserna är så höga tror jag dock att det finns en risk att man ängsligt tappar bort det lilla i det stora. Att ägna tid åt innehållsliga detaljer som berättelseavslut, är det där vi ska lägga krutet, blir kanske då den (PISA-)ängsliga tanken? Det är därför viktigt att komma ihåg att en liten fråga föder fler och större. Vad är det egentligen som gör en berättelse bra? Hur hänger det ihop med skrivande och skrivförmåga? Vad är kvalitet i skrivande och vad är kvalitet i läsande? Vad innebär det när PISA visar att elevers läsförmåga sjunkit (eller stigit)? Hur mäter man egentligen läsförmåga och vad kan storskaliga metastudier egentligen säga oss?

Sådana frågor – och många fler – har väckts under de tillfällen vi diskuterat lärarnas utforskande projekt, frågor som skärpt det kritiska tänkandet kring undervisning och, törs jag påstå, fått lärarna (och oss i STLS!) att bli mer medvetna kring undervisning. Och genom utvecklingsartiklar, konferensrapporter eller vår egen forskningskonferens kan vi också sprida vad lärarna initierar och driver. På det sättet kan man säga att STLS, tvärtemot att bortse från lärares lärande, genom att börja i de frågor lärare ställer sig, lägger grunden för en lärande utveckling. Det är i ett sådant sammanhang av utvecklande undervisningsutforskande som jag under den gångna terminen haft förmånen att delta.

Vill du som lärare också få utrymme och stöttning i att ställa dessa konkreta, praktiknära frågor till din undervisning, boka in vår informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt, den 27 januari!

/Björn Kindenberg

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2016 tillgängliga på Pedagog Stockholm. I år hade vi två keynote-föreläsningar som handlade om teori i praktiken.

Angelika Kullberg, docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, inledde dagen med att tala om Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning. 

Senare på dagen presenterade Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet, Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande.

Nästa år räknar vi med att toppa årets framgångar. Du kommer väl? Lärarnas forskningskonferens – alltid på tisdag vecka 44.

//Jessica

Nu är det bråda dagar i SO-nätverket! Men härlig brådska: extrainsatta träffar med våra två FoU-projekt kring kulturmöten under Vikinga- respektive Stormaktstid, artikelskrivande, projektavslutning, och planerande av första forskningslektionen i de tre Ram-delprojekten om migration över Medelhavet. Det är fantastiskt stimulerande att få arbeta ihop med alla lärare i dessa projekt.

Idag påbörjas som sagt planeringen av den första forskningslektionen kring migration över Medelhavet. Att designa (eller utforma kanske vi säger på ren svenska?) undervisning är ett av de svåra kärnuppdragen i läraryrket. När vi utformar vår forskningslektion utgår vi ifrån kritiska aspekter av att analysera flyktingsituationen på Medelhavet, som vi identifierat genom att undersöka elevers sätt att förstå och hantera det innehållet, och vi tar utgångpunkt i variationsteori för att göra det möjligt för eleverna att få syn på just de kritiska aspekter som vi valt ut. Poängen är att få eleverna att förstå något särskilt, något som vi har skäl att tro är avgörande att få syn på.

Men hur ofta hinner vi som lärare planera lektioner så här genomtänkt, i den vanliga lärarvardagen? Det är förstås sällsynt att vi har tid att sitta ned tillsammans med kollegor och djupdyka i undervisningsproblem, även om man skulle önska det. Ändå är det viktigt att varje dag fundera över hur det man gör på lektionerna hänger ihop med VAD det är man vill att eleverna ska lära sig. Och vad man vill att eleverna ska lära sig, hänger förstås ihop med vad själva syftet med att studera det aktuella ämnet är. Varför ska man lära sig att analysera den aktuella flyktingsituationen – för att förstå människors drivkrafter och handlingsutrymme i allmänhet, för att utveckla en solidaritet med utsatta medmänniskor, eller för att kunna skapa ett samhälle som bättre än idag hanterar sådana här situationer?

Frågor värda att stanna upp vid, samtidigt som man tar en saffransbulle, och andas lite lugnar, såhär i brådskan inför jul…

/SO-nätverket:
Max, Mattias, Malin, Hans och Ann-Sofie

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier