Visar inlägg med tagg:

Estetiska lärprocesser är något som diskuteras i skolans värld. I texter om skola och utbildning, i läroplanen framförs betydelsen av att praktiska och estetiska lärprocesser ges utrymme i pedagogiskt och didaktiskt arbete. Men vad är egentligen praktiska och estetiska lärprocesser, och hur kan sådana processer ta sig uttryck inom såväl skolväsendet som i lärar- och förskollärarutbildningen? För att vidareutveckla samtalet och dela kunskap kring området inbjuder Högskolan för lärande och kommunikation forskare, lärarutbildare och lärare till en konferens den 22-23 april där dessa frågor kommer diskuteras och möjlighet för utbyte av erfarenheter och resultats. Huvudtalare på konferensen är professor Jeff Adams från University of Chester, Professor Monica Lindgren från Göteborgs universitet och professor Bengt Molander från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim. Läs mer om detta på: http://hj.se/hlk/samhalle-och-naringsliv/konferenser/praktiska-och-estetiska-larprocesser-i-skola-och-hogre-utbildning.html
Hoppas vi ses där!?
Torben & Jenny

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

Som vi har nämnt i tidigare inlägg, så kommer vi under några veckor framöver presentera de nya STLS-projekten. Gemensamt för dessa projekt är att de är undervisningsutvecklande och ämnesdidaktiska. Och framförallt, de är lärardrivna. I nätverket för de praktiska och estetiska ämnena har vi två nya projekt. Ett är kopplat till slöjdämnet i grundskolan, det andra är kopplat till musikämnet på gymnasieskolan.

Slöjdprojektet, ”Slöjd som teoretiskt ämne – språkets betydelse för framgångar i ämnet slöjd”: lyfter en relevant fråga som nog många slöjdlärare kan känna igen sig i. I nuvarande kursplan (Lgr11) kan några förmågor upplevas som teoretiska, framförallt när det gäller elevernas förmåga att kunna använda slöjdspecifika begrepp. Överlag ställer dagens skola höga krav på elevers läs- och skrivförmåga – i alla ämnen. I slöjden finns det en risk att för stor del av lektionstiden går åt till elevernas verbala språkanvändning. Samtidigt finns det en problematik i ämnet där man möter ett motstånd från eleverna mot ämnets planerings- och värderingsfaser, t. ex att lämna in en skriftlig planering inför ett kommande slöjdarbete. Slöjdlärarna i projektet upplever att det är svårt att motivera eleverna när det gäller analys- och värderingsuppgifter. Syftet med studien är att utveckla effektiva metoder för elevernas förmåga att använda slöjdspecifika begrepp. Projektet drivs av slöjdlärare i samarbete med språklärare. Planen är bl. a att planera och låta eleverna använda olika modaliteter när de gör analys- och värderingsuppgifter. Projektet hoppas bidra med att prova och utveckla metoder som kan förbättra elevernas resultat.

Musikprojektet: Projektets namn talar nästan för sig själv: ”När en not är en svårknäckt nöt.” I projektet så vill en grupp musiklärare på gymnasiet undersöka hur de skall undervisa elever som kommer från en gehörstradition i notlära, ett näst intill klassiskt problem i musikundervisningen. Med gehörstradition menas att eleverna många gånger har en bakgrund som autodidaktiska musiker inom rock-, pop- och soulgenren, som många gånger har lärt sig spela efter gehör, och inte efter noter. Frågan handlar mer specifikt om hur man lär elever att avkoda och realisera notbilder i ämnena musik och musikteori. Syftet med studien är att undersöka vad kunnandet i notläsningen innebär och hur undervisning kan utformas för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Projektet kommer att genomföras som en Learning Study utifrån ett musikdidaktiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Lärarna i projektet hoppas kunna bidra med kunskap om vad det innebär att kunna läsa noter och undervisa om detta. Förhoppningen är att många fler musiklärare skall kunna använda sig av studiens resultat i sitt dagliga arbete.

/Jenny och Torben

–       Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

–       Kan programmering öka förståelsen för matematik?

–       Vad innebär det att välja språkliga strategier?

–       Vad innebär det att kunna läsa noter och hur kan den undervisning utformas som hjälper gehörsspelande elever utveckla denna förmåga?

Nu har en ny termin dragit igång och med den startar också nya STLS-projekt.  Vi står i startgroparna för en rad nya och spännande ämnesdidaktiska projekt som under året kommer att drivas av lärare från olika skolor i Stockholms län. Under kommande veckor kommer flera av dessa projekt att presenteras närmare här på bloggen, så håll utkik!

Vi vill också passa på att påminna om Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdagen den 28/10. Mer information om konferensen samt länk till anmälan hittar du här. Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Vi ser nu fram mot ett spännande läsår där lärardriven och undervisningsutvecklande forskning får den plats den förtjänar!

/Ann-Sofie

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier