Visar inlägg med tagg:

25

aug

EARLI 2015: Första dagen

Postad av

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica

17

maj

För blyga och hämmade, ovana eller ensamma!

Postad av

När vi undersöker vad det innebär att använda språkliga strategier inom ramprojektet i moderna språk och engelska så hamnar vi lite då och då i elevens individuella egensaker, dvs. i personligheten. Ju modigare och mer fantasifull personen är, desto fler förslag verkar den kunna bidra med i samtalet. Det är inte alltid det som sägs är funktionellt eller ens användbart, men chansen att en öppenhjärtig och framåt elev ska skapa kommunikation verkar i många fall vara större. Och läser man den europeiska referensramen i språk, som i mångt och mycket ligger till grund för vår språksyn i Sverige, så är personens egenskaper av betydelse.

”Vi utvecklar en rad olika kompetenser, både generella och i synnerhet kommunikativa språkliga kompetenser. Vi utnyttjar de kompetenser vi förfogar över i olika kontexter och med olika villkor och begränsningar för att utföra språkliga aktiviteter som inbegriper språkliga processer och där målet är att producera och/eller ta emot texter som rör teman inom särskilda domäner” (GERS, 2009:9)

Referensramen fortsätter vidare till de språkliga strategierna konkret:

”En strategi (Strategy) är varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras med” (s. 10).

Kopplingen till individers egenskaper ställer till det för oss i det aktiva forskningsarbetet som innebär att på detaljnivå undersöka uttalanden i en konversation mellan elever. Den ställer till det för oss eftersom vi behöver vara konkreta och sakligt undersöka det som verkligen sker: A säger något funktionellt som leder samtalet vidare medan B inte svarar på tilltal. Man kan då undra om B inte förstår frågan eller om B helt enkelt är blyg eller osäker och därför avstår, istället för att ”säga fel”. Och läraren som känner eleven kanske menar att om vederbörande bara suttit med den eller den så hade personen varit mer talför. Jo, så kanske det hade varit.

Som lärare i forskningssituationer har vi en fot i den totala skolsituationen och en fot i forskningssammanhanget. Det som vi bär med oss från skolsituationen är en betydelsefull kontext men vi bör också förstå att skilja den från det konkreta studieobjektet och den precisa analysen. För med resultatet av vår studie kan kunskapen om vad som är funktionella strategier öka till förmån för alla.

Låt oss säga: Eleven A:s genomgående funktionella strategier i konversationen är följande:

  • ställa frågor till andra som för samtalet vidare
  • be någon förklara när man inte förstår istället för att säga att man inte kan
  • omformulera sig när man saknar ord
  • vara koncentrerad och lyssnande
  • nicka och bekräfta andras inlägg som är funktionella

Kanske är det då, men först då som vi kommer tillbaka till de individuella egenskaperna, för med resultatet i hand så kan vi därefter i undervisningen underlätta för alla elever, blyga och hämmade, ovana eller ensamma att lära sig funktionella språkliga strategier.

/Annika Nylén

 

 

25

feb

Sugen på att forska? Sök forskarskola!

Postad av

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

  • NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering  för lärare i naturvetenskap
  • QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
  • Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
  • Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
  • Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

23

jan

Ny chans! Välkomna på lärarträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Postad av

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

17

jan

Phu, eh…sí! Vamos a hablar!

Postad av

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén

6

nov

När språket inte räcker till

Postad av

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B

21

sep

Hur gör vi när vi till sist lyckas kommunicera på ett nytt språk?

Postad av

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

6

sep

Två nya projekt inom nätverket för de praktiska och estetiska ämnena

Postad av

Som vi har nämnt i tidigare inlägg, så kommer vi under några veckor framöver presentera de nya STLS-projekten. Gemensamt för dessa projekt är att de är undervisningsutvecklande och ämnesdidaktiska. Och framförallt, de är lärardrivna. I nätverket för de praktiska och estetiska ämnena har vi två nya projekt. Ett är kopplat till slöjdämnet i grundskolan, det andra är kopplat till musikämnet på gymnasieskolan.

Slöjdprojektet, ”Slöjd som teoretiskt ämne – språkets betydelse för framgångar i ämnet slöjd”: lyfter en relevant fråga som nog många slöjdlärare kan känna igen sig i. I nuvarande kursplan (Lgr11) kan några förmågor upplevas som teoretiska, framförallt när det gäller elevernas förmåga att kunna använda slöjdspecifika begrepp. Överlag ställer dagens skola höga krav på elevers läs- och skrivförmåga – i alla ämnen. I slöjden finns det en risk att för stor del av lektionstiden går åt till elevernas verbala språkanvändning. Samtidigt finns det en problematik i ämnet där man möter ett motstånd från eleverna mot ämnets planerings- och värderingsfaser, t. ex att lämna in en skriftlig planering inför ett kommande slöjdarbete. Slöjdlärarna i projektet upplever att det är svårt att motivera eleverna när det gäller analys- och värderingsuppgifter. Syftet med studien är att utveckla effektiva metoder för elevernas förmåga att använda slöjdspecifika begrepp. Projektet drivs av slöjdlärare i samarbete med språklärare. Planen är bl. a att planera och låta eleverna använda olika modaliteter när de gör analys- och värderingsuppgifter. Projektet hoppas bidra med att prova och utveckla metoder som kan förbättra elevernas resultat.

Musikprojektet: Projektets namn talar nästan för sig själv: ”När en not är en svårknäckt nöt.” I projektet så vill en grupp musiklärare på gymnasiet undersöka hur de skall undervisa elever som kommer från en gehörstradition i notlära, ett näst intill klassiskt problem i musikundervisningen. Med gehörstradition menas att eleverna många gånger har en bakgrund som autodidaktiska musiker inom rock-, pop- och soulgenren, som många gånger har lärt sig spela efter gehör, och inte efter noter. Frågan handlar mer specifikt om hur man lär elever att avkoda och realisera notbilder i ämnena musik och musikteori. Syftet med studien är att undersöka vad kunnandet i notläsningen innebär och hur undervisning kan utformas för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Projektet kommer att genomföras som en Learning Study utifrån ett musikdidaktiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Lärarna i projektet hoppas kunna bidra med kunskap om vad det innebär att kunna läsa noter och undervisa om detta. Förhoppningen är att många fler musiklärare skall kunna använda sig av studiens resultat i sitt dagliga arbete.

/Jenny och Torben

22

aug

”När en not är en svårknäckt nöt” och andra nya STLS-projekt

Postad av

–       Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

–       Kan programmering öka förståelsen för matematik?

–       Vad innebär det att välja språkliga strategier?

–       Vad innebär det att kunna läsa noter och hur kan den undervisning utformas som hjälper gehörsspelande elever utveckla denna förmåga?

Nu har en ny termin dragit igång och med den startar också nya STLS-projekt.  Vi står i startgroparna för en rad nya och spännande ämnesdidaktiska projekt som under året kommer att drivas av lärare från olika skolor i Stockholms län. Under kommande veckor kommer flera av dessa projekt att presenteras närmare här på bloggen, så håll utkik!

Vi vill också passa på att påminna om Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdagen den 28/10. Mer information om konferensen samt länk till anmälan hittar du här. Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Vi ser nu fram mot ett spännande läsår där lärardriven och undervisningsutvecklande forskning får den plats den förtjänar!

/Ann-Sofie

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier