Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.
En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.
Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.
Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.
Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.
Senaste kommentarer