Visar inlägg med kategori:

Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.

Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vi planerar tre delprojekt:

Kritiskt perspektivtagande i samhällskunskapens värdeladdade frågor
Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. Vi vill pröva liknande lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring andra perspektivfyllda begrepp, som demokrati, jämlikhet eller ansvar.

Mångkulturella perspektiv på historien
Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. Vi vill utforma och pröva undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.

Perspektivtagande i religion
Att undervisa i religion innebär att möjliggöra för elever att se vilken roll religioner kan spela i samhället och i människors liv. Vi vill utgå från principer för undervisning som kommit fram i tidigare religionsdidaktisk forskning och försöka utforma undervisning som kan utveckla elevers förmåga att förstå religiösa praktiker och religiös symbolik utifrån olika perspektiv.

Som projektdeltagare kommer du att på fredagseftermiddagar under ett läsår ingå i en grupp bestående av forskande lärare med bas på både skolor och Stockholms universitet, där vi tillsammans planerar, genomför, analyserar och utvärderar undervisning. Målet med projektet är att kunna producera och sprida undervisningsutvecklande kunskap som lärare i de samhällsorienterande ämnena har nytta av.

Läs mer om förutsättningar här och anmäl dig via denna länk, senast den 15 april.

/SO-nätverket: Max, Malin, Ann-Sofie och Mattias

Nätverket i engelska och moderna språk har i år ett FoU-projekt i gång. Det drivs av två lärare på Kungsholmens gymnasium och handlar om Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Projektet  syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk, svenska och engelska, i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisning i samhällskunskap som möjliggör en strategisk användning av såväl engelska som svenska  i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?

Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen. Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.

Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens under vecka 44.

/Jessica

LFK 2018 ordmoln

Hur tar vi vara på och utvecklar lärares kunnande och vad kan elever som kan dansa, spela brännboll, baka tunnbröd, skriva en bokrecension och slöjda en smörkniv? Det och mycket mer får du möjlighet att fundera på och diskutera tillsammans med lärare och forskare på Lärarnas forskningskonferens den 30 oktober på Tumba gymnasium.

Årets konferens bjuder på två föreläsningar, 33 presentationer, ett symposium och sex rundabordssamtal. Som vanligt står undervisning och lärande i fokus och på Lärarnas forskningskonferens möts lärare och forskare för att presentera, diskutera och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Det preliminära programmet finns på vår hemsida

Konferensen är gratis och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs via länk senast 10 oktober.

https://sites.legaonline.se/boka/ifous/book.aspx?eventID=1507421

Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, om du inte kommer utgår en no-show avgift på 400 kr.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

/Jessica

DNc6DbMX4AImUnG.jpg-large

Den 31 oktober när vi som arbetar med Lärarnas forskningskonferens samlades på Nacka gymnasium för att förbereda anstormningen av drygt 300 forskningsintresserade lärare, föll det några snöflingor utanför fönstren. Nu, när det fortfarande är oklart om vi får en vit jul eller inte, kan vi i alla fall tipsa om några filmer som passar för de där mysiga kvällarna i soffan. Helt ärligt – är vi inte ganska trötta på päronfarsor, mysiga stugor på engelsk landsbygd, bortglömda barn och snåla arbetsgivare som inte tycker om jul? Som tur är finns nu filmerna från keynote-föreläsningarna på Lärarnas forskningskonferens tillgängliga. Varför inte samlas hela familjen och titta på Martin Stolare som pratar om SO-undervisningens möjligheter och Maria Andrée som presenterar designbaserad forskning som en modell för praktiknära studier? Vill ni hellre ägna er åt högläsning så finns också flera av presentationerna tillgängliga på hemsidan för LFK 2017.

God jul och gott nytt år från oss i Stockholm Teaching & Learning Studies!

PS. Vi ses väl på vår informationsträff för deltagande i undervisningsutvecklade projekt den 26 januari?

Som engelsklärare känner du säkert igen denna uppmaning, men frågan är vilken uppfattning om språkinlärning som kommer till uttryck i detta citat? Under Lärarnas Forskningskonferens, LFK, som i år hölls på Nacka Gymnasium, arrangerade det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk ett uppskattat rundabordssamtal med just denna titel. Under samtalet diskuterades livligt bland annat effekterna, positiva och negativa, av att enbart ha målspråket som norm i språkklassrummen, samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i flerspråkiga klassrum.

 

Att det är stimulerande men också utmanande att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella klassrum rådde det stor enighet kring, och också att det är viktigt att ge alla elever möjlighet att använda sig av samtliga sina språkliga resurser, inklusive sitt förstaspråk, för att stötta utvecklingen av målspråket. Bland annat diskuterades om så kallat korsspråkande, på engelska translanguaging, ska betraktas som ett hinder eller en resurs. Trots att  det naturligtvis finns många utmaningar kopplade till korsspråkande så kom vi ändå fram till att elevers möjlighet att strategiskt använda sig av samtliga sina språkliga resurser kommer hjälpa dem att nå sina mål i högre utsträckning.

 

För oss i det ämnesdidaktiska nätverket för engelska och moderna språk var detta första gången vi arrangerade ett rundabordssamtal, men med största sannolikhet var det inte den sista, och vi ser fram emot fler givande diskussioner med fokus på undervisningsutveckling i engelska och moderna språk.

 

// Anette

Referenser
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

 Garcia, O. & Wei, L. (2014).Translanguaging and Education. Translanguaging: Bilingualism and Education, 63-77.

Källkvist, M..; Gyllstad, H; Sandlund, E. & Sundqvist, P. (2017). Framtidens undervisning i engelska: enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig? Lund, 2017/04/21-2017/04/22.

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Måndag 20 november gästas Stockholm av Dr Mei Kuin Lai från University of Auckland. Hon kommer att bland annat att hålla en föreläsning om Collective problem solving för lärare och rektorer i Stockholmsregionen. Mei har varit här i Stockholm tidigare och hållit både föreläsningar och workshops som har varit mycket uppskattade. Vid sitt förra besök intervjuades hon av Pedagog Stockholm och sade bland annat att :

”För att kunna lösa problem i skolan måste man se de verkliga orsakerna till problemen och inte fatta beslut efter lösa antaganden”

Detta är också utgångspunkten för hennes föreläsning den här gången. Hon kommer att presentera ett ramverk för att kollektivt lösa problem som baseras på interventioner som framgångsrikt har förbättrat elevers lärande.

Var, när och hur?

Måndag 20 november, kl. 8.30-10.00 på City Conference Center, Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm. Anmälan sker via länk

Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Resized_20171009_154237_1507558600919

På NO-Biennalen i Göteborg fick jag möjligheten att representera STLS. Under en workshop om att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor berättade jag om arbetet i STLS och speciellt det ram-projekt vi har inom Nv-nätverket, där vi arbetar med att förstå förmågan att ställa vetenskapliga frågor och hur undervisningen kan designas för att eleverna ska kunna få utveckla denna förmåga. Deltagarna i workshopen delade med sig av problem, hinder och även möjligheter i arbetet med denna förmåga. Något som diskuterades var bland annat hur vi presenterar det naturvetenskapliga arbetet för eleverna i skolan där varje moment: frågeställning, metod, resultat osv behandlas isolerade från varandra. Det öppnar inte nödvändigtvis upp för att ändra frågeställning eller metod under arbetets gång. Deltagarna fick ställa frågor utifrån vetenskapliga fenomen för att sedan testa några av de verktyg eleverna behöver för att utveckla förmågan. Som naturvetenskapligt fenomen fick en av deltagarna tända eld på min hand. Med mig hem ifrån NO-Biennalen tar jag många roliga experiment, didaktiska ideér, nya kontakter och tack vare vattnets höga värmekapacitet även min hand 🙂

Sebastian Andersson

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ’filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier