Visar inlägg med tagg:

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

En regnsolig aprildag tog jag en kaffe med min forskande kollega Cecilia Dudas på Utbildningsförvaltningen. Cecilia undervisar i kemi på Globala gymnasiet i Stockholm och är licentiand i forskarskolan NaNo sedan hösten 2015. Jag passade på att ställa lite frågor om Cecilias studie och om att forska i praktiken.

Vad handlar din studie om?FullSizeRender-2

Jag fokuserar kemiundervisning på gymnasiet och vilket lärande som blir möjligt om man tar avstamp i samhällsfrågor med ett kemiinnehåll. Jag vill också utforska vilka kunskaper i kemi eleverna kan komma att behöva för att diskutera och ta ställning i sådana frågor.

Kan man säga att du har ett medborgarbildande perspektiv på undervisning och lärande?

Ja, absolut. Man kan säga att en utbildning som syftar till medborgarbildning handlar om att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som blir relevanta för aktivt deltagande i ett föränderligt samhälle.

OK. Men lite mer konkret. Hur undersöker du detta?

Jag genomför en designstudie tillsammans med två andra kemilärare på en gymnasieskola. Tillsammans håller vi på och utvecklar en undervisningssekvens där elevgrupper resonerar om olika batteriers lämplighet i olika sammanhang. Eftersom designstudier möjliggör att genomföra undervisning i flera cykler så är arbetet just nu inriktat på att genomföra en första intervention. Tanken är att resultatet av den interventionen ska styra designen för nästa cykel och så vidare.

Intressant! Men hur blir det här forskning? Det låter ju som att ni gör det som lärare gör varje dag?

Ja, det är ju faktiskt en viktig fråga. Jag skulle säga att en central skillnad mellan det som skulle kunna förstås som praktikutveckling eller kanske lärarfortbildning är att forskning också gör vissa anspråk på att bidra till ett vidare kunskapsbygge inom ett visst fält. Med det menar jag att resultatet av min studie inte bara syftar till att utveckla undervisningen på skolan där studien äger rum, utan att vi också ska kunna säga något undervisning och lärande som får betydelse i ett större perspektiv.

Nu har ju du ganska nyligen påbörjat dina forskarstudier, men har du redan nu förändrat ditt sätt att se på lärande och undervisning?

Jomen det har jag. Nu såhär i början av mina forskarstudier så har det ju varit ganska mycket fokus på att läsa kurser och jag har fått ta del av en hel del ämnesdidaktisk litteratur. Ju mer jag har fördjupat mig i studier som på olika sätt problematiserar ställningstagande och argumentation i kemiundervisningen, desto mer inser jag hur ytligt jag egentligen behandlat det i min egen undervisning. Jag tänker att det också säger någonting om vilka förutsättningar man som lärare har att reflektera över sin praktik och att utveckla undervisningen. Det känns verkligen roligt att jag fått den här möjligheten.

Tack för pratstunden Cecilia och lycka till!

/Jonna

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan Seattle1jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education  och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i  grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
Seattle2höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit

3

sep

ESERA 2015: andra dagen

Det är en hel del, för stockholmsnaturvetenskapsläraren, kända ansikten här på ESERA. En av dessa är Iann Lundegård från institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets didaktik, Stockholms universitet.

Iann

På frågan på vilket sätt kan ämnesdidaktisk forskning stödja (svenska) lärare i deras arbete? svarade Iann:

  • Lärare kan få hjälp att på ett systematiskt sätt synliggöra sin egen och sina elevers utveckling i en no-undervisning mot bestämda syften.
  • Lärare kan få hjälp att på vetenskaplig basis förhålla sig kritiskt till strukturer och diskutera och bemöta policytrender som direkt och indirekt styr skolan och no-undervisningen.
  • Den gemensamma kunskapen som växer ur forskningen bidrar till att skapa en professionell identitet och välbehövlig status hos lärarna.

/Per

3

sep

ESERA 2015: första dagen

Precis som Jessica och Sanna rapporterat från EARLI 2015 i tidigare inlägg, är kvantitativa studier också ett vanligt inslag här på ESERA (European Science Education Research Association) 2015. I måndags, vilket var konferensens första dag, lyssnade jag på forskningspresentationer om estetik och känslors koppling till lärande i naturvetenskap. En av presentatörerna var australiensaren Alberto Bellocchi som berättade om sin studie där han och hans kollegor har undersökt hur lärare uppfattar och skapar sociala relationer när de deltar i en nät-baserad fortbildningskurs. Ett oväntat resultat var, enligt Bellocchi, att några deltagare upplevde filmade seminariesekvenser negativt. Forskarna hade med filmsekvenserna i kursen för att skapa ett socialt sammanhang men snarare än att känna sig delaktiga, kände sig några deltagare inledningsvis isolerade av att titta på ”hur det kan vara” när man studerar. Sammanfattning av studien finns här.

/Per

ForskUL_nr15_300Nummer 15 av tidskriften Forskning om undervisning och lärande som kom ut i juni innehåller tre ämnesdidaktiskt intressanta artiklar. Alla tre handlar om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. De ämnena som berörs är idrott och hälsa, naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) och teater.

Gunn Nyberg skriver om praktiskt kunnande i ämnet idrott och hälsa. Artikeln heter Innebörden av att kunna ”house hop” – rörelsekunnande som kroppslig förståelse. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga, men vad begreppet rörelseförmåga innebär är oklart. Nybergs undersökning bidrar till att identifiera och beskriva praktiskt kunnande. Resultaten kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse. Därigenom kan en vidare förståelse och beskrivning av praktiskt kunnande bli möjlig, vilket inte minst är viktigt i samtal med elever om deras utveckling i ämnet.

Även Pernilla Ahlstrands artikel ”Inte ett öga torrt” – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning handlar om praktiskt kunnande. Det kan vara svårt för lärare att bedöma och ge återkoppling på elevers gestaltande förmågor. I studien har Ahlstrand bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart, tillsammans med elever och lärare, reflekterat över känslor och kroppsliga förnimmelser som kan vara svåra att återskapa efteråt. I artikeln visas hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga i ett estetiskt ämne kan göras synlig och beskrivas.

Den tredje artikeln, Vad är det som gör skillnad? – vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia av Anna Vikström, behandlar begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till att elever har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen och processer. I studien visas hur lärare genom att använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt kan underlätta elevernas förståelse. Variationen skapades genom att kontrastera begreppen materia och energi, genom att visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och genom att fästa uppmärksamhet på mellanrummet mellan partiklarna.

Tidskriften Forskning och utveckling, ForskUL, har sedan 2013 omformats till en vetenskaplig tidskrift och ges ut elektroniskt. Läs även tidigare nummer!

Anna-Maija

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik.

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Kategorier

Kategorier