Visar inlägg med tagg:

apr

En inblick i det praktisk-estetiska nätverket

Postad av

2021-04-16 16.48

I det praktisk-estetiska nätverket råder mycket kreativ aktivitet för ögonblicket. Är det den annalkande våren eller någon slags gudomlig inspiration som har drabbat oss. Förmodligen en blandning av båda dristar vi oss till att tycka.

Vi är hur som haver väldigt glada att idag kunna se att vi har hela sju nya ramprojekt som kommer börja hos oss till hösten. Dessa ramprojekt spänner över ämnen som bild, hemkunskap och slöjd och har sina hemvister i både grundskolan och gymnasiet. Därtill förväntas det tillkomma åtminstone ett nytt FoU-projekt som även det förväntas starta till hösten. Med andra ord, så väntar många nya och spännande projektutmaningar.

Under våren har vi i vårt nätverk utvecklat en multimodal analysmetod. Bakgrunden är den att vi har funnit att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella inte alltid kommer fram i de projekt som vi möter. Detta trots att det kroppsliga, materiella, visuella och audio-visuella är något som i hög grad utmärker just våra praktisk-estetiska ämnen. Under dagens nätverksarbete har vi diskuterat hur vi i bild kan fånga undervisningssituationer från våra ämnen. Här nedan kan ni se några exempel från en bildlektion där Torben Freytag i vårt nätverk har skissat av stillbilder från ett filmklipp:

Sist men inte minst, så kan vi stolt meddela att vårt FoU-projekt i slöjd kommer ha sitt slutseminarium fredag den 21 maj. Väldigt kul tycker vi.

Nätverksledare Camilla Gåfvels

Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

mar

Delta i didaktisk forskning i naturvetenskap och teknik

Postad av

2021-03-29 08.52

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2021/2022 kan du som lärare delta i våra ramprojekt.

Projekten fokuserar på kurs- och ämnesplanernas långsiktiga mål och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik. Under hösten fortsätter vi med projekten Tekniska lösningars ändamålsenlighet och funktion samt Systematiska undersökningar i naturvetenskap. Projekten har nyligen genererat två artiklar, här hittar du dem om du är intresserad av vad vi har gjort:

– Kod som teknisk lösning: en studie om grundskole-elevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk

– Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

Här kan du läsa mer om projekten och även anmäla dig om du är intresserad av att delta i något av projekten.

feb

Om vetenskapliga artiklar och samförfattande

Postad av

2021-02-26 16.26

I det här inlägget tar vi upp sådant som rör artikelförfattande och -publicering i samband med studier som görs inom STLS ram- och FoU-projekt, med särskilt fokus på vetenskapliga artiklar

En grundläggande princip för forskning är att resultat av studier ska tillgängliggöras, delas och kommuniceras inom forskarsamhället och i förlängningen till samhället i stort. Detta sker huvudsakligen genom att studier sammanfattas i artiklar, vilka publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Vägen från en studies genomförande till publicering av resultat är dock ofta, för de som genomfört och dokumenterat studien, en mödosam process. Processen bygger på så kallad peer review (ibland ”sakkunniggranskning” på svenska) vilket innebär att andra forskare inom fältet granskar studien utifrån hur den är beskriven i artikeln. Granskarna kommer därefter med synpunkter på studien rörande sådant som typ av data, relevans av vald teoretisk ansats, hållbarhet i analysmetoder, trovärdighet i presentation av resultat, bidrag till forskningsfältet, med mera.

Medan denna process kan vara tämligen ansträngande – både mentalt och känslomässigt – för den som får sin studie kritiskt granskad, så bidrar den över tid med att vaska fram, förfina och förstärka resultatet av den forskning som bedrivs. Rent faktiskt sker detta genom att artikelns genomslag mäts i form av hur ofta den citeras i andra artiklar och hur inflytelserika de tidskrifter som publicerar dessa artiklar är. Det finns olika bibliometriska mått för att mäta genomslag för tidskrifter, i nordiska sammanhang används ofta den så kallade norska listan, internationellt finns plattformar som SJR och APA, som tillhandahåller mått på tidskrifters genomslag (eller ”impact factor”), mått som baserar sig på analys av olika vetenskapliga databaser.

Artikelpublicering är en livsnerv för forskarsamhället, men det också kan vara karriäravgörande för den enskilde forskaren. Man skulle kunna säga att insatserna är höga, ”publish or perish” är ett uttryck som fångar ”pressen” som följer med artikelpubliceringssystemet.

Vad innebär då allt detta för dig som medverkar som lärare i ett ram- eller FoU-projekt?

Den praktiknära forskning som bedrivs inom ramen för STLS vill vi naturligtvis, i likhet med andra som är verksamma i forskarsamhället, sprida och publicera. Ibland kan denna publicering ske i vetenskapliga tidskrifter och i sådana sammanhang vill vi gärna lyfta fram den roll som medforskande lärare haft i forskningsprocessen – en roll som sällan uppmärksammas. Mot bakgrund av de ”höga insatser” som vetenskaplig publicering är förenat med, omgärdas dock författandet av vetenskapliga artiklar av vissa riktlinjer.

En utgångspunkt för sådana riktlinjer är de så kallade ”Vancouverreglerna” som, i översättning, ställer upp följande kriterier för att avgöra vem som ska räknas som medförfattare till en vetenskaplig artikel:

Lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé och design eller insamling, analys och tolkning av data OCH
skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat utkastet vad avser intellektuellt viktigt innehåll OCH
slutligt godkänt artikeln inför publicering OCH
samtyckt till att vara ansvarig för alla aspekter i arbetet genom att försäkra att frågor om korrekthet och hederlighet på lämpligt sätt har utretts och säkerställts.

[I formulering på originalspråk:

Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work; AND
Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND
Final approval of the version to be published; AND
Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.]

Lärare som medverkar i ram- eller FoU-projekt möter med största säkerhet det första kriteriet. Den tredje kriteriet, gällande godkännande, bör också vara en självklar del i en artikelförfattarprocess som involverar lärare och nätverkets koordinatorer. Det bör dock påpekas att innan en artikel blir aktuell för publicering så har den genomgått den peer review-process som nämndes ovan, vilket ofta kan innebära ytterligare, ibland omfattande, revideringar av artikeln.

Det andra kriteriet kan dock vara en tolknings- och förhandlingsfråga. Medan lärare i FoU-projekt är huvudsakliga författare till eventuella artiklar, så är ramprojektsmedverkande lärare kanske inte i lika hög grad involverade i artikelförfattandet på utkast- eller revideringsstadiet. Detta beror dock ofta på vad man definierar som ”kritisk revidering” och hur mycket det så att säga innebär i ”faktiskt tangentbordsarbete”. Oavsett hur arbetsfördelningen ser ut är det förstås viktigt att lärare och koordinatorer har en gemensam bild av vad det innebär att medverka i författandet av en artikel.

Det fjärde kriteriet är också värt att notera: Författarskap är också en fråga om ansvarstagande för den vetenskapliga korrektheten och hederligheten, även långt efter artikelns publicering.

Vancouverreglerna anger som, alternativ till medförfattarskap, ”acknowledgment”, alltså ett erkännande i tacksamma ordalag för värdefull medverkan i arbetet (studien/artikeln). Ett erkännande är alltså inte lika förpliktigande som ett medförfattarskap, exempelvis vad gäller Vancouverreglernas fjärde kriterium.

Ovanstående är inte tänkt att avskräcka dig som lärare från att ge dig i kast med författandet av vad som kan bli en vetenskaplig artikel – eller från att tillsammans med STLS-nätverkets koordinatorer författa en sådan artikel. Tvärtom är det något vi uppmuntrar till – även om det också finns andra former för att publicera och tillgängliggöra resultat av STLS-initierade studier. Dessa återkommer vi till i ett kommande inlägg.

Bild av StartupStockPhotos från Pixabay

feb

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

2021-02-19 08.00

LFK 2020 – Yrkesnätverkets rundabordssamtal

Under hösten 2020 ägde Lärarnas forskningskonferens, LFK rum, i digitalt format. Yrkesnätverket hade ett rundabordssamtal om ’Undervisning för yrkeskunnande’. Till samtalet anslöt yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan. De program som var representerade var t ex Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, samt Fritidsledarutbildningen. Det var ett inspirerande samtal mellan yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan och representanter från STLS, som belyste både utmaningar och möjligheter i undervisningen. Till exempel så diskuterades elevernas språkutveckling i yrkesrelaterad undervisning, men också betydelsen av att yrkeslärare integrerar sina erfarenheter från yrket i undervisningen. Det uttrycktes också ett stort intresse av att bedriva forskning på den egna undervisningen, för utveckling och kvalitetshöjning.

Rundabordssamtalet möjliggjorde att kunna möta och diskutera yrkeskunnande med kollegor på olika yrkesprogram. Yrkesnätverket kommer därför sträva efter att fortsätta erbjuda ett forum för yrkesprogram och yrkesämnen under LFK.

feb

Nätverket för praktisk estetiska ämnen: disputation i slöjd och påminnelse om kommande seminarium

Postad av

2021-02-08 09.42

Illustration: T. Freytag

I fredags den 5 februari var samtliga fyra representanter för nätverket för praktisk-estetiska ämnen på disputation i ämnet slöjd. Via Zoom kunde vi lyssna på när Joakim Andersson försvarade sin avhandling för filosofie doktorsexamen i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid HDK-Valand – Högskolan för konst och design, Göteborgs universitet. Inom vårt nätverk är denna disputation av särskilt intresse eftersom vårt nya ramprojekt har en liknande inriktning. Ja, som bekant så kommer vårt nya ramprojekt att handla om olika former av återkoppling som förekommer inom praktisk-estetiska ämnen. Andersson (2021) undersöker vad som händer när instruktioner i slöjdverksamhet medieras till eget kunnande och har i sin studie intresserat sig för kommunikationen mellan lärare och elev.

I detta blogginlägg vill vi också påminna om det seminarium som anordnas fredag den 12 februari mellan 15:00 och 16:30. Seminariet riktar sig till de som intresserade av att söka FOU- eller ramprojekt. Under seminariet kommer man få handledning i att skriva ansökan. Inför handledningen bör man ha en någorlunda klar formulering av en projektidé på cirka en halv sida.

Anmälan görs på denna länk: https://pedagog.stockholm/kompetensutveckling/seminarier-evenemang/informationstraffar-for-amnesdidaktiska-fou-projekt/

För dig som inte kunde närvara vid den första informationsträffen, här följer en inspelning av Zoom-mötet:https://drive.google.com/file/d/1zZbYiVycFMqn41oOof_2fmtFdzqbQR7G/view?usp=sharing

Länk till Joakim Anderssons avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67190

Hälsningar,

Nätverket för praktisk-estetiska ämnen:

Nätverksledare: Camilla Gåfvels. Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

feb

Kod som teknisk lösning

Postad av

2021-02-01 13.06

I NT-nätverket har vi undersökt aspekter på hur undervisningen i teknikämnet kan stödja elevernas förståelse för programmering och kod utifrån funktion och ändamålsenlighet. Precis som med andra tekniska lösningar, som gångjärn och förslutningar, kan ett program analyseras och värderas utifrån hur bra/effektivt/ekonomiskt/snyggt/etc dess olika delar samverkar för att realisera det programmet är satt att göra. En intressant spaning som vi gjort är att eleverna spontant förhåller sig till och diskuterar relationen konstruktion (hur olika kod-segment samverkar) och programmets funktion (det den ska göra) när de programmerar. Detta sker som ett resultat av den direkta återkoppling de får när de skriver en kod och sedan exekverar programmet. Själva görandet sker alltså i relation till ett kontinuerligt reflekterande kring konstruktionens ändamålsenlighet, vilket är en central förmåga som eleverna ska utveckla när de lär sig teknik. Elevernas reflektioner är sällan kopplade till explicita utsagor kring begreppen funktion, konstruktion eller ändamålsenlighet och det finns således relevanta aspekter som kan lyftas av läraren kring detta. Det vill säga, undervisningen kan uppmärksamma eleverna på att det de gör handlar just om att utveckla en teknisk lösning och där de enskilda delarnas samverkan är av betydelse för lösningens funktion.

jan

Forskning i praktiken – på praktiken

Postad av

2021-01-22 16.09

Idag har vi i matte-nätverket jobbat med tre olika lärargrupper som utforskar sin undervisning.

Vill du själv prova att utforska din undervisning så ska du söka projekt på STLS. Det finns ämnesnätverk för flera ämnen så oavsett om du undervisar i matematik eller något annat ämne så kan du vara med. Nästa fredag är det informationsmöte om projekten under kommande läsår. Mötet är på zoom kl 15.00–16.30. Anmäl dig här!
(Obs att det fortfarande går bra att anmäla sig även om sista anmälningsdag passerat. Alla intresserade är välkomna och det finns gott om plats i etern.)

jan

Slutseminarier och nya utmaningar

Postad av

2021-01-13 00.30

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst. Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

nov

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

2020-11-27 08.00

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

nov

Mellan kalla vatten och blå himmel

Postad av

2020-11-20 08.11

Hur kan vi som lärare arbeta med lyrik på ett sätt som fördjupar elevernas förståelse av såväl dikter som egna livserfarenheter?

Under hösten har det lyrikdidaktiska projektet Budskap bortom raderna presenterats på två konferenser (virtuella såsom det nya normalläget kräver), nämligen LFK, Lärarnas forskningskonferens 2020 och SMDI14 (Svenska med didaktisk inriktning). Att nå ut med praktiknära forskning, både till praktiker och till forskare, är viktigt och konferenser är därför tacksamma tillfällen att sprida resultat. Här verkar faktiskt det nya normalläget vara på forskningens sida (för en gångs skull), de virtuella konferenserna är välbesökta.

Särskilt tacksamma är vi för Elisabeth Kullberg, deltagande lärare, som ställde upp och lät sin presentation på LFK filmas och användas på SMDI (vid vilken Elisabeth inte själv kunde närvara).

Elisabeth redogjorde för den undervisningsintervention som prövats under projektets föregående år, ett spännande upplägg där eleverna fick försätta sig själva i rollen av diktare. Preliminära jämförelser av elevernas samtal om dikt och dikttolkning, före och efter interventioner ger vid handen det vi hoppats på: att diktskrivande kan vara en väg till en fördjupad tolkning av dikt. Inte minst verkar det egna författandet, i möte med andras läsning, göra eleverna medvetna om författarens egen röst i diktningen.

En dikt skriven av en elev under interventionen, en dikt som kamraterna fick tolka, kan illustrera detta:

Elfte oktober

Allt omkring er var blått

Er båt var i dåligt skick och vädret var svalt

Ni drömde om ett bättre liv på andra sidan

Men på vägen var ni föda till fisken

Barnen och vuxna började skrika

Havet som hörde började skratta

Ni hoppade av båten och försökte simma

Men ingen var där som kan hjälpa

Medan ni kollade upp och frågade, ”varför”?

Flöt kroppen av det kalla vatten

Ni såg hur ert liv började slockna eller svartna

Hoppas ni hamnar i den blåa himlen

Det är en dikt som berör. Kanske bottnar den i egna erfarenheter, kanske i egna tankar om pågående händelseutveckling i samhället. Oavsett vad, så kunde de deltagande lärarna märka av en förskjutning i elevernas sätt att tänka kring dikten, i jämförelse med tidigare diktläsningar. Där eleverna tidigare varit i viss grad styrda av föreställningen att en dikt har ett (rätt) budskap och att det därför är viktigt att komma på ”vad författaren vill säga”, så kretsade diskussionen av ovanstående dikt snarare om hur dikten kan tolkas. Trots att författaren (eleven) själv var med i diskussionen så var eleverna mindre intresserade av vad denne ”egentligen” ville säga, och mer intresserade av de tolkningsmöjligheter som uppstod.

Detta som en empirisk ögonblicksbild från ett pågående projekt, där vi nu går vidare med fördjupad analys av det insamlade materialet i sin helhet.

Bild av Ingrid och Stefan Melichar från Pixabay

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg