Visar inlägg med tagg:

3

okt

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Postad av

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

21

sep

Hur gör vi när vi till sist lyckas kommunicera på ett nytt språk?

Postad av

2014-09-12

Nya projekt inom STLS i engelska och moderna språk! Det är på tiden att de främmande språken och engelska i svensk skola tar bladet från munnen. Här finns kunskap och många viktiga frågor från lärarna och ett stort intresse från eleverna. Vi vet att svenska elever är bland de bästa i Europa i engelska men hur står det till med moderna språk? Provocerande men nödvändig fråga att ställa. Sedan några veckor tillbaka jobbar lärare från tre grundskolor i Stockholm med att undersöka vad språkliga strategier egentligen är för något och hur elevernas kunskap kan utvecklas genom medveten undervisning med fokus på att lösa svårigheterna.

I alla färdigheter (lyssna, läsa, prata och skriva) använder vi oss i mer eller mindre hög grad av språkliga strategier för att förstå, utvecklas och kunna kommunicera på språket; även i vårt modersmål behöver vi kroppen och knoppen, intuitionen och disciplinen för att säga det vi vill eller förstå vad andra har att säga. Projektdeltagarna borrar för tillfället ner sig i vilken av alla dessa färdigheter de vill fokusera på och vad; exakt vilket kunskapsobjekt de vill undersöka. Som vanligt bollar vi tillsammans med den givande frågan: Vad är det man kan när man kan något?

/Annika Nylén

12

sep

Kan programmering öka förståelsen för matematik?

Postad av

STLS

Vecka 36 var det informationsmöte för de nya projekten inom STLS. Sjöstadsskolan var ett av dem och de gör sin forskning i ämnet matematik.

Vad är det som gör att en elev kan använda sig av koordinatsystemet i programmering men inte i matematik? Det är en fråga som lärare på Sjöstadsskolan intresserat sig för. Är det det som Sjöstadsskolans lärare kommer att undersöka under den kommande tiden? Eller är det en annan fråga som blir aktuell? Lärarna håller just nu på att besluta vad som ska beforskas.

11

sep

Nätverksträff för Learning Study i Nässjö

Postad av

Ference Marton  Professor Ference Marton

I två dagar träffades lärare, skolledare och forskare i Nässjö i en nätverksträff för de som på något sätt jobbar med, eller har kommit i kontakt med Learning Study. I en Learning Study fokuseras elevernas lärande. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv undersöker en grupp lärare hur man bäst kan möjliggöra elevernas lärande av någonting specifikt som man vill att de ska kunna – t.ex. ”att kunna göra målande beskrivningar” inom svenskämnet.

Lärarna börjar med att själva bilda sig en uppfattning av vad ett sådant kunnade innebär och ser ut, samt vad som verkar vara svårigheterna med detta – vad som kan vara kritiskt. För vidga detta så kartläggs sen en grupp elevers förkunskaper och därefter planerar en grupp lärare en lektion utifrån vad just den specifika gruppen behöver lära sig. Lektionen filmas och analsyreras sedan i relation till vad en uppföljande kartläggning säger om vad eleverna har lärt sig under lektionen. Utifrån detta revideras planering och genomförs med en ny grupp elever och upprepas på samma sätt ofta en gång till. På så sätt skapas kunskap om vilken undervisning som bäst gynnar utvecklandet av specifika och avgränsade ”kunnanden” i skolans olika ämnen.

Träffen inleddes med en föreläsning av Ulla Runesson som handlade om den teori om lärande (variationsteorin) som oftast används i en Learning Study som gemensamt språk för att beskriva, analysera och planera det som undervisningen handlar om. Den blev sedan ett bärande tema genom hela nätverksträffen.

En viktig tanke bakom modellen Learning Study är också att åstadkomma ett gemensamt kunskapsutbyte och att använda lärares tysta kunskaper om och erfarenheter av undervisning. Under nätverksträffen presenterade lärare sina projekt i svenska, SO, NO och matematik som därefter diskuterades av deltagarna i olika seminarier. Vi fick också ta del av videoinspelade lektioner som vi sedan närstuderade ur ett undervisningsperspektiv – alltså inte med fokus på vilka ”fel” som läraren gjorde. Tuula Maunula gav också konkreta exempel på hur variationsteorin kunde användas vidare i lärarens egna undervisning.

Nätverksträffen avslutades med en sammanfattande reflektion av dagarna genom att forskarna Angelika Kullberg, Mona Holmqvist Olander , samt modellen Learning Study’s ”urfader” Ference Marton, analyserade de filmade lektionerna samt presenterade en vision att skapa en institutionalisering av lärares kunskapsarbete med elevernas lärande i fokus. Nätverkets värdpar – Henrik och Maria – uttryckte sedan den känsla som vi alla lämnade Nässjö med: ”så många intryck som vi nog behöver smälta ett tag!”.  Det blir intressant att se om den här nätverksträffen kan komma att bli en återkommande möjlighet för lärare involverade i Learning Study att träffas i framtiden. Inom staden finns redan en hel rad studier gjorda, se t.ex. här.

/Anna-Karin Frisk

6

sep

Två nya projekt inom nätverket för de praktiska och estetiska ämnena

Postad av

Som vi har nämnt i tidigare inlägg, så kommer vi under några veckor framöver presentera de nya STLS-projekten. Gemensamt för dessa projekt är att de är undervisningsutvecklande och ämnesdidaktiska. Och framförallt, de är lärardrivna. I nätverket för de praktiska och estetiska ämnena har vi två nya projekt. Ett är kopplat till slöjdämnet i grundskolan, det andra är kopplat till musikämnet på gymnasieskolan.

Slöjdprojektet, ”Slöjd som teoretiskt ämne – språkets betydelse för framgångar i ämnet slöjd”: lyfter en relevant fråga som nog många slöjdlärare kan känna igen sig i. I nuvarande kursplan (Lgr11) kan några förmågor upplevas som teoretiska, framförallt när det gäller elevernas förmåga att kunna använda slöjdspecifika begrepp. Överlag ställer dagens skola höga krav på elevers läs- och skrivförmåga – i alla ämnen. I slöjden finns det en risk att för stor del av lektionstiden går åt till elevernas verbala språkanvändning. Samtidigt finns det en problematik i ämnet där man möter ett motstånd från eleverna mot ämnets planerings- och värderingsfaser, t. ex att lämna in en skriftlig planering inför ett kommande slöjdarbete. Slöjdlärarna i projektet upplever att det är svårt att motivera eleverna när det gäller analys- och värderingsuppgifter. Syftet med studien är att utveckla effektiva metoder för elevernas förmåga att använda slöjdspecifika begrepp. Projektet drivs av slöjdlärare i samarbete med språklärare. Planen är bl. a att planera och låta eleverna använda olika modaliteter när de gör analys- och värderingsuppgifter. Projektet hoppas bidra med att prova och utveckla metoder som kan förbättra elevernas resultat.

Musikprojektet: Projektets namn talar nästan för sig själv: ”När en not är en svårknäckt nöt.” I projektet så vill en grupp musiklärare på gymnasiet undersöka hur de skall undervisa elever som kommer från en gehörstradition i notlära, ett näst intill klassiskt problem i musikundervisningen. Med gehörstradition menas att eleverna många gånger har en bakgrund som autodidaktiska musiker inom rock-, pop- och soulgenren, som många gånger har lärt sig spela efter gehör, och inte efter noter. Frågan handlar mer specifikt om hur man lär elever att avkoda och realisera notbilder i ämnena musik och musikteori. Syftet med studien är att undersöka vad kunnandet i notläsningen innebär och hur undervisning kan utformas för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Projektet kommer att genomföras som en Learning Study utifrån ett musikdidaktiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Lärarna i projektet hoppas kunna bidra med kunskap om vad det innebär att kunna läsa noter och undervisa om detta. Förhoppningen är att många fler musiklärare skall kunna använda sig av studiens resultat i sitt dagliga arbete.

/Jenny och Torben

22

aug

”När en not är en svårknäckt nöt” och andra nya STLS-projekt

Postad av

–       Vad är det man kan när man kan tolka en argumenterande text?

–       Kan programmering öka förståelsen för matematik?

–       Vad innebär det att välja språkliga strategier?

–       Vad innebär det att kunna läsa noter och hur kan den undervisning utformas som hjälper gehörsspelande elever utveckla denna förmåga?

Nu har en ny termin dragit igång och med den startar också nya STLS-projekt.  Vi står i startgroparna för en rad nya och spännande ämnesdidaktiska projekt som under året kommer att drivas av lärare från olika skolor i Stockholms län. Under kommande veckor kommer flera av dessa projekt att presenteras närmare här på bloggen, så håll utkik!

Vi vill också passa på att påminna om Lärarnas forskningskonferens som går av stapeln tisdagen den 28/10. Mer information om konferensen samt länk till anmälan hittar du här. Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Vi ser nu fram mot ett spännande läsår där lärardriven och undervisningsutvecklande forskning får den plats den förtjänar!

/Ann-Sofie

18

aug

Helen Timperley i Stockholm 1 och 2 september

Postad av

helen_timperley

Helen Timperley besöker Stockholm i september för att föreläsa och träffa förstelärare, lektorer och skolledare. Hon ger en storföreläsning måndag 1 september 14.30–17.00 i Folkets Hus, Barnhusgatan 12 nära Norra Bantorget. På tisdagen erbjuds två seminarier för Stockholms förstelärare och karriärlärare som vill fördjupa sig i hennes forskning och arbeta i mindre grupper. Då väljer man att delta antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen.

Så här anmäler du dig:

Storföreläsningen i Folket Hus måndag 1 september 14.30–17.00 (för lärare och skolledare i Stockholms län)

Rektor anmäler antalet personer från sin skola (gruppanmälan) till Charlotte Rosén

Seminarierna tisdag 2 september, halvdag förmiddag 9–12 eller eftermiddag 13.30–16.30 på Piperska Muren, Scheelegatan 14.

Deltagarna (karriärlärare och skolledare) anmäler sig individuellt via länkarna nedan.

  • Förmiddagen 2 september 9–12 ANMÄLAN
  • Eftermiddag 2 september 13.30–16.30 ANMÄLAN

Observera att det är olika anmälningar till måndagens storföreläsning och tisdagens seminarier. Sista anmälningsdag är fredag 22 augusti.

/Jessica

15

aug

Har du anmält dig till Lärarnas forskningskonferens?

Postad av

LFK 2014

Den 28 oktober (vecka 44) är det dags för årets upplaga av Lärarnas forskningskonferens, LFK 2014. Vår huvudtalare/keynote är Ulla Runesson, professor i pedagogik på Högskolan i Jönköping, och vi ser fram emot en dag med intressanta presentationer och diskussioner. Förra året hade vi tolv presentationer av ämnesdidaktiska forskningsprojekt i dans, idrott, musik, matematik, historia, teknik, engelska, svenska, samhällskunskap och NO.

I år träffas vi på Nacka gymnasium och om du vill delta så sker anmälan här. Det är kostnadsfritt, men anmälan är bindande. Sista anmälningsdag är 15 oktober, men det är begränsat antal platser.

Om du har lett eller deltagit i ett forskningsprojekt och vill presentera på konferensen så finns information om abstract och call for papers här. Sista dag för abstract är 3 september.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Frågor? Maila: forskningskonferens@​stockholm.se

/Jessica

13

jun

Grattis till publicering i ForskUL!

Postad av

Grattis Johanna och Jenny till publiceringen av er artikel Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning i Forskning om undervisning och lärande. Bra jobbat!

Vi känner oss stolta över ert arbete och hoppas att ni får en riktigt skön sommar efter ert hårda slit.

 /Cecilia, Sanna och Verner

PS. Ni finner Jenny och Johannas, och andra spännande artiklar på www.forskul.se. DS

9

jun

Ulla Runesson på Lärarnas forskningskonferens

Postad av

Ulla Runesson

Nu är det klart att Ulla Runesson, professor i pedagogik på Högskolan i Jönköping, kommer att vara huvudtalare/keynote på Lärarnas forskningskonferens (LFK) i år. Ulla har jobbat mycket med bland annat Learning study och lärares kunskapsproduktion.

Lärarnas forskningskonferens anordnas i år på Nacka gymnasium, tisdag 28 oktober i vecka 44. Förutom Ullas föreläsning kommer ämnesdidaktiska forskningsprojekt att presenteras och diskuteras. Det går bra att anmäla sig redan nu och om du vill skicka in ett abstract och presentera en studie så finns det mer information här.

/Jessica

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier