Visar inlägg med tagg:

27

mar

Praktisk-estetiska ämnen – på distans

Postad av

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

13

dec

Nytt ramprojekt i yrkesnätverket

Postad av

Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

En utmaning i undervisningen på olika yrkesprogram är beräkningar av olika slag, relaterade till yrkesämnen och till allmänna ämnen. För att stärka en yrkesrelaterad relevans kan utmaningen även bestå i att samarbeta mellan yrkesämnen och allmänna ämnen, t ex genom ämnesintegrering. Exempel på beräkningar som kan förekomma inom olika yrkesprogram är mängd, längd, bredd, omkrets, intensitet och styrka. Detta ramprojekt fokuserar på yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande och på att utveckla undervisningen kring detta.

Hur kan undervisningen utvecklas så att eleverna förstår vilka specifika krav ett yrke ställer på beräkningar? Vad i yrkesberäkningar skapar speciella utmaningar i undervisningen? Hur kan uppgifter utvecklas som tar yrkeskunnande i beaktande?

Vill du vara med?

Är du intresserad av att medverka i ett ramprojekt som övergripande handlar om utveckling av undervisningen avseende yrkesrelaterade beräkningar, i förhållande till yrkeskunnande, t ex genom ämnesintegrering?

Du kan läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här:

http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt ramprojekt är 15 april.

STLS har informationsträff fredagen den 31 januari kl 14,30-16,30, på Fleminggatan 113. Ni är varmt välkomna!

Nätverksledare, Maria Christidis

17

maj

Pågående projekt i PREST-nätverket och en nyhet

Postad av

För närvarande pågår tre FoU-projekt inom PREST:

Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater). Projektet bedrivs på Kunskapsskolan Fryshusets gymnasium under perioden ht 2018 – vt 2020.

Integrating video tagging technology with modified games teaching in Physical Education (Idrott och hälsa). Detta projekt bedrivs inom International School of the Stockholm Region/Grundskolan från ht 2018 till vt 2020.

Valet är ditt – en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet – ett projekt i samverkan mellan Bagarmossen Brotorps skolor och Grimstaskolan. Även detta projekt bedrivs under perioden ht 2018 – vt 2020.

För alla dessa projekt finns korta beskrivningar på hemsidan där de presenteras lite mer utförligt.

NYHET För bild och slöjdlärare – Forskarskola i bild och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats öppnar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

https://fobos.gu.se/

14

jan

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Postad av

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Digitalt undervisningstips – och en möjlighet till ämnesintegrering

I september år 2018 genomfördes ett pilotprojekt inom Vocational Education and Training (VetNet) – nätverket på ECER i Bolzano, Italien, där ePosters presenterades genom en mobil app skapat i The Learning Toolbox. Pilotprojektet var framgångsrikt och formatet kommer att användas av fler nätverk vid nästa kongress. ECER står för en pedagogisk forskningskongress som anordnas årligen genom European Educational Research Association (EERA),

The Learning Toolbox (http://ltb.io/) är också användbar i undervisningen på till exempel gymnasiets yrkesprogram. Den möjliggör en integrering av språk (t ex engelska och svenska), yrkesämne, och digital teknik. Efter att ha skapat ett konto, ordnar man informationen som ska presenteras i digitala rutor med möjlighet att infoga text, video, bild och länkar. Slutligen, inför presentationen, delas apparna till klassen på en gemensam delningsplats, vilket möjliggör för eleverna att navigera i appen under presentationen.

Referenser

Berg Christofferson, Gunilla. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram (Licentiatuppsats). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

Perselli, Ann-Katrin. (2014). Från datasal till en-och-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen (Doktorsavhandling). Avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå   – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Elanders Sverige AB, Mölnlycke.

Maria Christidis

21

sep

Slutseminarium FoU-projekt Bild+Musik=Film

Postad av

Den 14 september hade FoU-projektet ”Bild+Musik=Film” sitt slutseminarium med Catrine Björck, doktor i bildämnets didaktik vid Stockholms universitet, som opponent. Projektets slutprodukt består av en vetenskaplig artikel som beskriver en undersökning kring ett ämnesövergripande digitalt arbete i ämnena bild och musik i grundskolans årskurs 9. Undersökningen baseras på klassrumsobservationer och elevintervjuer vilka transkriberades för att sedan genomgå en fenomenografisk analys. De kategorier av elevers uppfattningar som den fenomenografiska analysen gav fördes sedan in i ett ramverk, en fyrfältare, som beskriver olika dimensioner av estetiska lärprocesser. Resultatet visar på den multimodala aspektens möjligheter för elevers lärande i en ämnesövergripande kontext, att kombinationer av estetiska och teoretiska ämnen kan skapa ett fördjupat lärande kring ett ämnesstoff, men också en bearbetning av ett stoff som ger ytterligare dimensioner för elevernas förståelse av det, en större helhetsförståelse. De estetiska aspekterna och skapandet inom ämnena uttrycker eleverna vidare, är viktiga i en skolkontext där kunskapsinhämtning i mer traditionell mening är dominerande.

Under seminariet kom aspekter kring diskussionen i undersökningen upp och hur denna är kopplad till tidigare forskning och den inledande syftesbeskrivningen. En positiv aspekt som särskilt lyftes fram var användningen av fenomenografiska kategorier införda i ramverket för estetiska lärprocesser som gav en förtydligande dimension till resultatet. Undersökningen kommer nu att slutföras genom att den vetenskapliga artikeln skrivs klar för publicering.

29

sep

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

Postad av

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ’filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

16

apr

Att tala om slöjd och att tala i slöjd – två olika saker?

Postad av

Att språkutvecklande arbetssätt numera är starkt betonade i svensk grundskola har väl inte undgått någon och att det är en fördel att arbeta med språket i alla skolämnen. Hur då detta kan ta sig uttryck i slöjdämnet är relevant att undersöka, ett ämne som annars brukar sätta det materiella och manuella arbetet före ett skriftligt och muntligt arbete. Hur lär man elever att kunna analysera och värdera sitt slöjdarbete med hjälp av slöjdspecifika begrepp? Särskilt elever som inte har svenska som modersmål. Vad händer när läraren filmar en genomgång av en hantverksteknik jämfört med när hon på ett mer traditionellt vis går igenom den live i klassrummet? Kan filmade instruktioner utgöra ett redskap som förbättrar elevers lärande när det gäller slöjdspecifika begrepp?

I det praktisk-estetiska nätverket har slöjdlärargruppen i Botkyrka nu gått in i en andra undervisningscykel i arbetet med att studera slöjdens begrepp och hur elever och lärare i årskurs sju arbetar med instruktionsfilmer som ett stöd för lärandet i slöjd. Under året hoppas de ha hunnit sammanställa sina resultat i en artikel för att andra slöjdlärare eller slöjdundervisningsintresserade ska kunna ta del av gruppens forskningsarbete.

På den senaste projektträffen diskuterade vi bland annat det här med meningsfullhet när det gäller varför slöjdspecifika begrepp är viktiga för elever att lära sig. När används begreppen i och under slöjdarbetet: i början? i slutet? under tiden? Detta kan ha betydelse för hur eleverna förhåller sig till det verbala språket i slöjden, om de använder det eller inte, om det upplevs som användbart eller inte. Ett sätt som är vanligt förekommande i slöjdundervisningen är att eleverna får skriva om sitt slöjdarbete i slutet av ett arbetsområde när de är klara med sitt föremål för att ”visa för läraren” hur de tänkt under sitt arbete och hur processen att tillverka föremålet gått till. Detta kan sedan bli ett underlag för bedömning av ett slöjdkunnande. Ett annat sätt är att berätta muntligt hur det gått enskilt för läraren eller i grupp. Detta kan ses som ett talande om slöjden som inte sker i direkt anslutning till ett pågående arbete jämfört om läraren samtalar med eleven under arbetets gång som kan betraktas som ett talande i slöjd. Det verbala är inte alltid det första vi tänker på när vi tänker slöjdarbete men det är just det som gör detta projekt så intressant, eftersom slöjdens specifika begrepp är ett återkommande inslag i slöjdundervisning men frågan är hur det realiseras i undervisningen för att eleverna ska utveckla en rik förmåga att tala om och i slöjd. Vad motiverar eleverna att ta upp sina ipads och kolla på filmerna och hur många elever gör det. Än så länge tycker sig lärarna se en trend att eleverna relativt sällan tittar på filmerna utan går hellre direkt till läraren, även om det betyder att vänta in sin tur. Det kan vara lättare och kanske mer meningsfullt att gå direkt fråga – vad ska jag göra nu? Eller kan du visa hur man gör en centrumtappning, vad ska jag börja med? Istället för att sätta sig ner och studera en film. I projektet filmas slöjdlektioner där eleverna har möjlighet att genom sina ipads kolla på förinspelade filmer på youtube.

Ett intressant resultat som gruppen funnit är att när slöjdläraren talar på filmen använder hon många hantverkstekniska begrepp. Däremot använder hon fler vardagstermer och inte lika många specifika slöjdbegrepp när hon har en traditionell genomgång av en hantverksteknik i slöjdsalen. Ett exempel kan vara ”nu tar jag den här och sätter fast den här”, istället för att säga nu tar jag borrstålet och spänner fast den i borrmaskinens chuck.

Vi kommer så småningom publicera fler och mer fördjupade resultat från denna studie som vi i STLS följer med stort intresse eftersom det finns få studier av begreppsanvändning i slöjdundervisning.

/Jenny och Torben

6

mar

Tips om konferens för lärare inom praktisk-estetiska ämnen

Postad av

Estetiska lärprocesser är något som diskuteras i skolans värld. I texter om skola och utbildning, i läroplanen framförs betydelsen av att praktiska och estetiska lärprocesser ges utrymme i pedagogiskt och didaktiskt arbete. Men vad är egentligen praktiska och estetiska lärprocesser, och hur kan sådana processer ta sig uttryck inom såväl skolväsendet som i lärar- och förskollärarutbildningen? För att vidareutveckla samtalet och dela kunskap kring området inbjuder Högskolan för lärande och kommunikation forskare, lärarutbildare och lärare till en konferens den 22-23 april där dessa frågor kommer diskuteras och möjlighet för utbyte av erfarenheter och resultats. Huvudtalare på konferensen är professor Jeff Adams från University of Chester, Professor Monica Lindgren från Göteborgs universitet och professor Bengt Molander från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim. Läs mer om detta på: http://hj.se/hlk/samhalle-och-naringsliv/konferenser/praktiska-och-estetiska-larprocesser-i-skola-och-hogre-utbildning.html
Hoppas vi ses där!?
Torben & Jenny

9

feb

Föreställningar om skrivande

Postad av

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija

14

nov

Bra STLS dag!

Postad av

Ett ifrågasättande seminarium av ”The Big Five” och Rudnerts kritik av dessa generella förmågor inledde dagen. Utbildning kontra bildning låg som en grund för diskussionen och Hirst refererades flitigt. på Eftermiddagen fortsatte samtalet om förhållandet mellan förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i de olika ämnena. Hur termen ”matematiskt problem” används väckte en viss förvirring i gruppen.  Härlig avslutning med en timmes bloggande och efterföljande AW förgyllde fredagen.

Verner, Sanna, A-K och Cissi

Bloggen Forskning i praktiken

Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet som initierar, stödjer och sprider lärarledda forskningsprojekt. Vi som skriver här koordinerar ämnesdidaktiska projekt inom matematik, moderna språk och engelska, naturvetenskap och teknik, praktiska och estetiska ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen, svenska och svenska som andraspråk och yrkes- och karaktärsämnen.

Kontakt: Anna-Maija Norberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier